Lavrenev

Lavrenev [lcvrJe'nJif], Boris Andrejevitj, rysk författare (f.1892).Bland dc många skildringarna från inbördeskriget, i Ryssland räknas L:s berättelse “Den fyrtioförste”(1924;fra. övers.1930)som en av de intressantare; den handlar om en parlisanflicka, som efter alt ha dödat 40 kontrarevolutionärer förälskar sig i den fyrtio-förste men slutl. skjuter även denne. L. är en skicklig och livfull berättare med dragning åt det romantiska. Med förkärlek behandlar han marina ämnen. Bland hans verk märkas novell-saml. “Vinden”(1925;fra. övers.1932),romanen “Vitt och blått”, med motiv från Svartahavs-flottans öden under1:a världskriget, samt den utopiska romanen “Republiken I tis undergång”(1928).L. har även framträtt som dramatiker, bl.a. med skådespelet “Brytning”(1927;fra. övers.193O,vilket spelats ganska flitigt i Sovjetunionen. Under och efter2:a världskriget glorifierade L. sovjelflottans insatser i en del populära skådespel, ss. “En sång om Svarta havets sjömän”, “Trohetseden” och “För dem som är till sjöss”; senare har han utg. bl.a. pjäsen “Amerikas röst”(1949).Slalinpristagare1946och1950.S.G.I..

Kategorier: dramatiker, framträtt, lavrenev, romanen, undergång, världskriget

Redan under 1930-talet

Redan under 1930-talet men särsk. efter2:a världskriget fingo de sociala förhållandena småningom en allt större betydelse i den nya finska litteraturen. En rad “proletärförfattare” skapade sig ett namn som utövare av ordets konst. Inom den finska litteraturen ha för övrigt skildringarna av de lägsta samhällsklasserna alltid intagit ett brett rum. En skildrare av arbetarnas och dc obesuttnas liv är Pentti Haanpää (f.1905),en autodidakt, som till en början fann sin utkomst bl.a. som timmerflottarc. Han har framför allt odlat novellen, i vars knappa och slutna form han också nått högst i sin stundom något ojämna produktion. Ett drag av social radikalism har småningom framträtt hos honom. En “proletärförfattare” är också Toivo Pekkanen (f.1902),som före sin litterära debut hade verkat som stuveri- och metallarbetare. I sina med fin stilkänsla utformade romaner och noveller har han gett en framställning av de psykologiska, historiska och sociala faktorer, som utövat inflytande på arbetarungdomens liv. Bland hans verk kan särsk. framhållas den även till sv. översatta novellen “Ihmisten kevät” (“Människornas vår”,1935).Helvi Hämäläinen (f.1907)valde också tidigare sina motiv ur arbetarnas värld men har mer och mer utvecklat sig till en skildrare av medelklassen. Samtidigt har också den psykologiska analysen fått större betydelse och vunnit i skärpa. Helvi Hämäläinen har också utgett dikter, vittnande om underfundig fantasi och utmärkta av stor skönhet. Bittrare och brutalare är det psykologiska greppet hos Tris Uurto (f.1905).Av betydelse i hennes produktion äro särsk. hennes romaner, men hon har också framträtt som lyriker och dramatiker. En romanförfattare, vars verk rönt stor uppskattning, är även Irja Sälla (f.1912),dotter till den kände målaren T. K. Sallincn.

Kategorier: framträtt, helvi, produktion, psykologiska, romaner, skildrare

Krahl,

Krahl, H i 1 d e, tysk skådespelerska (f.1917).född i Wien, utbildades vid olika teatrar där, uppträdde därefter i bl.a. Prag, Budapest, Bukarest och Sofia. Trots sin ungdom var K. ett ganska känt teaternamn, när hon 1936 gjorde sin första film, “Gryning” (“Mädchcnpensionat”), hos UFA i Berlin, där hon samtidigt spelade teater hos Heinz Hilpert. Sitt genombrott fick hon1937i den av Willy Först regisserade “Serenad”. Av senare filmer märkas “Utan vigselring” (“Die barmherzigc Liige”), “Du stal min dotter” (“Der Poslmeistcr”), mot Heinrich George, “Isabel och kärleken”, “Magdalena kollrar bort chefen”, “An-nuschka”, “Storstadsmelodi”, “Träumerci” (filmen om Clara och Robert Schumann) och “Vi har funnit varandra”, den sistn. hennes första efter-krigsfilm. Vid sidan av sitt filmarbete har hon ibland framträtt på scenen, t.ex. i Strindbergs “Drottning Kristina” (titelrollen) på Theater in der Josephsstadt i Wien1944.Efter kriget har hon bl.a. varit engagerad hos Ida Ehre vid Kam-merspiele i LIamburg, där hon framträtt i flera av H. Käutner och W. Liebeneiner regisserade pjäser, t.ex. i “Stängda dörrar” (Inez) och “Den respektfulla skökan” (Lizzie), båda av Sartre. K. är cn av Tysklands mångsidigaste och mest fascinerande skådespelerskor, lika framstående i dramat som i komedien. B.Ugn.

Kategorier: drottning, framträtt, krahl, regisserade, scenen, strindbergs

Eggert, Joachim

Eggert, Joachim N i c o 1 a s, tonsättare (o.’779—1813).E. var född på Riigen och erhöll sin utbildning i Tyskland, kom 1803 till Stockholm, var violinist i Hovkapellet1804—08och hovkapellmästare1808—11.För kapellets verksamhet var E:s ledartid av stor betydelse. Han reformerade dess konsertprogram, gav flitigt Beethovens symfonier och uppförde den första Mozart-operan i Sverige, “Trollflöjten”,1812.Även för svensk folkmusik visade E. stort intresse och var Drake och Rääf behjälplig vid upptecknandet av svenska folkvisor, häri en typisk romantiker. Som tonsättare närmast klassiker med vissa romantiska stildrag är E. betydande och har framträtt med scenmusik (“Mohrcrna i Spanien” o.a.),5symfonier (varav en ofullbordad), kammarmusik och sånger samt var dessutom en synnerligen uppburen tillfällighetskomponist. — Litt.: B. Guston och T. Norlind i “Sv. tidskr. för musikforskning”,1925,och I. Leux-Henschen, därst.1942.[G.MJS.W.

Kategorier: eggert, framträtt, joachim, scenmusik, stildrag, tonsättare

Kailas

Kailas [kai’-|, Frans Uuno, finländsk författare(1901—33),student 1920,har i ett antal diktsaml., bl.a. “Paljain jaloin” (“Barfota”,1928),urvalet “Runoja” (“Dikter”,1932)och i finska tolkningar av utländsk lyrik, framträtt som en äkta skald och tolkare av drömmens och dödstankens makt över människan. I sv. övers, utkom1941″Rökskuggan”, efterlämnade noveller.

Kategorier: äkta, framträtt, kailas, lyrik, skald, tolkare

Oldrup

Oldrup [ålV.ropl, Edith, dansk-svensk operasångerska (f.18/n1912).Efter studier för Vilh. Herold samt vid Det Kgl. Teaters Operaskole 1932 —34 var hon engagerad vid Det Kgl. Teater1934 —49.O. erhöll titeln Kgl. Kammersangcrinde1946.Hon har givit konserter i Finland, Norge och Sverige samt i Amerika1947—48.O. är numera bosatt i Sverige och har framträtt vid Kungliga teatern, Stockholm, som Madame Bulterfly och Manon i “Manon Lcscaut”1949—50.TDanmark har hon framträtt i en rad huvudroller i danska sceniska verk. Bland hennes övriga roller märkas Papagena i “Trollflöjten”, Zerlina i “Don Juan”, Susanna i “Figaros bröllop”, Eurydikc i “Orfeus och Eurydike” och Mimi i “Bohéme”. I hennes repertoar återfinnas även ett flertal ora-toricparticr. — G.1949m. hovsångare Sigurd Björling.S.R.H.

Kategorier: framträtt, juan, manon, oldrup, sverige, zerlina

Oldberg

Oldberg [å-], Karl Ragnar, publicist, författare (f.28/i1916),fil. mag. vid Uppsala univ.1942,verksam inom Svenska landsbygdens studieförbund sedan 1936,red. för “Enköpings-posten”1943— 45,litterär medarbetare i landsortspressen sedan1940,kulturred. i “Jordbrukarnas föreningsblad”1946,i tidskr. “Perspektiv” sedan1950.O. har utg. ett io-tal studieplaner i modern svensk litteratur, “Landsbygdens kulturproblem”(1947;tills, med L. Bolin och Y. Kämpe), medarbetat i “Poeter om poesi”(1947),”Ungdomssexualitet”(1948)och “Ny litteratur i Norden”(1950)samt har redigerat “Bonden och boken”(1949).O. har framträtt som skald med diktsaml. “Mörkret ljuger”(1941)och “Stunder med vännerna”(1951)samt har utg. “En bok om rim”(1945)och “Nutidsförfattare”(1949).O. intager en ledande ställning inom Bondeförbundets bildningsverksamhet.E.

Kategorier: boken, bonden, framträtt, landsbygdens, litteratur, oldberg

Stockholm samt

Stockholm samt ordf. i dess programrådâ–  939,konserthuschef 1950.— N., som studerat violin (bl.a. för Ernst Törnqvist), piano (Fritjof Kjellberg och Gottfrid Boon) och sång (Henry Nor-ris), tog initiativ till Stockholms kammarorkester (dess ordf.1931—39),är sedan1941 verkst. led. i Förbundet Intim musik (tidigare Folkkonsert-förbundet) och har som sångare framträtt vid talrika oratorie- och kyrkokonserter och regelbundet medverkat i radio. Han är ledare av den1934bildade Björlingkvartetten, var1939—41dirigent för radiocnsemblen Voces intimac, var mänga år styrelseled. i Stockholms kyrkosångsförbund, sedan1943ledare för Akademiska kören (med vilken han konsertcrat i hela Skandinavien,1950vunnit ett I :a pris i Wales’ internationella körtävlingar och1951ett i:a pris vid körtävlingar i Stockholm), förbundsdirigent i Sveriges körförbund sedan1945(v. ordf. sedan1951),ledare av Konsertfören :s kör Musikaliska sällskapet sedan1945,ledare av Sveriges körförbunds dirigentkurscr1944, ‘945. 1947och1948,ordf. i Sveriges körförbunds musikutskott sedan1949och ordf. i Stockholms musikbildningkommitté sedan1951.Led. av Musikaliska akad.1949.P.L. 4)Gunnar Carl Thomas N., den förcg:s bror, violinccllist (f.20/s1911),har bedrivit studier för Eric Holm, Carl Christianscn, Diran Alexianian och Pablo Casals, Paris, och efter sin debut1930ofta medverkat i radio och framträtt som solist vid Sveriges förnämsta konsertföreningar. Han har även gjort konsertturnéer i grannländerna. N. har varit medlem av Kjellström- och Ruthströmkvar-tcttcrna och är1:e konsertmästare vid Stockholms konsertfören., där han anställdes1938,samt medl. av Garagulykvartettcn. Hans repertoar omfattar såväl den gängse cellolitteraturcn som talrika rnera ovanliga och krävande verk, däribland Bachs cellosvitcr. N. har även framträtt på viola da gamba. — G.2)m. sångerskan Eleonora Collin (f.1912).S.R.H.

Kategorier: framträtt, ledare, ordf, stockholm, stockholms, sveriges

Naivism’,

Naivism’, en riktning inom den moderna konsten, som söker en omedelbart känslosam tolkning av verkligheten och därför ofta har en viss likhet med barns och naturfolks naiva, oskolade konst. N. har i viss mån sitt ursprung i den primitivism, som yttrat sig bl.a. i Gauguins måleri och i det begynnande 1900-talets intresse för naturfolkens skulptur, men riktningen har aldrig framträtt organiserad och med manifest utan fått olika utseende i olika länder. Det blir framför allt den kärleksfullt ömma inställningen till motivet, som ger n. sin prägel, vidare, det medvetna avståendet från raffinerad elegans och teknisk skicklighet. Riktningen opponerade både mot akademisk illusionism och mot Matisse-kretsens dckorationsstil. Det fria, obundna skapandet är dess lag, varför de olika naivistiska målarnas verk kunna te sig tämligen olika. — I Frankrike var Henri Rousseau föregångsman med sin djupt personliga konst; M. Utrillo har en liknande naivt omedelbar inställning till motivet. Från senare år märkas L. Vivin, A. Bauchant och C. Bombois. I Sverige har n. i mots. till i andra länder framträtt som en verklig rörelse; o.1918 framträdde H. Linnqvist, E. Hallström och G. Börje med sina romantiskt-lyriska skildringar av triviala motiv som stadsutkanter o.d., där den kärleksfulla inlevelsen visar på något typiskt svenskt, den av C. J. L. Almqvist omskrivna “svenska fattigdomens betydelse”. Tidigare svensk n. hade funnits, dels den gamla allmogekonsten med sin äkta naivitet, dels bondemålaren Pehr Hörberg, men framför allt inspirerade

Kategorier: framträtt, konst, länder, motivet, naivism, riktningen

Houmann

Houmann [håu'-], Börge Kruuse, dansk politiker och författare (f.1902),urspr. sjöman,1934—35 dir. för Riddersalen i Köpenhamn och 1935—41för Arbejderforlagct, därjämte chefred, för det kommunistiska “Aibejderbladet”1935—41,vilket sistn. år upphörde på gr. av myndigheternas åtgärder mot kommunistisk verksamhet. H. blev mcdl. av Danmarks Frihedsraad och red. för tidn. “Land og Folk”, illegal till1945,legal efter befrielsen.1945valdes han till kommunistisk led. av Folketinget. — H. har framträtt som skönlitterär förf., bl.a. med diktsaml. “Huset ved Havet”(1921)och “Förlis”(1936)samt romanen “Lystgas”(1932),och som översättare bl.a. av W. Whitmans “Leaves of grass”(1927).J.D.;E. t

Kategorier: befrielsen, folketinget, framträtt, houmann, kommunistisk, legal

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: