Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Notsjö glasbruk, beläget

Notsjö glasbruk, beläget i Urjala sn, Tavaste-hus län, Finland, grundades 1793 av kaptenen J. W. dc Pont. Det ägdes1849—69av industrimannen A. Törngren, som utvidgade rörelsen väsentligt och bragte produkternas kvalitet i nivå med den bästa samtida utländska. N. har därefter tillhört släkten Costiander, tills bruket1950inköptes av Wärtsilä-koncernen. Det sysselsätter o.160arb.; dess tillverkning omfattar konstglas, kristall, hushålls- och cmballageglas.

Kategorier: , , , , ,



Svenska kristallglasbruken,

Svenska kristallglasbruken, a b. De, grundat 1932,tillhör ab. Kosta glasbruk och säljer enbart denna firmas produkter.

Kategorier: , , , , ,



Surteby-Kattunga, socken

Surteby-Kattunga, socken i Marks hd i Västergötland, Älvsborgs län, och församling i Surteby-Kattunga, Folskäls och Tostereds pastoral i Marks och Bollebygds kontrakt av Göteborgs stift, kring Viskan s.v. om Borås;51,21 km2, därav 48,45land;1,115inv.(1953).S. omfattar odlade ådalar kring Surleåns inflöde i Viskan samt i v. en bergkant skogstrakt (Gallåsen). Åkern utgör24fl/o av landarealen, skogsmarken61°/o. Stationssamhället Björketorp(219inv.1951)vid slatsbauelm-jen Borås—Varberg har bl.a. textilindustri. Surtcby sn förenades1926med Kattunga. Sedan1820har denna socken haft gemensam kyrka med Surteby. Delvis medeltida ombyggdes den1784(nuv. torn från1826)samt dekorerades1794med altartavla och takmålningar. Kalkstensdopfunt och triumf-krucifix ditflyttades från Kallunga rivna kyrka; restaurerad1891och1926.SedanVi 1952ingår S. i kommunen Västra Mark. — Namnet Surteby, efter kyrkbyn, skrevs1335Surluby. Förleden är gen.SurluavSurla,namn på den förbiflytande ån Surtan, vari torde ingåsnrta,dyjord; efterleden ärby,gård, by (se “Ortnamnen i Älvsborgs län”,9:2, 1917,sid.112och195).— Namnet Kattunga, givet efter kyrkbyn, skrevs1383i Katungc (avskrift),1413i Kattunge (sokn). Det torde innehålla en inbyggarbeteckning, bildad till ett ursprungligt ortnamn påKatt-,trok i bet. “lodjur” (se C. J. Ståhle, “Studier över de svenska ortnamnen på -inge”,1946,sid.524f.).I.Mg;Er. ab. Surte glasbruk, Surte, driver glasbruk i Surte och Kungälv. Företaget etablerades1862,erhöll bolagsform1894med namnet Surte ab. och antog1906namnet ab. Surte-Liljedahl i samband med en fusion; nuv. namn1943i samband med att ett tidigare engelskt akticintresse i bolaget avvecklades. Tillverkningen utgöres av buteljer. flaskor och burkar, sammanlagt c:a125mill. pr år, samt damejeanner. Antal anställda o.630;balansomslutning c:a16mkr, varav aktiekapital4.»mkr. Eli dotterbolag till S. är Kongelfs glasbruks ab.; moderbolaget driver dess rörelse sedan1923.A.Lg. ab. Surte-Liljedahl, se ab. Surte glasbruk.

Kategorier: , , , , ,



Surte, industri-

Surte, industri- och stationssamhälle i Nödinge sn i Västergötland,14 km n. om Göteborgs centrum, vid Götaälv och Bcrgslagsbanan;2,515inv.(1951).Här finnas glasbruk med elkraftverk, tillhörande ab. Surte glasbruk*, samt cn konstgummi-fabrik. En kyrka av sten byggdes 1912.29/91950inträffade i S:s s. del ettlerskred, som drog med sig34bostadshus och vållade materiella skador för c:a5mkr (se bild å sp.1279).Kanal-lands- och järnväg blevo otrafikabla. Efter20dagar vorolands- och järnväg åter öppna, kanal-leden var uppmuddrad efter6veckor. Den sålunda ådagalagda sårbarheten i den nedre Götaälvdalens trafikleder aktualiserade en diskussion om förbättrade förbindelser mellan Vänerområdct å ena sidan och Uddevalla samt Nordre älvs mynning å den andra. Skredområdets längd var c:a700m, största bredd390m och dess areal22ha. Skredärrets max.-höjd över älvytan är28m (seK.E. Bergsten i “Svensk geografisk årsb.”,1950). —Namnet skrevs1476Swortöön. Det innehåller ettsurta,järnhaltig myrjord, besl. medsvart.Vissa skrivformer tyda på en efterledö,i så falli bet.

Kategorier: , , , , ,



Strömbergshyttan, glasbruk

Strömbergshyttan, glasbruk vid Hovmantorp i Småland, som arrenderades och drevs av Edvard Strömberg(1872—1946),vilken efter verksamhet vid Kosta var ägare av Sandviks glasbruk i Hovmantorp 1905—17,fabrikschef vid Kosta glasbruk1918,disponent och dir. vid Orrefors 1918— 27 och för Eda glasbruk1927—33samt därefter till strax före sin död för S., som då övertogs av sonen Erik Strömberg. Edv. Strömberg var en banbrytare för det nyare svenska glaset och cn föregångsman för det hyllarbelade glaset, som genom hans verksamhet kom upp på en mycket hög nivå. I manuskript av hans hand föreligger en väl dokumenterad historik över samtliga svenska glasbruk. Edv. Strömbergs hustru, G-er da Strömberg, f. Svensson (f.25/i1879),är S:s främsta konstnärliga kraft (sc bild26å pl. vid Glas).E.F.F.

Kategorier: , , , , ,



Industrien

Industrien är en viktig näringsgren. S:s industri är mycket differentierad. Särsk. anmärkningsvärd är småindustriens stora spridning men samtidigt starka förankring i resp. hemorter. Sinnet för traditionens sammanhållande betydelse har framkallat en stark ansvarskänsla hos företagarna, och obenägenheten för ekonomiska överdrifter verkar koiijunkturutjämnande. Industriarbetarnas fördelning på yrkesgrupper framgår av tab. 6. Malmbrytning och metallindustri leder med största antalet förvärvsarbetande, där Jönköpings län dominerar med 436 arbetsställen och 11,754 anställda. Dominerande område är Vätterbygdcn med Hus-qvarna vapenfabriks ab. (cyklar, symaskiner, jaktvapen m.m.) som ledande anläggning med anor från 1689. Andra stora företag äro ab. Svenska fläktfabriken, Lindells vågfabriks ab., ab. Jönköpings motorfabrik, Jönköpings mekaniska verkstads ab. (bl.a. ångpannor och pumpar) i Jönköping och Norrahammars bruk (gråjärnsgjutcri, aducerings- och emaljverk). Bl.a. orter må nämnas Gnosjö (gjuteri och mekanisk verkstad med bl.a. verktygsinduslri), Anderstorp (mekaniska verkstäder, tråddragerier och spiksmedjor) samt Forserum (analysvågar). I Ljungby, Kronobergs län, ligga ab. Ljungby-verken (grovplåtarbctcn) och en mekanisk verkstad, tillhörande ab. CTC i Göteborg (värmepannor). Ledande företag i Kalmar län äro Kalmar verkstads ab. (ellokomotiv, järnvägsvagnar) och ab. Siefvert & Fornanders mekaniska verkstad (tändsticksindustrimaskiner) i Kalmar samt ab. Ankarsrums bruk (järnmanufaktur, emaljverk för badkar m.m.), Gunncbo bruks nya ab. (tråddrageri och tillverkning av spik, stängselnät, kedjor, kätting) och ab. Överums bruk (mekanisk verkstad och gjuteri för lantbruksredskap). Reymersholms gamla industri ab. driver kopparverk i Oskarshamn. Bland varvsföretag må nämnas ab. Oskarshamns varv och Kalmar varv. — Jord- och stenindustrien är väl företrädd. Smålandsgraniterna användas till bygg- nadssten, ss. i Oskarshamns-distriktet och Tranås-trakten, medan hyperitartade bergarter och diabaser begagnas till monumentsten och gravvårdar. Ledande företag äro ab. Bröderna Flinks granit-stenhuggcri och Bröderna Styrenius stenhuggeri ab., båda i Västervik. De stora torvmarkerna i v. och s. S. lämna strö- och bränntorv. Baltisk lera och issjösediment användas till tegeltillverkning av bl.a. ab. Nygärdc tegelbruk utanför Kalmar och Värnamo tegelbruks ab. i Värnamo, (ilasindustrien är en för s.ö. S. speciell industrigren. 1741—43 anlades Kosta glasbruk, som betraktas som den svenska glasindustriens moder-bruk. Glasblåsningcn är eg. ett hantverk i stor skala och är därför till sin existens beroende även skicklig arbetarstam. Kunniga arbetare ha fostrats vid Kosta bruk och ha sedan bildat kärnan i de flesta glashyttor och glassliperier, som under årens lopp ha anlagts i s.ö. S., där ej mindre än2/s av de svenska glasbruken äro belägna. F.n annan viktig faktor för denna koncentration är tillgången på billigt bränsle för de värme-krävande glasugnarna. Råvarorna måste dock till övervägande del importeras. Då industrien är lokaliserad till inlandet, bli kostnaderna höga för transporten av råvaror och distributionen av färdiga varor. Bl.a. av detta skäl måste den småländska glashanteringen lägga an på kvalitetsvaror. Ett för småglasbruken gemensamt forsknings- och driftlaboratorium. Stiftelsen Glasinsti-lutet i Växjö, bildades 1945. Bland småglasbruken. som tillverka hushålls-, belysnings- och prydnadsglas, märkas främst ab. Kosta glasbruk, ab. Orrefors glasbruk med bruk vid Orrefors och Hovmantorp, Boda bruks ab., ab. Målerås glasbruk och ab. Åfors glasbruk i Kronobergs län, Ekenäs bruks ab., Ekenässjön, i Jönköpings län samt i Kalmar län Flygsfors glasbruk och Pukebergs glasbruk, det senare i Nybro. Fönsterglas tillverkas av ab. Emmaboda glasvcrk och kolvar till glödlampor, radio- och röntgenrör av Flcrohopps bruks ab. T Fröseke, Kronobergs län, finnas glassliperier och spegelfabrik. — Träindustrien är synnerligen utbredd. Bland de 919 företagen märkas i Jönköpings län ab. Svenska möbelfabrikerna med fabriker i Bodafors och Värnamo, ab. Nässjö lådfabrik, ab. Nässjö stolfabrik och ab. Möbel-kompaniet i Tranås. Andra orter med stor träindustri äro Vaggcryd och Skillingaryd. 1 Kronobergs län ligger Gcmla fabrikers ab., Diö, och i Kalmar län Lfultsfreds träförädlings-ab., Oscar Edv. Ekelunds snickerifabriks ab. i Virserum, Bohman & Johansson ab. med stor fanerfabrik i Blomstcrmåla, och ab. Gustaf Kähr (snickerifabrik) i Nybro. Monteringsfärdiga trähus tillverkas av ab. Borohus i Landsbro (tillhör HSB:s riksförbund), ab. Egna hem och ab. Standardhus i Hultsfred. — När pappersmasseindustrien i slutet av 1800-talet började utvecklas till storindustri, förlades träsliperier och cellulosa-fabriker vid lämpliga vattendrag i S., delvis i anslutning till äldre pappersbruk. Äldsta företaget är Lessebo ab. med privilegier för papperstillverkning från 1719, nu tillhörigt ab. Klippans fin-pappersbruk, med sulfitfabrik och pappersbruk vid Lessebo och sulfitfabrik i Böksholm. Andra anläggningar i Kronobergs län äro Strömsnäs bruks ab. (sulfitfabrik och pappersbruk i Ströms-näsbruk, Traryd, och sulfatfabrik i Delary), Frida-fors fabriks ab. samt Gransholms ab., Gemla. I Jönköpings län märkas Munksjö ab. (sulfitfabrik, pappersbruk och pappfabrik i Jönköping), Esselte-vvell ab. (pappers-, wellpapp- och kartongfabrik i Norrahammar) och Hylte bruks ab. (sulfitfabrik och pappersbruk). I Kalmar län ligger ab. Brusa-fors-TIällcfors (träsliperi och pappersbruk i Hällefors, .sulfatfabrik i Brusafors). Tapeter tillverkas av Kmmaboda tapetfabrik kommanditbolag. — Textilindustrien är företrädd genom Tabergs yllefabriks ab., Smålands Taberg, Smålands yllefabriks ab., Lagan, Vetlanda ullspinneri ab., Tranås väfvcri ab. och Mölnlycke väfvcri-ab. (trikåfab-rik), Växjö. Bland sömnadsindustrier må nämnas Junex konfektions-ab., Huskvarna. Linberednings-verk finns i Växjö. — De flesta företagen inom livsmedelsindustrien sysselsätta ett fåtal arbetare. De största företagen äro Kalmar ångkvarns kommanditbolag, ab. Kalmar chokladfabrik samt en slakteriförening med fabrik i vart och ett av de tre länen. — Bland lädcrindustrier märkas ab. Otto Janssons skofabrik och ab. Löfsko i Jönköping. Beredning och färgning av pälsskinn verkställes av Fritz Lundbergs skinnberedcri och färgeri ab., ab. Tranås skinnberederi och ab. Svensk pälskinnberedning, alla i Tranås liksom ab. Oscar Wigéns pälsvarnfirma. ab. TTusqvarna borstfabrik tillverkar borstar och penslar. Svenska gummifabriks-ab., Gislaved, och ab. Värnamo gummifabrik tillverka cykelringar, gummistövlar m.fl. gummivaror. — Den kemiska industrien är företrädd särsk. genom tändsticksmdustrien, som äges av Svenska tändsticks ab. med 2 fabriker i Jönköping ochifabrik i vardera städerna Västervik, Kalmar, Vetlanda och Mönsterås.

Kategorier: , , , , ,



S8,s 62,0 66,1 564,430 22,1

S8,s 62,0 66,1 564,430 22,1 21.4 i4,a 2,927,272 100,8 ioo,» 100,0 100,0 under 1160-talet och är på gr. av samfärdsclläget kommersiell och administrativ huvudort i det gamla landskapet Värcnd, Ljungby (7,303 inv.), stad 1936, trafikknut vid Lagan, är medelpunkt i Sunnerbo hd, Kalmar (27,474 inv.), s.ö. Sveriges förnämsta hamnstad, blev stad under uoo-talet och har betydande industri (ångkvarn, järnvägsverkstäder), Nybro (6,939 inv.), stad 1932, är trafikknut med smärre industrier, 30 km v. om Kalmar, Oskarshamn (10,907 inv.), förr Döder-hultsvik, stad 1856, har bl.a. kopparverk och skeppsvarv, Västervik (16,106 inv.), huvudort i Tjust, omtalas som stad redan 1275 och bedriver sedan gammalt handel och sjöfart, Vimmerby (5,242 inv.), ålder som stad okänd, är cn urgammal marknadsort och viktig vägknut vid järnvägen Linköping—Hultsfrcd. Bland de 19 köpingarna märkas Norrahammar (5,135 inv.) med stor gjuteriindustri, Gislaved (6,214 inv.) med gummi-fabrik, Vaggeryd (4,275 inv.) och Skillingaryd (2,503 inv.) med mångsidig industri, Traryd (5,876 inv.) med bl.a. pappersbruk i Strömsnäs-bruk, Alvesta (5,393 inv.), järnvägsknut, liksom Älmhult (4,009 inv.), Hovmantorp (2,791 inv.), glasbruk, Lessebo (2,556 inv.), pappersbruk, Mönsterås (4,089 inv.) med bl.a. tändsticksfabrik, Hultsfred (3,533 inv.), träindustriort och järnvägsknut, samt Emmaboda (2,322 inv.), järnvägsknut med bl.a. glasbruk. Av de 14 municipalsamhäl-lena må nämnas Vislanda (1,026 inv.), järnvägsknut, och Virserum (2,251 inv.), träindustriort.J.ör.

Kategorier: , , , , ,



Kungsholms glasbruk, under 1700-talet

Kungsholms glasbruk, under 1700-talet det ledande svenska glasbruket. K., som anlades1676,nedlades1815,var beläget på den tomt i Stockholm, där nu Karolinska inst. ligger.

Kategorier: , , , , ,



Kråksmåla, socken

Kråksmåla, socken i Handbörds hd i Småland, Kalmar län, och pastorat i Handbörds kontrakt av Växjö stift, vid länsgränsen n. om Nybro;197,47 km2, därav 183,4»land;1,765inv.(1949).K. är en skogstrakt, rik på mossar och småsjöar. Störst är Sjön Allgunnen(85m ö.h.) på ö. gränsen; Alsterån bildar gräns i s. Åkern utgör endast5u/o av landarealen, skogsmarken78%.Vid statsbanclinjen Mönsterås—Fagerbult ligga stations- och industrisamhällena Alsterbro(629inv.1946)och Grön skåra(261inv.), det förra vid Alsterån och delvis inom Bäckebo sn(122inv.), det senare delvis inom Fagerhults sn(97inv.). I Alstcrbro finnas glasbruk, anlagt1871och tillhörande ab. Alsterbro glasbruk(85arb., tillverkning av hushålls- och konservglas samt flaskor), snickerifabrik och sågverk, tillhörande Sandslätts möbel- & industri-ab., bildat1920 (90arb.), samt mindre träindustrier. I Grönskåra finnas provinsialläkare och apotek samt mindre träförädlingsföretag. Skoghult(87inv.) är

Kategorier: , , , , ,



Eda, socken

Eda, socken i Jösse hd i Värmland och pastorat i Jösse kontrakt av Karlstads stift, n.n.v. om Arvika och intill norska gränsen;288.10 km2, därav 267,02land;6,134lOV.(‘947).Huvudbygden ligger kring Bysjön och Vrångsälven, f.ö. förhärska bcrgs-och skogstrakter med mossar och småsjöar. Åkern utgör13%av landarealen, skogsmarken70%.Socknen är delad i två kyrkobokföringsdistrikt, det n. med3,168och det s. med2.966inv. Vid n.v. stambanan ligga Charlottenbergs* och Amotfors* municipalsamhällen samt industrisamhället Eda glasbruk(363inv.1941)nära norska gränsen. I det sistn. finnas sågverk, träullsfabrik, kvarn och kraftverk, tillhörande Eda ab., samt glasbruk, tillhörande ab. Eda glasbruk, grundat1943(aktiekapital60,000kr, ioo arb., årligt tillverkningsvärde650,000kr). Ett äldre glasbruk fanns här1833 —1933.Egendomar: Charlottenbergs bruk, varest1827—1906drevs ett järnbruk, Norcborg och

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: