Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Frankotecken,

Frankotecken, av postverket utgivna värdetecken. F. äro f.n. av följ. slag: frimärken, frankokuvert, brevkort och kortbrev (se dessa ord).

Kategorier: , , , , ,



Redan

Redan i mitten av 1800-talet började man samla frimärken. Vid det ringa antal sådana, som under dc första åren utkommo, var uppgiften enkel nog, men i våra dagar är det förenat med ganska stort besvär att avgöra, hur man lämpligen bör begränsa sin uppgift. F.n.(1948)finnas över85,000 olika frimärken, d.v.s. distinkt skilda typer, “standardmärken”. Specialsamlarna granska varje märke från de olika facksynpunktcr, som här ovan berörts, vilket gör, att album volymerna kunna bli hur många som helst. Man torde kunna säga. att det stora flertalet frimärken, som utkommo före i:a världskrigets utbrott, voro av behovet påkallade. Men under nämnda krig och alltsedan dess ha de flesta stater i både Gamla och Nya världen i mycket stor utsträckning emitterat frimärken med det enda syftemålet att låta fri-märkssamlare hjälpa till med nationalbudgeten. — Inom alla samhällsklasser finnas filatelister. En av världens största samlare var Georg V av Storbritannien, vars berömda kollektioner i Bucking-ham Palacc nu fortsättas under Georg VI :s egid. En annan mycket entusiastisk frimärkssamlarc var president F. Roosevelt. Exkonung Karl av Rumänien har stora kollektioner, och konung Faruk av Egypten har blivit arvtagare till de förnämliga samlingar, som hans far, konung Fuad, sammanbragte av Egyptens och andra länders filatclistika. Världens f.n. dyrbaraste samlingar torde befinna sig hos Maurice Burrus, bosatt i Elsass, och i Alfred Lichtensteins sterbhus i New York. I flera länder finnas stora officiella frimärkssamlingar, tillgängliga för allmänheten. Den dyrbaraste av dessa tillhör British Museum i London som ett legat efter T. K. Tapling. Till de mest betydande statliga kollektionerna i världen räknas numera de som finnas i Postmuseum i Stockholm. Detta är i väsentlig grad beroende på de stora donationer,20till antalet, som under ett kvarts sekel gjorts till museet av dir. Hans Lagerlöf i New York. Värdet i kronor på de av honom skänkta föremålen uppgår till ett högt sexsiffrigt tal. Även flera andra betydande donationer ha gjorts till Postmuseum. Den, som kommer närmast efter dir. Lagerlöfs i betydenhet, överlämnades1929av greve Eric von Rosen. Den utgjordes av en omfattande och mycket dyrbar samling av Sveriges frankotecken, upplagd efter originella linjer. — De förnämsta filatelistiska sammanslutningarna i Sverige äro Sveriges filatelistförening, riksorganisation för Sveriges filatelister, stiftad1886,till vilken f.n.23föreningar runt hela landet äro anslutna, Svenska frimärks-bytesföreningen i Stockholm och Föreningen Fri-märkssamlaren, också den i Stockholm. För ungdomar har tidskr. “Folket i bild” inrättat en samlarklubb, som har ett mycket stort antal medl. över hela landet. — Några goda facktidskr. utges i Sverige, ss. “Svensk filatclistisk tidskr.”(1900ff.), “Filatelia”(1917ff.), “Nordisk f.”(1937ff.), “Frimärksnytt”(1945ff.) och “Fri-märksbladet”(1945ff.). — I alla länder bedrives trots krigshärjningarna och dessas följder ett intensivt filatelistiskt studiearbete. Specialverk över olika områdens filatelistika se undan för undan dagen. Värdefulla bidrag ha lämnats till en fördjupad syn på nutidens mest spridda hobby, sedd från olika synpunkter. För fem år sedan förvärvade Generalpoststyrelsen ett stort privat filatelistiskt bibi., som installerades i Postmuseum. I storleksordning torde detta vara det3:e bland världens fackbibi. inom f. Det innehåller över15,000nr. Ett detaljerat kortsystem möjliggör dess rationella utnyttjande. Det svenska postverket är hittills det enda i världen, som står frimärkssamlarna till tjänst med sådan generositet. — Litt.: S. Tullberg, “Handbok för filatelister”(1946);N. Strandeli, “Odödliga frimärksböcker. Kortfattade redogörelser för innehållet i hundratals av de värdefullaste filatelistiska1900-talsver-ken”(1947),”I f:s värld”(1948)-N-Sll.

Kategorier: , , , , ,



Patri’s

Patri’s (av lat.pafer,fader), en rättvänd el. positiv, graverad originalstämpel, vanl. av stål, avsedd att avtryckas i mjukare metall, så alt cn omvänd el. negativ matris* erhålles. Från denna kan man på analogt sätt taga ett flertal med p. i det närmaste identiska reproduktioner, t.ex. för tryckning av frimärken el. i form av boktryckstyper. — Även det preparerade vaxoriginalet till grammofonskivor brukar benämnas p. liksom positiva original el. originalavgjutningar, t.ex. i gips, avsedda för reproduktion i andra hand.A.Lg.

Kategorier: , , , , ,



Sök artikel: