Sedan 1924 utger

Sedan 1924 utger V. “Zeitschrift fur slavischc Philologie” och sedan1925,tills, med R. Traut-niann, “Grundriss der slavischen Philologie”. V. har även sysslat med albancsiska och behandlat germansk-slaviska ortnamnsproblcm. /..

Kategorier: albancsiska, germansk, ortnamnsproblcm, philologie, sysslat, utger

U’bier,germansk stam,

U’bier,germansk stam, på Caesars tid bosatt ö. om Rhen och n. om Main, slöt fördrag med romarna 55f.Kr. och påverkades starkt av den romerska kulturen. De förflyttades37 till v. Rhen-stranden, därAra Vbio’rum(nu Köln) blev deras huvudort och där de skönjas ännu under folkvandringstiden.

Kategorier: därara, germansk, rhen, stam, ubier, vbiorum

Troll,

Troll, enl. svensk lolktro övernaturliga väsen, vilka leva i naturen (i berget, i skogen el. under jorden) osynliga för människorna men vid sällsynta tillfällen visande sig i grotesk skepnad, ofta i jätte- el. dvärggestalt. De skilja sig från övriga naturväsen*, t.ex. skogs- el. sjörået, därigenom alt de i olikhet med dessa tänkas leva i samhällen el. familjevis liksom människorna, till vilka de förhålla sig dels vänskapligt (låna husgeråd och redskap el. begära hjälp vid barnsbörd etc. och lämna till tack rik ersättning), dels fientligt (röva kvinnor, barn och boskap [jfr Bergtagen] el. bli i sin tur frånnarradc sina klenoder). Liknande föreställningar finnas överallt i germansk och keltisk folktradition (vättar, huldror, älvor) men ej utanför dessa tradilionsområden. — T. av ett annat slag äro de farliga väsen, som i medeltida norsk-isländsk diktning (fornaldarsagorna), i folkvisor och folksagor uppträda som ondskefulla och övernaturligt starka motståndare till hjälten.S.Ld.

Kategorier: germansk, leva, människorna, överallt, troll, väsen

Teutoner|-å’-], germansk stam,

Teutoner|-å’-], germansk stam, som uppträdde vid cimbrernas sida under fejderna 115—102f.Kr. Redan före cimbrerna besegrades t. i grund av romarna under Marius vid Aquac Scxtiac. Liksom cimbrernas är teutonernas härstamning något och t.o.m. mer omstridd, men de flesta forskare hålla före, att t. varit germaner; andra mena, att de varit keltcr. Sannolikt är ett på sina håll framställt antagande, att t. liksom cimbrerna urspr. skulle ha hört hemma på Jylland.

Kategorier: cimbrerna, cimbrernas, germansk, mena, stam, teutoner

Tenkte’rer, germansk stam, framträdde jämte usipierna

Tenkte’rer, germansk stam, framträdde jämte usipierna i historien 56—55f.Kr., då de, fördrivna av svebiska folk, sökte sätta sig fast v. om Rhen men i grund besegrades av Caesar och måste gå tillbaka över floden. De bodde därefter ö. om Rhen, där de omtalas ännu under i:a årh. e.Kr. De anses senare ha uppgått i dc frankiska ripua-ricrnas stamförbund.

Kategorier: framträdde, germansk, rhen, stam, tenkterer, usipierna

Självhjälp,fur,,för utövande

Självhjälp,fur,,för utövande el. tillvaratagande av sin rätt på egen hand, d.v.s. utan myndighets medverkan, vidtaget ingrepp i annans rättssfär. S. är i civilrätten numera tillåten endast i vissa uttryckligen medgivna fall (se Självtäkt). Eljest be-dömes s. som egenmäktigt förfarande*. Inom straffrätten tillstädjcs s. i viss utsträckning vid nödvärn* och nöd*, d.v.s. gärningens straffbarhet bortfaller på gr. av intressekollision i dessa fall. I äldre germansk rätt var s. i betydande omfattning medgiven, både vid indrivning av fordran (fsv.nam,ett slags privat utmätning) och bestraffning av brott. .Se Självhämnd och Nävrätt.K.

Kategorier: bortfaller, germansk, intressekollision, omfattning, självhjälp, utövande

Seges’tes, germansk hövding

Seges’tes, germansk hövding av chcruskisk stam, ledare för det romerskt sinnade partiet bland che-ruskerna under den romerska ockupationen och de romersk-germanska fejderna omkr. vår tideräknings början, den främste motståndaren till sin svärson Arminius*. S. bosatte sig 15c.Kr. på romerskt område.

Kategorier: germansk, hövding, omkr, romerskt, segestes, tideräknings

Reichardt

Reichardt [räi’x-J, Konstantin, tysk-amerikansk germanist (f.1904),e.o. prof. i skandinavisk och germansk filologi i Leipzig 1931—37,därefter verksam i Sverige (Göteborgs högsk.) och USA, prof. i germansk filologi vid Yale Univ.1947.R. har i flera skrifter behandlat frågor rörande forngermansk litteratur- och religionshistoria (bl.a. “Studien zu den Skalden des9.und10.Jahrhunderts”,1928,och “Runenkundc”,1936).

Kategorier: filologi, germansk, prof, reichardt, skrifter, univ

Germansk

Germansk tid 400—800(“Folkvandringstid”400—550)”Guldåldern” Gallehushornen Uppsala högar (“Vendeltid”550—800)

Kategorier: folkvandringstid, gallehushornen, germansk, högar, uppsala, vendeltid

Odova’kar, germansk konung

Odova’kar, germansk konung (d.493),tjänstgjorde som officer vid dc germanska trupperna i Italien och krävde som talesman för dessa av Orestes, att Vs av Italiens jord skulle tilldelas dem. Då Orestes vägrade detta, lät O.476förklara Ro-mulus Augustus avsatt som kejsare och utropa sig själv till konung över de i Italien bwsatta germanerna. Den krävda landdelningen verkställdes nu. Traditionellt brukar man dalera det västro-merska rikets undergång och därmed ofta även den antika tidens slut just till året för 0:s i sig föga betydelsefulla kupp. O. erkände efter denna den östromerske kejsaren som sin överherre. Han angreps 488 av östgoterna under Teoderik, utstod cn långvarig belägring i Ravenna, måsle giva sig493och bragtcs om livet.B.

Kategorier: året, germansk, italien, konung, odovakar, orestes

Nästa sida »

Sök artikel: