Zelaya

Zelaya [sela'ja], José Santos, general och president i Nicaragua (1853—1919). Z. uppfostrades i England och blev som chef för liberala partiet efter en serie revolter president 1893. Under sin långa styrelse främjade han på mångahanda sätt Nicaraguas utveckling, förbättrade folkundervisningen, utbyggde kommunikationerna och åstadkom ett allmänt uppsving. Folkets stora massa hade ringa känning av hans hårda diktatur, som ej tillät någon opposition. Z. låg i ständig tvist med grannländerna, som på goda grunder misstänkte hans planer på Centralamerikas enande. Den centralamerikanska fredskonferensen i Washington 1907 åstadkom ingen bättring härvidlag. Z. var omedgörlig motståndare till USA:s politiska och ekonomiska inflytande i Nicaragua, och det var också med USA :s goda minne han störtades 1909. Z. är sitt lands hittills mest markanta politiska personlighet.L.P. 2eligowski [zeliigå'skJi], Lucjan, polsk militär (1865—1947)- 2. deltog i i:a världskriget på rysk sida men övergick 1917 som general i den nya polska arméns tjänst. Han erövrade i okt. 1920 Wilno och utropade där en republik Central-Li-tauen, i vilken han själv intog ställningen som statschef. I verkligheten handlade % härvid i samförstånd med polska regeringen. 1922 förenades Wilnoområdet med Polen, och 2. återinträdde i polsk tjänst. Han var 1925—26 krigsminister och avgick 1927 ur aktiv tjänst. Under 2:a världskriget var £ verksam inom polska exilregeringen i London.S.Br.

Kategorier: goda, politiska, polsk, polska, världskriget, zelaya

Vajgatj

Vajgatj [vujga’c|, rysk ö i Ishavet, mellan No-vaja Zemlja och fastlandet, från vilka den skiljes av resp. Kara- och Jugorsunden;3,380 km2. V. genomdrages av den låga forts, av Uralbergens sidogren Paj Choj. ött, som har goda renbeten, bebos av samojeder. Meteorologisk station.

Kategorier: choj, goda, renbeten, sidogren, uralbergens, vajgatj

Undervisningsmetodik

Undervisningsmetodik el. d i d a k t i k avser det planmässiga förfarandet vid meddelande av kunskaper, vilket syftar till en systematisk och följdriktig genomgång av det lärostoff, som ingår t en viss kursplan. De metoder, som använts vid undervisningen, ha skiftat med skilda tider men också anpassats till skilda krav inom olika ämnesområden. Teorien för lärogången har bl.a. givit upphov till systembyggnader, ss. i fråga om formalstadierna* och den heuristiska metoden*. Inom modern reformpedagogik* har man framför allt sökt lämpa metoderna efter lärjungarnas art och åldersstadium och särskilt beaktat vikten av deras självverksamhet, vilket bl.a. givit upphov åt termen arbetsskola*. I dyl. sammanhang kommer u. ofta att sammansmälta med undervisningsteknik, som kan omfatta bl.a. lärarens framställningsform, sättet att ställa frågor, att handha administrativa uppgifter i samband med undervisningen o.s.v. Man brukar ofta låta dyl. uppgifter ingå i u., så bl.a. vid seminariernas lärarutbildning och under den praktiska lärarkursen (provåret) för lärov.-lärare. Den moderna psykologien, och företrädesvis pedagogisk psykologi*, har sysslat med och kastat ljus över många frågor i samband med u. För u. betydelsefulla resultat ha uppnåtts bl.a. vid forskningar ang. minnet, inlärning, medövning, trötthet, motivation o.s.v. Genom test* och framför allt kunskapsprövning* är man i stånd att kontrollera resultatet av en viss u. Utvecklingen inom pedagogiken synes dock visa, att det mest betydelsefulla vid under- visningen icke är metodiken utan läraren. Den ointressante el. illa omtyckte läraren når knappast särskilt goda resultat ens med god u., medan den, som har naturlig fallenhet att syssla med människor och undervisning, kan vinna goda resultat trots bristerna i sin metodik. Även om personligheten kan vara viktigare än metoden, är det rimligt, att även goda lärare försöka förbättra sina resultat med hjälp av u. — I och med principbeslutet om enhetsskolans införande har en omfattande försöksverksamhet (se Skolreformen) börjat även på u:s område.E.Bng.

Kategorier: givit, goda, metoden, resultat, skilda, upphov

Trots

Trots sin karaktär av industristat eftersträvade T. icke minst under 1930-talet autarki beträffande, livsmedel, och efter1933 lyckades T. under nazistregimen höja jordbruksproduktionen med13 %och uppnådde självförsörjning till82%.Inom Västtyskland uppgick självförsörjningen därvid till70%, men nu är den där icke mer än50%>, beroende på att folkmängden sedan dess ökat med25°/o, medan livsmedelsproduktionen kunnat höjas ytterligare blott li°/o. Försörjningsgraden var1951—52för säd69%.,potatis100%,socker68°/o, ägg78%och fläsk97%.Den goda fläskförsörj-ningen avspeglar Västtysklands starkt animaliska produktionsinriktning. Hela70%av allt som odlas gå till djuruppfödningen, vilken därigenom nästan helt kan ske med inhemska fodermedel. Genom lag av1950regleras arealen av olika grödor centralt, så att lämpligaste mängder tillföras nationalhushållet. — Västtysklands sockcrförsörj-ning är ganska brydsam, eftersom blott Vs av T:s förkrigs-betskörd kom därifrån, och det har varit svårt att snabbt ersätta de viktiga mellantyska betdistrikten i Sachsen, vilka nu tillhöra Östtyskland. Sedan1937/38har visserligen Västtysklands betareal stigit från123,000ha till219,000ha(1951/52),men denna ökning faller närmast på dc redan förut intensiva regionerna kring Hildesheim-Braunschweig, Kölncr Bucht och Mainz-bäckenet. Av dessa är den första viktigast men består eg. endast av ytterkanten på det vidsträckta område, som sedan sträcker sig åt ö. in i Östtyskland. Denna koncentration beror icke endast på jordmånen utan även därpå, att där det redan finns ett stort antal sockerbruk lätt tillgängliga, är det lönsammast att öka betarealen. I flera nya områden, t.ex. Schleswig, har man lyckats få i gång bet-odling, men sockerbruk saknas, och detta hämmar utvecklingen. Av T:s232bruk(1936)funnos195Tblott80i Västtyskland. Raffinaderierna äro2,belägna i Helmstedt och Uerdingen-Kre-feld, d.v.s. ett i vardera av de två förnämsta sockerdistrikten. — Sitt potatisbehov fyller Västtyskland nu genom egen odling tack vare produktionsökning om75%sedan förkrigstiden. — T949 var brukningsdelarnas antal i Västtyskland c:a2mill. med14mill. ha produktiv areal. Halva denna yta är så illa skiftad, att den skulle kunna gc ett med30%ökat utbyte, om den omplanera-des, men eftersom detta kostar c:a400DM pr ha, göres föga åt saken.5mill. ha anses vara i behov av jordförbättringsåtgärder, varigenom även mycken ängsmark skulle kunna bli åker. Jordens behov av kväve, fosfor och kali eftersattes de första efterkrigsåren, vilket kom till synes i dåligt hektarutbyte. — Det sydvästtyska jordbruket med dess genomsnittligt små brukningsenhercr är föga rationellt, och bönderna ha icke råd till behövlig maskinpark el. goda konstgödningsmedel. Genom speciell inriktning på vin- och grönsaksodling kan en liten areal likväl försörja en ganska stor jordbruksbefolkning. Motsatsen härtill var ända till1945de nordösttyska områdena, där marken är så mycket sämre, att många småbrukare i krigs- och nödtider blivit tvungna att uppge sin självständighet, med påföljd att storgodsen vuxit ut.

Kategorier: behov, goda, ökat, östtyskland, västtyskland, västtysklands

Tres fac’iunt colle’gium

Tres fac’iunt colle’gium (lat.),3bilda ett kollegium, uttryck, hämtat från den romerska rätten, betecknande, att minst3personer erfordras för ett romersktcollegium(sammanslutning av vissa ämbetsmän, t.ex. praetorer el. tribuner); “alla goda ting äro3″.

Kategorier: ämbetsmän, collegium, faciunt, goda, praetorer, tres

Torrnålsradering,

Torrnålsradering, k all 11ålsradering (eng.dry point),grafiskt djttptrycksmaner, i vilket de fördjupningar i plåten, som skola mottaga och avgiva trycksvärtan, icke åstadkommas med hjälp av ets-uingsvätska (därav benämningen). Teckningen (raderingen) utföres direkt på den blanka plåten medelst en spetsig nål, som föres på samma sätt som vid blyertsteckning. De uppruggade kanterna (graden) vid sidan av strecken få (i motsats till i kopparsticket) kvarstå och bidraga till den livliga ljusväxlingen. Plåten, särsk. graden, nötes lätt vid tryckningen och tillåter endast upp till50 goda avdrag. Efter förstålning av plåten kunna dock avdragens antal mångdubblas. Bland svenska utövare av t. märkas C. Larsson, G. Isander, A. Fridell, H. Sallberg, E. Johansson-Thor och J. Wrangek — Se bilder vid bl.a. Bull Hedlund, Fridell och Norsbo. G.V.

Kategorier: avdragens, fridell, goda, graden, platen, torrnålsradering

Tindal

Tindal [t in dl], M a11h e w, engelsk filosof(1656—T733). Efter teologiska och juridiska studier gick T. över till katolicismen under JakobIImen blev åter ivrig protestant efter revolutionen 1688. Isina tidigare arbeten talade han för tolerans och statens rättigheter över kyrkan, vilket ådrog honom prästerskapets ovilja. “The Christianity as old as the creation”(1730)var hans stora inlägg för deismens läror. Han framhåller däri, att kristendomen icke har skapat cn ny lära utan återställt den ursprungliga rena natur- och förnuftsreligionen; innehållet i dess predikan är att leva ett rent och sedligt liv, alt göra det goda till Guds ära och till människosläktets lycka. Den, som i religionen sätter värde på annat än detta, sprider övertro, svärmeri och fanatism, lika farliga och avskyvärda som otro och ateism, vilka tillintetgöra människans lycka och förhoppningarna på ett liv efter döden.E.v.A.

Kategorier: goda, lycka, människosläktets, rent, sedligt, tindal

Taussig ftäTi’-],

Taussig ftäTi’-], F r a n k W i I 1 i a m, amerikansk nationalekonom(1859—1940),prof. vid Harvard Univ. från1892,en av sin generations mest inflytelserika lärare. T. sammansmälte den äldre lönc-fondsteorien med Böhrn-Bawerks kapitalteori och formulerade en löneteori, enl. vilken lönen bestämmes av det diskonterade värdet av arbetets gränsprodukt (“Wages and capital”,1896).Spcc. ägnade, sig T. åt den internationella handelns teori, där han med goda argument försvarade den klassiska nationalekonomiens läror (“International trade”,1927).Han sammanfattade sina teorier i läroboken “Principles of cconomics”(2bd,1911, 4ed.1939).T. var utg. av “Quarterly Journal of Economics”1896—1937.Ln.

Kategorier: argument, ftäti, goda, klassiska, taussig, teori

Sötebrödsdagar,

Sötebrödsdagar, i den gamla bibelövers, benämning på judarnas påsk*, i den nya återgivet med det osyrade brödets högtid. — Uttrycket s. nyttjas fortfarande bildligt i bet. “goda dagar”.

Kategorier: bildligt, dagar, fortfarande, goda, sötebrödsdagar, uttrycket

Studio,

Studio, The S. [Öa stjo'diå"u], “magasin för skön och tillämpad konst”, engelsk tidskrift, grundad 1893,vilken nått stor spridning även i utlandet. Den utmärker sig för sin solida text och sitt goda illustrationsmaterial samt utger med regelbundna mellanrum synnerligen värdefulla specialnummer.

Kategorier: goda, illustrationsmaterial, solida, studio, text, utger

Nästa sida »

Sök artikel: