Tell,

Tell, W i 1 h e 1 m, schweizisk sagofigur, som förknippats med kantonerna Uris, Schwyz’ och Un-terwaldens sammanslutning mot huset Habsburg, vilken utgjorde ursprunget till Schweiziska edsförbundet. Den grymme habsburgske fogden Gessler lät upphänga en hatt på en stång och krävde, att folket skulle blotta sina huvuden för hatten som ett tecken på sin underdånighet för landshcrren. Bågskytten Tell från Uri vägrade att hälsa hatten och tvangs då av Gessler att skjuta ett äpple från sin lille sons huvud. Han utförde detta, men på Gesslers fråga, vad han skulle med cn andra pil, som han hade i bältet, genmälde han, att han ämnat den åt Gessler, om han dödat sin son. Han fängslades då men undkom och dödade Gessler. I detta sammanhang förbundo sig representanter för kantonerna mot Habsburg på ängen Riitli. Händelserna äro i sägnen tidsatta till 1300-talets början.— 1800-talets historiska kritik har raserat denna legend om Edsförbundets uppkomst. Redan1760 hade U. Freudenbergcr visat, att T.-sägnen förekommer redan hos Saxo, där den berättas om Pal-natoke; den har senare konstaterats i andra sammanhang och är cn typisk vandringssägen. T.-säg-nen förekommer tidigast i en o.1470skriven schweizisk krönika samt i en visa från1400-talet och har vidare utformats av Acgidius Tschudi, “Schweiz’ Herodotos”, vid mitten av1500-talet. Dess första uppträdande har tydligt sammanhang med Schweiz’ storhetstid i1400-talets senare, del. Den i sammanhang med T.-sägncn uppträdande berättelsen om Rutli-sammansvärjningeii har däremot en historisk kärna, ehuru starkt vanställd, försedd med fritt uppfunna huvudpersoner och kronologiskt felplacerad. — Genom Schillers drama “W. T.”(1804)blev T.-sägnen. europeiskt bekant; i T. skapade Schiller typen för en nationell frihetshjälte. Även Rossinis opera “W. T.”(1829)har bidragit att popularisera T.-gestalten. — Senare försök (av K. Mcyer) att rädda T.-traditionen ha icke lyckats. —

Kategorier: gessler, kantonerna, sägnen, sammanhang, schweizisk, tell

Gessler

Gessler [gäss'-], Otto, tysk politiker, jurist (f.1875), ‘9111:cborgmästare i Regensburg,1914 —19överborgmästare i Niirnbcrg,1920—24 medl. av riksdagen, blev2s/io 1919riksminister för återuppbyggnadens och1920som representant för demokraterna riksvärnsminister, en post, på vilken han kvarstod i tolv regeringar tilll9/i1928,då han av privata skäl avgick och ersattes av Grocner. G. har tills, med general v. Seeckt inlagt stora förtjänster om riksvärnets organisation samt spelade även en betydande politisk roll och åtnjöt ett stort anseende under det stormiga och av ministcrkriser fyllda decenniet efter revolutionen. Från okt.1921tillhörde G. regeringen som fackman utan politisk mantalsskrivningsort. Efter Hitlers makttillträde drog sig G. tillbaka men synes vid flera tillfällen ha förekommit bland de mot regimen oppositionella kretsarna; vilken roll han spelade är dock ej fullt klart.1944satt han i koncentrationsläger. Han undgick de stora upprensningarna strax före och i samband med det tyska sammanbrottet1945och lever nu som godsägare i Bayern.[Arrh.]G.Lbg.

Kategorier: gessler, hitlers, makttillträde, politisk, roll, spelade

Sök artikel: