Xen’ier

Xen’ier (av grek.xeni’a,gästgåvor). 1) 5ot.X. uppstå, då vid bastardcring även sådana delar i en frukt, som befinna sig utanför bastardembryot, t.ex. endospermet, antaga egenskaper, som tillkomma faderindividet. Så lämnar sockcrmajs med rynkiga frukter vid pollination med en majssort, som har stärkelsehaltiga, jämna och glatta frukter, kolvar, vilka äga samma kornform som stärkelsemajs-rasen. X.-bildningen förklaras därigenom, att hos angiospcrmcrna endospermet bildas som följd av kärasammansmältning vid dubbclbcfruktningen (sc Befruktning, sp. 1116). Bildningen av x. har särskilt undersökts av C. Corrcns.G. 2)Litt.-hist.,namn på en samling epigram. Benämningen användes först av Martialis och fick modernt burskap genom Goethe och Schiller, som med den betitlade sina littcraturpolcmiska distika i “Musenalmanach fur 1797″; med samma innebörd upptogs den av dc svenska romantikerna, bl.a. i “Polyfem”.

Kategorier: bildningen, endospermet, frukter, hist, martialis, xenier

Växtsamling,

Växtsamling, dets. som herbarium”‘. Smärre växlindivid uppklistras ofta ej på papper utan förvaras inlagda i konvolut el. kapslar. Mycket små alger låter man intorka på papper el. på glas- el. glimmerplattor, vilka efter fuktande av växtmate-rialet med vatten kunna som preparat inläggas under mikroskopet och undersökas. Blommor, saftiga frukter, lökar, rötter, underjordiska delar m.m. förvaras på museer genom preparation med alkohol, vissa saltlösningar, formalin m.m. Torra frukter och frön, droger, träslag, barkar och svampar o.d. förvaras oftast utan annan preparation än intorkning för museala ändamål i glasrör, burkar el. askar.G.

Kategorier: formalin, förvaras, frukter, papper, preparation, växtsamling

Vaxgurka,Beninca’sa,släkte

Vaxgurka,Beninca’sa,släkte av fam. gurkväxter med2arter i tropikerna, innefattar i-åriga, mjuk-håriga örter med5-flikadc blad, stora, gula, en-könade blommor, brett, klocklikt hylle och runda, strävhåriga frukter, som äro blågröna av på ytan utskilt vax.B. hi’spida,inhemsk i tropiska Asien, odlas för sina ätliga frukter allmänt i varmare trakter, och odlingsförsök ha gjorts även i Europa, där dock klimatet ej är varmt nog för kultur av v.

Kategorier: asien, benincasa, frukter, släkte, tropiska, vaxgurka

Tutti-frutti

Tutti-frutti [ital. utt. tott'i-frott'i] (ital., alla frukter), kompott, bestående av flera olika frukter, ss. äpplen, päron, (katrin)plommon och aprikoser.

Kategorier: frukter, frutti, ital, katrin, plommon, tutti

Toxicoden’dron, släkte

Toxicoden’dron, släkte av fam. törelväxter med1art,T. globo’sum,ett litet träd el. buske med hel-bräddade blad i4-taliga kransar, dioika blommor och frukter, som innehålla ett mycket farligt gift. T. är inhemskt i s.v. Kaplandet.

Kategorier: blommor, frukter, gift, innehålla, släkte, toxicodendron

Tomater

Tomater och tomatodling i växthus. mognande, släta, regelbundna, jämstora frukter. I Sverige förekommo endast obetydliga t.-odlingar under slutet av 1800-lalet, men kort efter sekelskiftet blev förhållandet ett annat, och numera är odlingen (i sht i växthus) verkligt betydande. Man beräknar den sammanlagda odlingsarealen inomhus till i runt tal140 ha. Därtill komma vidsträckta kalljordsodlingar i dc. sydligaste delarna av landet. Frukten fortares ofta rå (delvis i sallader) el. användes i soppor, puddingar, till kötträtter o.s.v. Fabriksmässigt beredes den till purc för såser m.m. Omogna frukter inkokas med socker och ättika. T färskt tillstånd innehåller frukten såväl A- och B- som C-vitaminer och har således stor betydelse i kosthållet.C.G.D.

Kategorier: frukten, frukter, puddingar, soppor, tomater, växthus

Tjuvsamhället,tidigare

Tjuvsamhället,tidigare i den enklare radikala agitationen använd benämning på klass- och ka-pilalislsamhället, vilket ansågs beröva de arbetandeendel av arbetets frukter (jfr Utsugning). Uttrycket tillskrives vanl. August Palm.

Kategorier: arbetets, frukter, palm, tjuvsamhället, utsugning, uttrycket

Tibastsläktet,Daphne,av

Tibastsläktet,Daphne,av fam. tibastväxter, omfattar c:a50 arter, de flesta i Europas och Asiens tempererade områden. De äro rikt förgrenade buskar, sällan små träd med avfallande el. övervintrande blad och kronbladslösa, gula, röda el. vita blommor i huvud cl. axlik klase.D. Me-zere’um,t i b a s t, källarhåls, är en buske, som blommar tidigt på våren på bar kvist. Den har röda blommor och röda, mycket giftiga frukter. Barken, som särsk. innehåller stora mängder dafnin, hade tidigare medicinsk användning(corte.r wezcrei).Tibast är vildväxande i lundar och vid bäckar i större delen av Sverige och odlas ofta som prydnadsväxt. — Bild se sp.274.II’.

Kategorier: blommor, daphne, frukter, mängder, röda, tibastsläktet

Tetrasper’mus,-a,

Tetrasper’mus,-a, -um(till grek.tetra,fyra, ochsperma,frö), artnamn på växter med4-fröiga frukter.

Kategorier: artnamn, fröiga, frukter, ochsperma, tetraspermus, växter

Svavelkalkvätska

Svavelkalkvätska el. kaliforniavätska är en lösning av olika kalciumpolysulfider i vatten och bercdes genom kokning av släckt kalk och målet svavel el. svavelblomma i vatten. Den för-säljes numera allm. som standardpreparat i koncentrerad form och användes till besprutning av fruktträd, bärbuskar, rosor m.fl. växter till skydd mot parasitsvampar (t.ex. skorv och mjöldagg på fruktträd) cl. skadeinsekter (i sht sköldlöss och fruktträdsspinnkvalster). Under senvåren och sommaren brukas svagare koncentration än på vintern. S:s verkan höjes genom tillsats av vidhäftningsmedel, ss. gelatin. En del fruktsorter (Cox’ orange m.fl.) tåla ej de vanliga koncentrationerna utan få skador på blad och frukter, varför försiktighet bör iakttagas. Särsk. gäller detta, om temp. är hög vid sprutningen. S. angriper lätt koppar och får icke beredas el. förvaras i kopparkärl, ej heller sprutas ut med sprutor, vilkas vätskebehållare tillverkats av koppar. Dunkar med s. måste förvaras frostfritt och hållas väl tillslutna.[C.G.DJCr.

Kategorier: förvaras, frukter, fruktträd, koppar, svavelkalkvätska, vatten

Nästa sida »

Sök artikel: