Strömcrona, Nils,

Strömcrona, Nils, sjömilitär(1664—1740),överstelöjtnant vid flottan 1696,lotsdir.1697,kommendör1717.S. deltog i landstigningen på Själland1700,lotsade sedermera svenska flottan genom det okända farvattnet vid Amager, utförde omfattande sjömätningar och utgav för sin tid goda sjökort samt hydrografisk gradkarta över Östersjön och Kattegatt.

Kategorier: flottan, goda, nils, sjökort, sjömätningar, strömcrona

Stoltenberg |stål’tenbärg],

Stoltenberg |stål’tenbärg], M a t h i a s, norsk målare(1799—1871),fick sin utbildning i Köpenhamn, blev dövstum men uppehöll sig genom att vandra från ort till ort och utföra oljeporträtt, vid denna tid nästan den ende infödde målaren på detta område. S:s talrika porträtt, målade utan anspråk, väckte genom sin goda karakterislik, sin ljusa och angenäma hållning uppmärksamhet på utställningen i Oslo 1914,då han eg. upptäcktes. — Lill.: Monogr. av H. Grevenor(1935).

Kategorier: anspråk, goda, karakterislik, ljusa, ståltenbärg, stoltenberg

Speusipp’os, grekisk filosof

Speusipp’os, grekisk filosof (d. 339 f.Kr.), systerson till Platon, efterträdde denne som ledare för akad. i Aten. Hos S. framträder starkare än hos Platon böjelsen för pytagoreisk talspekulation, och idéläran ombildades till talteori. I sitt huvudarbete “Likheter” behandlade och klassificerade han djur- och växtvärlden. Mot hans ut-vccklingslära, enl. vilken det goda icke är urprin-cipen utan fastmer utvecklingens slutmål, polemiserade Aristoteles med skärpa. Av S:s skrifter

Kategorier: filosof, goda, grekisk, platon, speusippos, urprin

Soot

Soot [sot], Eyolf, norsk målare (1859—1928), studerade i Oslo, Berlin och i Paris för Bonnat. Hans bästa arbeten utmärka sig för sin träffande karakleriseringsförmåga, ss. “Vclkommen” (1890; Kunstmuscct, Oslo). I hans många goda porträtt är ofta det momentana intrycket med stor talang framhävt, ss. i porträtt av Jonas Lie. Sophia [-fi'-], se Sofia.

Kategorier: goda, kunstmuscct, momentana, oslo, porträtt, soot

Sommarsjuka,

Sommarsjuka, i)Med.S. el. sommar diarré, under sommarmånaderna inträffande anhopade fall av mag- och tarmkatarr med diarré och ibland kräkningar, beror på förorening av maten med sjukdomsframkallaiide bakterier, oftast av beskedlig art, i en del fall paratyfus* el. dysenteri*. S. inträffar särsk. när födoämnena transporterats och lagrats under mindre goda villkor samt som följd av bristfällig matlagnings- och serveringshygien, t.ex. dålig handhygicn hos dem, som utföra dessa arbeten. Behandlingen är medikamcntcll och dietetisk.ÄG. 2)Veter.S. el. piroplasmos, en i skogstrakter vanlig betessjukdom hos nötkreatur, förorsakad av en blodparasit, som överföres genom fästingar(fxo’des).S:s förnämsta symtom är blodfärgad urin (blodstallning), vidare feber, av-magring och oregelbunden hjärtverksamhet. Döden kan följa redan efter 3—5 dagar; i de fall, då lidandet går till hälsa, är konvalesce.nstiden ganska lång. Dödsprocenten är mycket variabel, 5—50. Behandling med ichthargan el. trypanblått har givit goda resultat liksom i förebyggande syfte sky dd syn i pn i n gar. V. M r.

Kategorier: blodfärgad, blodstallning, diarré, goda, sommarsjuka, urin

Solovetskijöarna

Solovetskijöarna |s.->luvJä’tsk.3J-],ögrupp i v. delen av Vita havet mittemot Onegaviken, tillhör Archangelskområdet. Befolkningen, som tidigare bestod av munkar, består f.n. huvudsakl. av politiska fångar. Öarna ha inånga sjöar och myrar, spannmålsodling är omöjlig, men goda ängar möjliggöra boskapsskötsel. På huvudön, Solovetsk (285 km2), låg det berömda Solovetskij-klostret, grundat 1436, som i n. Ryssland hade en stor kulturell och strategisk betydelse. Under 1600-talet utnyttjades det som fästning mot

Kategorier: boskapsskötsel, goda, huvudön, möjliggöra, omöjlig, solovetskijöarna

Skollovskolonier

Skollovskolonier (f e r i e k o 1 o n i e r) ha till uppgift att genom en tids ferievistelse på landet under goda yttre förhållanden bereda rekreation åt klena och fattiga barn, företrädesvis folkskolebarn från städerna men också lärjungar vid allm. lärov. och högre flickskolor. De första s. anordnades 1876 av den schweiziske prästen Bion och vunno snart efterföljd i de flesta europeiska länder och USA. Initiativet till s. i Sverige togs1884av folkskollärarinnan Agnes Lagcrstedt. Föreningen för skollovskolonier bildades1895.Erforderliga penningmedel anskaffas dels på privat väg, dels genom anslag från stat, kommun, donationer m.m. Statsmedel lämnas dels i form av bidrag ur arvsfonden till uppförande av kolonibyggnader, dels som visst driftsbidrag pr barn och dag liksom till resekostnader för barn och personal. Tidigare förlades ofta kolonier till små lantgårdar, där något lämpligt bostadshus el. del av sådant förhyrdes för ändamålet. Om det då gällde en liten grupp barn under ledning av sin vanliga lärarinna el. lärare, kunde kolonien få fa-niiljeprägel. Men de hygieniska förhållandena voro icke alltid så goda, och därför övergick man småningom till specialbyggda kolonier. Man förlägger dem gärna till högt belägna skogstrakter cl. fjällandskap, till sjö- el. havsstränder. Har man tillgång till olika slag av kolonier, brukar man skicka nervkänsliga och vissa astmatiska barn till inlandets skogskolonier och blodfattiga körtelbarn till havet, men stora individuella hänsyn måste här tas. De ökade pretentionerna på hygien ha föranlett nedläggning av en hel del äldre s., och kostnader och byggnadsreglering ha lagt hinder i vägen för skapandet av tillräckligt många nya. Man har då i stor utsträckning övergått till individuell utackordering i enskilda lanthem, s.k. sommarbarnsverksamhet. Även här träder Staten till med bidrag till resor och inackordering. Sommarbarnsverksamheten, som ger en bättre kontakt med landsbygden, är billigare men svårare alt kontrollera. S:s fördelar ligga mest på det psykologiska området, sedan den förbättrade levnadsstandarden gjort de kroppsligt klena barnen mera sällsynta. I första band böra därvid ifrågakomma barn, som behöva cn miljöväxling el. lära sig sunda levnadsvanor genom det väl ledda gruppintcrnatcts påverkan. Jfr Barnkoloni, Barnens dag och Barnens ö.(G.AglE.G.Skolläkare, se Skolhälsovänl.

Kategorier: barn, bidrag, goda, klena, kolonier, skollovskolonier

Kokongerna,

Kokongerna, som utgöra råvaran för silkes-framställningen, bestå dels av ett yttre, trassligt trädskikt, det s.k. f 1 o c k s i 1 k e t, dels av ett upphasplingsbart prima s. av varierande längd, hos goda kokonger 600—800m, samt dels av det innersta, obrukbara, hårda skiktet, s.k. t e 1 e 11 e.

Kategorier: goda, innersta, kokonger, kokongerna, obrukbara, skiktet

Sie’rra

Sie’rra More’na[må-] (“Svarta berget”), spanska mesetans över 400 km långa s. brottrand mot den andalusiska slätten (jfr Pyreneiska halvön, sp.584); högsta parti Sierra Madrona,1,325m ö.h. Den branta sluttningen är sönderskuren av Guadal-quivirs bifloder, och dalarna öppna goda samfärds-leder mellan mesetan och Andalusien. Av mineral märkas koppar i Minas de Riotinto, stenkol vid Bélmez, järn-, bly- och silverfyndighetcr.

Kategorier: goda, leder, mesetan, öppna, samfärds, sierra

Serret

Serret [sära']‘, Joseph Alfred, fransk matematiker(1819—85),prof. i Paris 1849,har förutom talrika avh. inom olika matematiska områden skrivit goda läroböcker: “Cours d’algébre supé-rieure”(1849),”Cours de calcul différentiel et integral”(2bd,1867—69).

Kategorier: cours, dalgébre, goda, läroböcker, serret, supé

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: