Piazza

Piazza San Marco (Markusplatsen, “Piazzan”) och den tillstötande Piazzettan ge, med sina byggnadsverk, ett enastående skönhetsintryck på gr. av såväl proportioner som former och färger samt glansdagrar från lagun och mosaiker. Ö. sidan behärskas av Markuskyrkans (San Marco) och Dogepalatsets (Palazzo Ducale) bysantinskt influerade gotik (med olika färgade marmorslag), de övriga sidorna av den allvarliga, mera entoniga senrenässansen, ett spel av harmonier och kon-trastverkningar. Emot husmassornas vertikalism och kyrkans mjukt rundade kupoler uppstiger, som en väldig minaret, den Spetsiga kampanilen,99m hög (grundlagd under 900-talet, sedan flera gånger ombyggd, till slut med gotisk prägel; återuppbyggd1905—12 efter nedstörtandet1902),med den sirliga av J. Sansovino uppförda Loggettan nedanför. På Piazzettan resa sig två kolonner från1100-talets slut, den ena uppbärande en bild av S:t Teodor, V:s första skyddshelgon, den andra ett bevingat bronslejon, aposteln Markus’ symbol, stadens berömda vårdtecken. Apostelns reliker skulle från Alexandria ha hitförts, och däröver byggdes från8oo-talets förra del den stora Markuskyrkan, som i väsentliga delar stod färdig1073.Den bär övervägande bysantinsk prägel; fasaden fullbordades först senare i gotik, delvis också med renässansdrag. Från Hippodromcn i Konstantinopel härstamma dc4i koppar drivna hästarna (iver huvudportalen; dess mosaiker äro i senare tid förnyade. Kyrkan utbreder sig i en fyrkant(76,5m i längd, tvärhuset62,5m) med den egentliga basilikan däri inskriven som ett grekiskt kors. Det v. partiet, långhuset, omges av förhallar, baplisterium m.m. över mittkvadraten höjer sig den största kupolen,4andra vid korsarmarnas ändar samt smärre på sidorna. Den dyrbaraste, färgrika utstyrsel har slösats på alla partier, mosaikerna utgöra huvuddekorationen, de äldre av dem ha också stort ikonografiskt värde. Bland inventarierna är högaltarets prydnad den förnämsta, Pala d’Oro, en förgylld tavla, sammansatt av bildframställningar i ädelstenar och emaljer m.m., delvis hämtade från Konstantinopel. — Italiensk gotik med orientaliska drag präglar också Dogepalatsct*; över bottenvåningens öppna pelargång och andra våningens, av präktigt rosverk präglade öppna båghallar reser sig övervåningens slutna, av spetsbågiga fönster sparsamt genombrutna murmassor, krönta av cn taggad tinn-krans. Palatset har fasad både åt Piazzettan och Canale di San Marco. Den stora gården ger ge- nom den ståtliga inre fasaden med “jättarnas trappa” intryck av renässans. At ö. är Dogepalat-sct genom “Suckarnas bro” (Ponte dci Sospiri) förbundet med det i slutet av1500-talet uppförda fängelset (I Prigioni); byggmästare var A. da Ponte, som också konstruerat Rialtobron över Canal Grande. Mittemot åt v. vid Piazzcttan ligger Libreria Vecchia med Zecca (urspr. Myntverket), inrymmande Biblioteca Nazionale Marciana, båda av J. Sansovino(1500-talets mitt); bibi. har o.400,000bd och13,000handskrifter, många av högt också konstnärligt värde, t.ex. Breviarium Grimani; där förvaras även Fra Mauros berömda världskarta av1459.Vid Piazzan n. om Markus-kyrkans fasad står det vid slutet av1400-talet uppförda Torre dcH’Orologio, som kröncs av ett konst-ur, vars figurer slå timmarna. Byggnadsraden bredvid är de s.k. Gamla prokuraticrna (Procuratie Vccchie, från1500-talets början av Bartolomeo Bon), cn gång bostäder för V:s styresmän, mittemot på Markusplatsens s. sida de Nya prokura-tierna (Procuratie Nuove), där nu inrymts dels det1523av kardinal D. Grimani upprättade antik-museet (Museo di Scultura Antica, med dyrbara grekiska original), dels Museo Civico Correr, innehållande stadshistoriska föremål samt tavlor m.m., instiftat1830av T. Correr; på sin nuv. plats sedan1922.

Kategorier: gotik, marco, piazzettan, prägel, sansovino, uppförda

Norditaliens gotik

Norditaliens gotik äro här omdiktade i en fri nordisk tegclstil, pittoresk och omväxlande på samma gång som allvarligt värdig; materialbc-handlingen är mustig och med stark färgverkan i olika slags tegel och natursten samt keramis-ka plattor med tidstypiska växt- och djurornament; planlösningen är rationellt genomarbetad med ett stramt helhetsbcgrcpp. Dc förnämsta senare byggnaderna av N., vilka visa nya, självständiga drag, äro Eliaskyrkan på Veslerbro(1908)och Bispcbjcrgs sjukhus(1913)-N. ritade även enkla och förträffliga möbler, bl.a. till rådhusets lokaler.[E.W.lS.Re. 3)Kristoffer N., bror till N.i), romanist(1858—1931).Efter studier i Köpenhamn,1877 —78i Paris under G. Paris och P. Meyer samt i andra romanska länder (“Romanskc. Mosaiker”,1885)blev han fil. dr på en avh. om “Ad-jektivcrnes Könsböjning i de romanske Sprog”(1886),vars inledning är ett märkligt junggram-matiskt program. Han var 1894—1928 prof. i romanska språk vid Köpenhamns univ. N. befordrade kraftigt trots en mångårig blindhet sin vetenskap. Främst gällde detta franskan, vars fo-netik, etymologi, syntax och metrik han behandlade i en mängd avh., särsk. i sitt huvudarbete, “Grammaire historique de la langue francaisc”(6bd,1889—1930,flera senare ed.). Men N:s arbetsfält var mycket omfattande: “Den oldfranske Hel-tedigtning”(1883;ital. övers.1886),”Ordcncs Liv”(6bd,1901—34),”Fortids Sagn og Sange”(7bd,1907—33)m.fl. N. utgav även mycket använda läroböcker i italienska och spanska, utkomna även i sv. uppl., samt, tills, med É. Picol, “Nouveau re-cucil de forces francaises”(1880)och redigerade1890—1903tills, med O. Jespersen lidskr. “Dania”. — Litt.: Bibliogr. av G. “Skov(1932).[J.V.lA.Lbd.

Kategorier: franskan, gällde, gotik, norditaliens, paris, romanska

Utrecht

Utrecht |y’trä/t|.1)Den minsta provinsen i Nederländerna, närmast s. om IJsselmccr;1,323,1»*km- land;593,303 inv.(1951).Med 448inv. pr km2är U. en av landets tätast befolkade provinser. V. delen ligger under havsytan, ö. delen genomdrages av ett ändmoränstråk, som når69m ö.h. (sc karta vid Nederländerna, sp.1055).Huvudnäringar äro boskaps- och trädgårdsskötsel. Huvudstad är U.2). 2)Huvudstad i U.i), gynnsamt belägen vid Merwedekanalen och förgreningen av Oude Rijn och Vecht;196,533inv.(1952),landets till storleken4:e stad. U., romartidensTrajec’ tum,är en av Nederländernas äldsta städer, blev696biskopssäte och spelade under medeltiden som medelpunkt för det även politiskt betydelsefulla biskops-dömet Ulrechl och som handelscentrum en ledande roll. På gr. av Oude Rijns igengrundning mot medeltidens slut avtynade emellertid sjöfarten och därmed även staden.1672braudskattades LT. av fransmännen. — Den pittoreska gamla staden omges av vallgravar och genomdrages av två krokiga kanaler, vilka jämte de många kyrkorna förläna den en rofylld prägel. Högst reser sig den forna domkyrkan, S:t Martin, som byggdes under1200-talet och följ. årh. i ädel gotik, med kapellkrans kring koret och tvärhus samt ett110m högt torn, som blivit stadens och provinsens symbol; långhuset blev förstört1674.Under senaste åren äro vid domkyrkan intressanta utgrävningar företagna. Genom en korsgång kommer man till klostrets forna kapitelsal, nu univ:s aula. Ärkebiskop.skatedral är nu Katharinekerk (gotik). Buurkerk, också stammande från medeltiden, är stadskyrka. Andra gamla kyrkor äro Jans-, Pie-ters- och Jacobikerk. Ett prydligt renässanshus av tegel är Paushuize, byggt av sedermera påven Hadrianus VI. Av konung Ludvigs palats blev blott cn flygel uppförd. Empirstil visar också stadshuset(1824).Från nyaste tid märkas posthuset, järnvägsförvaltningens byggnad samt mäss-huset. Kring Vilhelminaparkcn i ö. gruppera sig moderna bostadskvarter. U. är romersk-katolskt ärkebiskopssäte sedan1559och gammalkatolikernas medelpunkt. Univ. grundades1636.U:s ccntral-museum innehåller förhistoriska och medeltida föremål samt tavlor av flera bland det holländska måleriels stora mästare. Vidare finnas veterinär-, serum- och meteorologiskt inst., riksarkiv, bibi, myntverk m.m. LT. är cn betydande järnvägsknut och en viktig marknad för den rika landsbygdens produkter. Här finnas järnvägsverkstäder, gjute- rier och mekaniska verkstäder, socker- och kemisk industri m.m.P.;F..W.

Kategorier: domkyrkan, forna, genomdrages, gotik, huvudstad, staden

Staden,

Staden, som skiljes från förstäderna genom breda boulevarder, vilka anlagts på dess gamla fästniugsvallar, har en ålderdomlig prägel med vanl. trånga och krokiga gator och talrika byggnader från medeltid och renässans. Främst av dessa är katedralen Saint-Pierre-et-Paul(1208—början av 1500-talet), som visar en präktig hög-gotik och har en rik skattkammare; av dess två torn är endast det n.,74m högt, fullbordat(1640);i denna kyrka möttes ‘%1429 Jeanne d’Arc och Karl VT T. Kyrkan Saint-Urbain, grundad1262av den i T. födde påven Urban IV, är ett stilrcnt mästerverk i gotik med takvattenskastare, formade som fantastiska djur, samt med berömda glasmålningar från1200-och1300-talon. Bland stadens många märkliga kyrkor må slull. nämnas Saint-Pantaléon(1516—1672),ett verkligt museum med sina talrika skulpturer, och bland dess profanbyggnader TTötcl Marisy(1545)och stadshuset(1624—70;smakfullt tillbyggt1933—35)-T. har stort bibi., med bl.a.675inkunabler, museum för arkeologi, naturhistoria och konst, talrika utbild-ningsanstalter, blomstrande industri, särsk. tillverk- ning av trikåvaror, sy- och stickmaskiner och kvarnprodukter, handel med bl.a. vin och torkade grönsaker samt flodhamn. Biskopssäte.F.Hd;Al. de Troyes, C h r e s t i e n, skald, sc Chrestien de Troyes.

Kategorier: gotik, museum, saint, staden, talrika, troyes

Sulmona

Sulmona [solmå'na], stad i mell. Italien, i Pcs-caras dal i Abruzzerna 400m ö.h.;15,854 inv.(•936).På en romersk tempelgrund reser sig katedralen med krypta från looo-talet. F.ö. har staden flera andra kyrkor samt palats från både gotik och renässans. Textil-, pappers- och frukt-konservinduslri. — S., antikensSulmo,var Ovidius’ födelsestad.

Kategorier: både, gotik, palats, renässans, sulmona, textil

Stendal

Stendal [Jt-1, stad i Altmark i Sachsen-Anhalt, Tyskland,55 km ii. om Magdebltrg;40,300inv.(1946).Staden uppstod i mitten på iioo-talet och var medl. av Hansan. Del är en av den medeltida tegelgotikens förnämsta orter. Berömda äro dc två rikt utsirade stadsportarna från1200—T400-talen. Domkyrkan visar dels tidig gotik (i koret), dels sengotik (i västpartict). Sengotiska äro också den med två mäktiga torn utrustade Mariakyrkan samt Jakobskyrkan och Pctrikyrkan. Rådhuset, byggt i vinkel, härstammar dels från1400-talet (gotik), dels från1500-talet (renässans). Rolandsstoden är cn av de vackraste i sitt slag. I domkyrkan är ett museum för Altmark inrymt. S. har också ett Bismarcksarkiv. Bland minnesmärken må nämnas ett över den här födde arkeologen J. Winckelmann, vars beundrare, den franske förf. H. Beyle, upptog som sin pseud. namnet Stendhal. S. är cn viktig knutpunkt pä järnvägen Berlin—Hannover samt har järnvägsverkstäder, metallvaru-, socker- och kemisk industri.P.;E.IV.

Kategorier: altmark, domkyrkan, födde, gotik, inrymt, stendal

Soissons

Soissons [soasårj'], stad i dep. Aisne i n. Frankrike, vid floden Aisne; 18,174 inv. (194.6). S. anses vanl. leda sitt ursprung från den galliska stadenNoviodu’nwn.Under romersk tid hette denAugusta Suessio’numoch var i egenskap av vägknul en av de viktigaste städerna i n. Gallien. Från 290 var S. biskopssäte. Under Syagrius’ regering i denna del av Gallien var S. hans huvudstad, vilken 486 tillföll Klodvig, sedan denne besegrat Syagrius. Under den följande merovingertiden var S. länge huvudstad i en av de frankiska riksdelarna. Från 900-talets mitt var det centrum för ett grevskap, som först 1734 tillföll kronan. Stadens strategiska läge har lett till alt flera viktiga fältslag utkämpats utanför dess murar. Linder 1 :a världskriget var S. två gånger, 1914 och 1918, i tyskarnas händer. S. har flera märkliga byggnader, ehuru de delvis förstörts under de båda världskrigen. Ruiner efter ett av Frankrikes äldsta kloster, S:t-Médard, finnas i förstaden S:t-Vaast. Katedralen är en elegant byggnad i tidig gotik; den blev delvis förstörd i i:a världskriget men restaurerades på 1920—30-la-len. Klosterkyrkan S:t-Jean-des-Vignes visade utvecklad gotik (1200-lalet). Metall- och maskinindustri.P.;E.Lö.;E.W.

Kategorier: gallien, gotik, huvudstad, soissons, tillföll, världskriget

Sighisoara

Sighisoara [sigiij"åa'ra], ung.Segesvår,ty.Schäss-burg,stad i Transsylvanien i Rumänien,65 km n.ö. om Sibiu;13,200inv.(1939).Den högt belägna äldsta stadsdelen med kyrka i gotik(1429)omges av en medeltida ringmur. Textil- och läderindustri.

Kategorier: äldsta, gotik, kyrka, omges, sighisoara, stadsdelen

Senlis,

Senlis, t.v. Saint-Pierre, i bakgrunden katedralen. kensAugustom’agus(senareSilvanec’tttm),har betydande rester av den galloromanska stadsbefästningen med murar och torn samt en romersk arena. Det medeltida slottet ligger i ruiner. Den vackra katedralen Notre-Dame byggdes under noo-talets senare del i tidig gotik (fullbordad under 1500-talet). Från noo-talet stamma urspr. också de forna kyrkorna Saint-Pierre och Saint-Frambourg samt klostret Saint-Vinccnt.P.;E.W.

Kategorier: gotik, katedralen, pierre, saint, senlis, tidig

Schweidnitz

Schweidnitz [fväi'd-], stad i Niederschlesien, vid foten av Eulengebirge 45 km s.v. om Breslau;21,400inv.(1946; 39,069 1939).Staden grundades i början av1200-talet och var fästning till1867.Den skadades allvarligt under2:a världskriget. Kyrka i gotik från medeltidens slut. Maskin- och textilindustri.

Kategorier: allvarligt, gotik, kyrka, medeltidens, schweidnitz, världskriget

Nästa sida »

Sök artikel: