Young

Young [jer/], O w e 11 D., amerikansk jurist, industriledare och finansman (f. 1874). Y. var flera år delägare i en advokatfirma men lämnade 1912 denna verksamhet och blev rådgivare i General Electric Co. För detta företag var han vicepresident 1913—22 och styr.-ordf. 1922—39 samt 1942—44. Han organiserade och var styr.-ordf, för Radio Corp. of AmericaT 919—29. Y. har därjämte bl.a. också varit dir. i Federal Reserve Bank of New York, General Motors Corp. och amerikanska avd. av Internationella handelskammaren. Under närmare tre decennier har han framträtt som en av de främsta inom USA:s industri- och finansvärld. Sin internationellt mest bemärkta insats gjorde han vid behandlingen av den tyska skadeståndsfrågan. Han blev 1923 led. av skadeståndskommissionens expertkommitté och var därefter någon tid Dawesplancns generalagent. 1929 var han ordf. i den nya expertkommitté, som utarbetade Youngplanen*.S.Br.

Kategorier: corp, expertkommitté, general, ordf, styr, young

Yellow Truck

Yellow Truck & Coach Manufacturing Co. [jell'åu trckk' ann kåu'c mänjofäk'corirj kem/pani], se General Motors Corp.

Kategorier: corp, general, motors, pani, truck, yellow

VANDÉREM

VANDÉREM nämndesV.i början av 1944 till generalmajor och chef för de allierade flygstyrkorna under general Eiscnhower. På sommaren1944blev han chef för9:e flygstyrkan, det största flygförbandet under2:a världskriget, vilket hade till huvuduppgift att understödja general Bradleys armégrupp efter invasionen i Normandie.V.blev i april1945generallöjtnant ochS0Ai1948general och chef för det amerikanska flygvapnet på en fyraårspc-riorl, senare förlängd med14mån.; avgickso/81953.Härunder återuppbyggde han det efter2:a världskriget raserade flygvapnet och har bl.a. genom anskaffandet av stora och snabba långdistansplan samt flygbaser nästan överallt i världen lagt grunden till en amerikansk flygstrategi, som syftar till att slå långt inne på en eventuell motståndares område, vid behov med atombomber.Hm;S.E.B.

Kategorier: chef, flygvapnet, general, överallt, vandérem, världskriget

Walder, Folke Oscar, skådespelare

Walder, Folke Oscar, skådespelare (f.25/s189Ö).W. blev 1915 elev vid Dramatiska teaterns elevskola och tillhörde teatern1919—22som skådespelare. I Stockholm har han vidare varit knuten till olika scener, ss.1926—27Ernst Eklunds Kon-serthustcatcr samt i olika repriser Brita v. Horns Kammarteater. Det har emellertid huvudsakl. varit vid de svenska laudsortsscenerna W. haft sin verksamhet. Han har sålunda varit anställd vid Ivan Hedqvists och Valborg Hanssons turnéer, vid Karin Swanströms, Wilhelm Olins och Skådebanans sällskap samt1929—31vid Hälsingborgs stadsteater. Dessutom har W. sedan1939bedrivit egen turnéverksamhet. Ur W:s skiftande rollgalleri kunna anföras Gringoire, Marius, Ryttmästaren i “Fadern”, Kaptenen i “Dödsdansen”, Scapin i “Scapins rackartyg”, Herrn i “Oväder”, Sonen i “Pelikanen”, Horace i “Äktcnskapsskolan”, Professorn i “Det eldröda landskapet” samt Shakcspeare-rol-lerna Ferdinand i “Stormen” och Lorenzo i “Köpmannen i Venedig”.A.L. von Wal’dersee [-ze], Alfred, greve, tysk militär(1832—1904),officer vid art.1850,överste1871,generalmajor1876,general av kav. och chef för generalstaben1888,generalöverste med generalfältmarskalks rang1895,generalinspektör för3:e arméinspektionen1898.W. deltog i1866års krig mot Österrike och var1870militärattaché i Paris intill krigsutbrottet s.å., deltog i kriget som generalstabsofficer och blev1871arméstabschef vid storhertigens av Mecklenburg armé. Han var1881 —88generalkvartermästare och stf. chef för generalstaben men kom som sådan i viss motsättning till Bismarcks ryska politik och förflyttades1891efter dennes avgång som chef för9:e armékåren från generalstaben. I sept.1900erhöll han befälet över de allierade makternas under boxar-upproret till Kina överförda stridskrafter, vilket uppdrag han skickligt genomförde. — Litt.: H. O. Mcisner, “Denkwurdigkeiten des General-Feld-marschalls Grafcn von W.”(3bd,1922—23).E.Bs.

Kategorier: chef, folke, general, generalstaben, skådespelare, walder

Tunisiens ockupation under

Tunisiens ockupation under 2:a världskriget.Ett av målen för den landstigningsoperation, som ägde rum8/it 1942i Franska Nordafrika, var T:s ockupation. Resurserna medgåvo emellertid icke en landstigning i själva T., som i stället skulle tagas genom en landoperation. Härför avdelades den i Alger landsatta1:a brittiska armen under general Anderson. Offensiven började M/u. Följ. dag togs Böue med fallskärmstrupp ochic/n Tabarka. Tyskarna, som blivit helt överraskade av invasionen i Nordafrika, handlade emellertid raskt. Redan9/tibörjade trupper landsättas i T., och s:e pansararmen om c:a5div. under generalöverste v. Aniim började snabbt byggas upp. Det blev cn kapplöpning om T., som vanns av tyskarna, och i slutet av dec. voro de allierade, som anfallit i svår väderlek, hejdade 80—ioo km s.v. om Bizerte och Tunis. Den allierade överbefälhavaren general Eisenhower förlängde då fronten söderut över Faidpasset och Gafsa med franska trupper och amerikanska2:a armékåren, varefter cn uppladdning för våroffensiv började. — I början av febr.1943överskreds T:s s. gräns av den österifrån anfallande8:e brittiska armén under general Montgomery. Den vid el-Alamcin slagna tysk-italienska pansararmén under fältmarskalk Rommcl hade dessförinnan besatt Marcth-ställningen och börjat reorganiseras. 1 mitten av febr. slog Rommel ut ett anfall mot2:a amerikanska armékåren i Tébessa-området, vilka oerfarna trupper ledo ett nederlag, slaget vid Kas-serine. Rommel gjorde därefter ett utfall från Ma-reth-ställningen för att riva upp Montgomcrys anfallsförberedelser mot denna ställning men led då (•/») ett svårt nederlag vid Mcdenine. — I enlighet med beslut vid Casablancakonfcrcnscn ordnades de allierades befälsförhållanden så, att Eisenhower blev överbefälhavare jämväl för Montgomerys armé med general Alexander som ställföreträdare, tillika chef för markoperationerna, amiral Cumiingham högste marine chef och flygmarskalk Tedder chef för flygstyrkorna. På axclmakternas sida blev Rommel i slutet av febr. överbefälhavare, i början av mars efterträdd av v. Arnim.8:e arméns anfall mot Marethlinjcn* började20/s, och27/s uppgåvo axelstyrkorna ställningen, sedan den blivit kringgången. Efter en fördröjningsstrid n.v. om Gabés drogo de sig tillbaka till i höjd med F.nfidaville, som8:c armén nådde,8/s. Axelstyrkorna hade därmed trängts ihop till ett relativt trångt brohuvud i n.ö. T., från vilket det var praktiskt taget omöjligt att evakuera på gr. av de allierades överlägsenhet i flyg- och sjöstridskrafter. — Före dc allierades slutliga anfall mot brohuvudet överfördes2:a amerikanska armékåren från Tébessa-området till s.v. om Bizerte samt förstärktes den mot Tunis stående1:a brittiska armén. Brohuvudet började trängas ihop23/4, ochB/s slogs slulanfallet ut med kraftsamling inom1:a armén. Bizerte och Tunis fölloVs,och striderna upphörde12/s.240,000fångar togos, varav c:a10 tyska div. med125,000man. De allierade hade därmed befäst sitt övertag i Medclhavsområdet och skaffat sig cn bas för operationerna över Sicilien mot Italien och s. Frankrike.S.E.B.

Kategorier: armén, bizerte, började, general, trupper, tunis

Thouless

Thouless [bäu'lis], Robert Henry, engelsk psykolog (f.1894),leclurer i psykologi vid univ. i Manchester1.021,vid Glasgow Univ.1926,sedan 1938 knuten till Cambridge Univ. T. har utfört ett flertal fysiologiska och psykologiska specialundersökningar. Han är särsk. inriktad på religions- och socialpsykologi. “An introduetion to the psychology of religion”(1923,senaste ed.1936;sv. övers.1926)är en intresseväckande framställning av den moderna diskussionens huvudpunkter. I “Lady Julian”(1924)analyserar T. en modern mystiker. Hans “Social psychology”(1925),omarbetad1937lill “General and social psychology” (ny ed.1951), är en av dc. bästa handböckerna på sill område. Vidare har T. behandlat själs- och lankchygicniska problem i “The control of the mind”(1928, 2ed.1936),”Straight and crooked ihinking”(1930, 4ed.1936)och “Straight thin-king in war lime”(1942).E.An.

Kategorier: general, psychology, social, straight, thouless, univ

Taylor

Taylor fléTlo],7.a c h a r y, amerikansk general och president(1784—1850),f. i Virginia, växte upp i sydvästcrn, blev officer, deltog i striderna mot engelsmän och indianer, visade stor duglighet och blev slutl. general. Sin största insats gjorde T. som överbefälhavare i kriget mot Mexico. Av president Polk bordlades han 1845 at*- försvara den nya statsbildningen Texas mot Mexico och1846att rycka vidare in i områden, som faktiskt tillhörde Mexico men varpå Texas gjorde anspråk. Delta gav anledning till formligt krigstillstånd mellan USA och Mexico; T. ryckte vidare fram och vann1847cn stor seger vid Bucna Vista. Motarbetad av presidenten blev T. nu en folkhjälte, nominerades1848av whigpartiet till dess presidentkandidat, vann valet och blev1849president. Som sådan sökte han verka modererande såväl på dc onödigt skärpta motsättningarna till främmande makter som på partistriderna. Den stora kompromissen av1850(sc Förenta staterna, sp.1135)hade i T. cn gynnare, men han avled, innan beslutet hunnit kontrasigneras av presidenten. T. efterträddes av M. Fillmore.B.

Kategorier: general, mexico, president, presidenten, taylor, texas

Syno’d

Syno’d [cl. -å’d| (grek.syn’odos),vanl. dets. som kyrkomöte (se d.o., Konsilium och Ekumeniska möten). Kyrkosamfund med genomförd synodal-författning* ha ett system av över- och underordnade s., av vilka den, som representerar hela samfundet, kallas general- el. n a t i o n a 1 s y-n o d. — S. användes i Amerika som beteckning för ett kyrkosamfund (t.ex. Augustana-s.). — “Den heliga s.” är i ortodoxa kyrkan (se d.o., sp.1261f.) en kyrkostyrelse, bestående av ett antal biskopar.A.Mn.

Kategorier: amerika, general, kyrkosamfund, representerar, samfundet, synod

Stiernholm

Stiernholm [sdjär'n-], F r e d e r i k Christian, dansk militär(1822—79),officer 1842,överste1865,general1867.S. utmärkte sig i1848—50års krig, särsk. vid Fredericia. Under kriget1864 var han stabschef hos armechefen samt därefter general-stabschei1865—79.

Kategorier: arméchefen, fredericia, general, krig, stabschef, stiernholm

Slaget

Slaget om Stalingrad aug.1042 febr.1943.Efter segerrika strider i Don-bågen fortsatte6:c armén under generalöverste Fr. v. Paulus 23/hanfallet mot S., av Hitler angivet som ett av dc viktigaste målen i den tyska sommaroffensiven1942.Armén ingick i armégrupp B under generalöverste v. Yvcichs och stöddes på sin h. flygel av4:e pansar-armén. Flygunderstöd lämnades av5:e luftflottans c:a1,000flygplan. Kraftsamlingen mot S. ansattes frän n.v., och delar av4:c pansararmén angrepo frän s.v. T början av sept. nåddes S., som försvarades av62:e armén under general Tjukov samt stora styrkor arbetarmilis, och “/» var staden inringad från v.is/i>igångsattes huvudanfallet mot S., och två dagar senare nåddes Volga, varigenom staden delades i två delar. Därefter vidtogo häftiga och förödande strider om själva bebyggelsen och de stora fabriksanläggningarna. Tyskarna, vilkas krafter efter hand mattades, bl.a. beroende på de svåra undcrhållsför-hållandena, lyckades härvid aldrig helt ta den av flyganfall och strider förstörda staden, vars försvar understöddes från ö. Volga-stranden. Under striderna om S. pågingo ryska motanfallsförbere-delser, och,9/n ansattes anfallet från trakten av Kletskaja i huvudsakl. s. riktning (Don-fronten under general Rokossovskij) samt20/n från s.ö. om S. (Stalingrad-fronten under general Jere-inenko, senare general Malinovskij) mot v. Det tyska försvaret, som i dessa riktningar var svagt och främst sköttes av rumänska trupper, genombröts mycket snabbt, och de båda ryska armégrupperna förenades vid Kalalj.22/u anmälde v. Paulus, att ringen var sluten om hans armé. Hitler anbefallde, att utbrytning från staden icke fick äga rum utan att den skulle försvaras. Underhåll från luften organiserades, och armégrnpp Don under fältmarskalk v. Manstcin bildades för att rädda S.,2/i2 anföll v. Manstcin med huvudsakl.4:e pansararmén från trakten av Kotclnikovo men vann endast mindre framgång. Då därjämte ett stort ryskt anfall igångsattes norrifrån över Don för att avskära v. Mansleins och den tyska armégruppens i Kaukasus förbindelser över Rostov, avbröts det tyska motanfallet.10/iigångsatte Rokossovskij ett omfattande anfall från v. mot S., vars sista försvarare kapituleradeB/jT943-Därmed hade6:e armén förintats. Av dess300,000man blevo c:a90,000fångar, övriga hade förlorats i striderna. — Slaget om S. var en av vändpunkterna i2:a världskriget och var den för tyskarna olyckliga knlminationen av1942års sommarfälttåg. Offensiven mot S. utfördes från tysk sida med i förh. till anfallsmålct alltför svaga styrkor, varigenom såväl anfallsstyrkorna som llankskyddet blevo för svaga. Några större reserver funnos heller icke tillgängliga för alt sätta in mot den skickligt ansatta ryska motoffensiven. Ett uppgivande av S. i ett tidigt skede hade säkerligen varit möjligt och avsevärt minskat det tyska nederlaget, som jämväl fick långtgående politiska verkningar.S.E.B.

Kategorier: armén, general, ryska, slaget, staden, tyska

Nästa sida »

Sök artikel: