Riomprocessen

Riomprocessen [rjårj'-], en i Riom 1942förd rättegång. I juli1940 antogo franska kamrarna, sammanträdande som nationalförsamling i Vichy, en resolution, vari krävdes bestraffning av dem, som buro ansvar för Frankrikes nederlag i kriget med Tyskland. För räfst med de skyldiga konstituerades enl. dekret av marskalk Pétains regering (30/7) en särskild domstol i Riom. Ett antal ledande politiker häktades, vidare f. överbefälhavaren general M. G. Gamelin. Först i april1941slutförde Riom- domslolen undersökningen, och processen fördröjdes alltjämt. 1 sept. s.å. meddelades, att ministerrådet hade behandlat ett lagförslag, varigenom en “politisk domstol” upprättades. Pétain föreföll att ha för avsikt att upplösa Riomdomstolen. 1 okt. s.å. dömdes, formellt enl. “politiska domstolens” yrkanden men eg. i kraft av Pétains utomordentliga fullmakter, f. konseljpresidenterna L. Blum och E. Daladier samt Gamelin till fästningsstraff i Fort Pourlalet. F. flygministern Guy La Chambre och rustningskontrollören R. Jacomet dömdes till internering i Bourrassol. P. Reynaud. konseljpresident mars—juni1940,och dennes inrikesminister G. Mandel hade sedan d.å. varit internerade och dömdes nu till fästningsstraff, trots att några anklagelser mot dem icke hade preciserats. Pétain förklarade, att de huvudansvariga sålunda hade “träffats av en första sanktion”, vilket han motiverade med att det omständliga ord. domstolsför-farandet skulle ha ökat oron i landet. Riomdomstolen förblev dock i funktion, öppen “process mot de för nederlaget ansvariga” inleddes,9/«1942.Svarande voro Blum, Daladier, Guy La Chambre, Gamclin och Jacomet. Även f. flygministern P. Cot var anklagad men vistades som flykting i USA. Domstolsprcsident var P. Caous och1:e åklagare G. Cassagncau. Regeringen hade utfärdat instruktion om att processen endast skulle röra vad som gjorts el. icke gjorts1936—39,alltså under tiden från folkfrontsregeringens bildande till krigsutbrottet. Det hette bl.a., att åtalen voro riktade mot dem, som “hade missbrukat sina ämbeten genom handlingar, vilka bidragit till övergången från freds- till krigstillstånd”. Tyskarna fäste huvudvikt vid denna punkt. De önskade, att rättegången skulle bevisa, att franska republikens styrande hade skuld till kriget. Domstolen tolkade dock instruktionen så, att man skulle sakfälla orsakerna till nederlaget men undvika krigsansvarig-hetsfrågan. I anklagelseskriften framhölls härom, att de franska stridskrafterna1939hade lidit av allvarliga brister betr. utbildning och utrustning. Vidare hade den industriella mobiliseringen varit otillräcklig. Daladier anklagades för oduglighet i fråga om hela försvarsberedskapen. Blum lastades bl.a. för att ha äventyrat försvaret genom arbets-lagstiftningen. Anklagelsen mot Gamelin gällde allmän militär oduglighet, försumlighet betr. ar-! mens utbildning och bristande energi vid materiel-anskaffningen. Bägge förutv. flygministrarna beskylldes bl.a. för att genom svaghet inför revolutionär agitation ha förvärrat flygplansproduktio-nens eftersläpning. Jacomet anklagades för oduglighet i fråga om leveranskontrakt och dålig övervakning av den industriella produktionen. Pétain ville icke blott utse syndabockar utan brännmärka den för honom förhatliga förkrigsregimen. Militärerna skulle däremot skyddas. Blott Gamclin hade instämts i Riom, och ett antal höga officerare kallades som vittnen mot de anklagade. Pétain fattade synbarligen icke faran av att låta dessa skickliga parlamentariker få tillfälle att försvara sig. Vid domstolsförhandlingarna i Rioms rådhus, vilka ägde rum under värdiga former, övertogo de anklagade delvis initiativet. Särsk. Blum och Daladier utnyttjade åtalets svagheter: den godtyckliga tidsbegränsningen1936—39och tendensen att från processen utesluta sådant, som kunde läggas militärerna till last. Anklagelseskriften och flera militärers vittnesmål ställde försvarsbristcrna i en för Blums och Daladiers regeringar ofördelaktig dager. Dock lyckades de anklagade påvisa andra och längre tillbaka liggande orsaker till Frankrikes nederlag, näml. tidigare regeringars politik, militär slentrian, defaitism o.s.v. Gamelin yttrade sig icke under rättegången, sedan han första dagen hade uppläst en förklaring, i vilken han sade sig ha dömts politiskt och nu skulle behöva uttala namn, som han icke ville nämna. Blums kommentar var, att Gamelin teg av hänsyn till armén. Vichy-regeringen blev alltmer betänksam över processens gång, och tyskarna voro starkt irriterade över att fransmännen icke enl. beräkning påtogo sig ansvaret för kriget. Sedan Hitler hade givit luft åt sitt missnöje i ett tal i Zeug-haus, avbröts R.nU1942.Samtidigt utfärdades i Vichy en ny instruktion för Riomdomstolen; undersökningen skulle kompletteras, Tyskland till behag. Processen återupptogs dock aldrig. I juni1943upplöstes domstolen. De anklagade kvarhöl-los i fångenskap el. deporterades till Tyskland.S.Br.

Kategorier: anklagade, blum, daladier, gamelin, pétain, processen

Gamelin

Gamelin [garnläu'], Maurice Gustave, fransk militär (f.1872),officer 1893.G. tjänstgjorde under1:a världskriget bl.a. i marskalk Joffres stab, där han främst utmärkte sig under Marncslagct, ledde1919—23 den franska militärkommissionen i Brasilien, var1925— 26överbefälhavare i Syrien och1927i Marocko samt1929 —30armékårchef, blev sistn. år souschef och1931chef för generalstaben samt1935v. president i högsta krigsrådet, vilken befattning i händelse av krig skulle göra ho- nom till överbefälhavare. Denna befattning tillträdde dock G. redan i jan.1938,omedelbart efter det att Daladier blivit försvarsminister. Efter krigsutbrottet1939blev G. överbefälhavare för de engelska lantstridskrafterna i Frankrike. Efter de allierades nederlag i Belgien och n. Frankrike i maj1940entledigades G. (19/s) och efterträddes av Wey-gand. G. arresterades i början av sept. s.å. av Vichy-regeringen och häktades i nov., anklagad för bristande krigsförbcrcdelsearbete m.m. Därför dömdes han i okt.1941till frihetsstraff. G. var även med bland de anklagade i Riompro-cesscn*. G. skrev efter krigsslutet en försvarsskrift för sitt handlande intill19/s1940,”Servir”(3bd,1946—47).S.E.B.Game’t,se Könsceller.

Kategorier: arresterades, befattning, frankrike, gamelin, överbefälhavare, sept

Sök artikel: