Vamlingbo, Gotlands näst sydligaste socken,

Vamlingbo, Gotlands näst sydligaste socken, i Hoburgs ting, och församling i öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre pastorat i S. kontraktet av Visby stift, mitt på Storsudrct;53,8akm8, därav 53,5-land;523 inv.(1953; 9inv. pr km2). V. har sin huvudbygd kring den n.—s. landsvägen genom socknen. I dess n. del finnes älvar (Hundlausar); långgrundstrand i v. Åkern utgör21% av landarealen, skogsmarken12%.Bottarvegården är en gammal typisk sydgotländsk gård, som inrättats till museum; den äges av Hoburgs hembygdsförening.V. har talrika fornlämningar (kämpgravar m.m.) och visar prov även på medeltida profanarkitektur (ruinen Kastelie och det s.k. slottet vid Hulehällar). Kyrkan av sandsten med treskeppig långhushall med4kolonner, tvåvälvt, rakslutet kor och rundbågiga

Kategorier: gotlands, hoburgs, näst, socken, sydligaste, vamlingbo

Tofta, socken

Tofta, socken i Banda ting på mell. Gotland och församling i Eskclhcms och Tofta pastorat i Medelkontraktet av Visby stift, vid kusten s.v. om Visby;38,19 km’2, därav 38,1»land;445inv.(1953!11biv. pr km2). T. är huvudsakl. ett barr-skogsbevuxet platåområde med hällmarker och hög kustklint, vilken från n.ö. avslutas vid Nyrcvs udde. Akcrn utgör22% av landarealen, skogsmarken48n/o. Tofta s k j111f ä11,c:a6km långt och2km brett, användes av Gotlands art.-kår och Gotlands reg. för skarpskjutningsövningar. Gnisvärds ålderdomliga fiskläge (modern fiskehamn byggd1931; 12yrkes- och14binärings-fiskare1950)har öns enda bevarade hamnkapcll, som ännu användes för andakt. Nära fiskläget finnas bl.a. några av öns ståtligaste skeppssättningar. Vid Blåhälls fiskläge finnas pseudo- raukar och grottbildningar i kustklinten. T. är i slit känt för sin utmärkta sandstrand, den största och bästa på Gotland (näst Sudersand på Fårön); många sommarvillor. Kyrkan är unggolisk med kor från o.1260och fyrvälvt långhus (o.1280).Tornet byggdes urspr. o.1200men har förhöjts2ggr, senast o.1270.Dopfunt från1166;märklig gravsten med runinskrift och fignrrclicf av Majestalis (uoo-lalels milt). SedanVi1952ingår T. i kommunen Stenkumla. — Namnet,1304skrivet In Ihoptu, är med säkerhet icke besk med det i en mängd namn ingåendetofta.Del är möjl. besk medtoft,roddarbänk, men bctydclscsamman-hanget är oklart.I.Mg;F.r.

Kategorier: besk, fiskläge, gotland, gotlands, tofta, visby

Teike

Teike [tai'ka], Carl, tysk tonsättare, polisman(1864—1922),komponerade en rad marscher, av vilka främst “Alte Kameraden” och “In Treue fest” blivit populära (den senare som Gotlands inf.-reg:s paradmarsch).

Kategorier: fest, gotlands, paradmarsch, populära, teike, treue

Sällskapet

Sällskapet DB V (Dc badande vännerna), cn 1814i Visby stiftad förening, som urspr. endast avsåg att bereda medl. förströelse men redan s.å. påtog sig cn filantropisk uppgift genom inrättandet och bekostandet av en fri- och fattigskola för gossar samt senare vidgade sin sociala verksamhet, bl.a. genom att1830 grunda och under lång tid förvalta och ansvara för Gotlands första sparbank, Sällskapet DBV:s sparbank i Visby. Denna frigjordes efter hand alltmera från sällskapet, men ännu äger detta utse flertalet av huvudmännen, närnl.20,medan10utses av Gotlands läns landsting. S. övertog1948och1949två sparbanker och har filial i Slitc Dess omslutning utgjordeS1/i21952 22,0mkr, därav inlåning21,1mkr från23,479insättare. — Litt.: “Sällskapet D.B.W.1814—1914″ (1914);H. Rosman, “S:s sparbank i Visby1830 —1930″ (1930).(LthlO.L.

Kategorier: äger, flertalet, gotlands, sällskapet, sparbank, visby

Med 1925års försvarsordning skedde

Med 1925års försvarsordning skedde en allmän minskning av förbandens storlek, varjämte Älvsborgs kustart.-kår drogs in(1926).I1936års försvarsordning beslöts, att en Gotlands kustart.-kår skulle sättas upp(1938)samt att det rörliga kust-art.-försvaret skulle utökas. Med anledning av det utrikespolitiska läget uppsattes Älvsborgs kustart.-detachement hösten1939,och genom1942års försvarsbeslut fick kustart. genom en kraftig utökning sin nuv. organisation med Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs kustart.-reg.(1942)samt Gotlands kustart.-kår och Flärnösauds ktist-art.-detachement(1943).Kustfästningarna omorganiserades samtidigt till kustartilleriförsvar*. Jfr tab.22 samt Kustartilleriet.

Kategorier: älvsborgs, detachement, försvarsordning, gotlands, kustart, vaxholms

Stockholms

Stockholms kustart.-försvar Ostkustens marindistr. Gotlands kustart.-försvar .. Gotlands ,, Blekinge kustart.-försvar .. Sydkustens ,, Göteborgs kustart.-försvar Västkustens

Kategorier: försvar, göteborgs, gotlands, kustart, stockholms, västkustens

Steffen, Linus Richard, litteraturhistoriker, skolman,

Steffen, Linus Richard, litteraturhistoriker, skolman, historiker(1862—1948),fil. dr i Uppsala 1898(“Enstrofig nordisk folklyrik”), doc. i litteraturhistoria1898—1900,lektor i Örebro1900—06,rektor vid högre allm. lärov. i Visby1906— 28,föreståndare för arkivdepån i Visby från1927 till sin död; prof :s titel1946.S. hade mottagit avgörande intryck av1880-talets radikala anda; realistisk syn och skepsis utmärkte honom som forskare och pedagog. Han hörde till vänkretsen kring Gustaf Fröding och hade betydelse för honom som litterär rådgivare. Som litteraturhistoriker sysslade S. främst med Bellman och reformationstidens litteratur. Av stor betydelse för undervisningen i modersmålet på högstadiet blevo hans “Svensk litteraturhistoria”(1904. 10uppl. 1944)och “översikt av svenska litteraturen”(5bd,1906—08,ny omarb. uppl.1916—21).En livlig diskussion uppstod kring del urval han i sista delen av sin läsebok (utg.1921)gjorde av nyare svensk litteratur, där han givit bred plats åt bl.a. förf. ur arbetarklassen, av S. kallade “proletärförfattare”; framför allt riktade han uppmärksamheten på Martin Koch och Gustav Hedenvind-Eriksson. Efter att ha lämnat sin skolljänst ägnade sig S. med iver åt studiet av Gotlands historia, utgav från1929″Gotländskt arkiv” och publicerade bl.a. arbetena “Visby hamns historia”(1942),”Gotlands administrativa, rättsliga och kyrkliga organisation från äldsta tider till år1645″ (1943)och “Köpmansgillel i Visby1694— 1944″ (1944).Av S:s övriga skrifter, som avspegla hans mångsidiga intressen, märkas “Bellman och hans diktning”(1908),”Den heliga Birgittas uppenbarelser”(1909),avsnitten om forntiden,medeltiden och reformationstiden i “Svenska litteraturens historia”,1 (1917),utg. under red. av O. Sylwan, “En ny skola”(1919),”Nordens gudalära och hjältesagor”(3bd,1926 —27),”Jesu död. Urkunder och apokryfiska framställningar”(1947)och “Kvinnorna kring Tegnér och andra Tegnérstudicr (s.å.). “Sidor av en samtida” (s.å.) innehålla minnen.E.

Kategorier: bellman, gotlands, historia, litteraturhistoriker, svensk, svenska

Slite, köping

Slite, köping i Gotlands domsaga, Othe.ms förs., som tills, med Boge bildar ett pastorat i N. kontraktet av Visby stift och sedan Vi 1952 utgör en kommun, vid Slitebukteii på Gotlands östkust;90,0»km2, därav87,00land;2,761inv.(1952).Othcms sn blev1936köping under namn av S. Om planerna att på1600-talet göra S. till stad sc Gotland, sp.994.Gynnad av en utmärkt hamn blev S. tidigt en av Gotlands viktigaste s.k. lantham-nar. Samhällets utveckling sammanhänger helt med grundandet av Slite cement- och k a 1 k-a b.1917(sc Skånska cement ab.), som sysselsätter c:a300arb. Vidare finnas här ångkraftverk, tillhörande ab. Gotlands kraftverk, som förser hela ön med elkraft, snickerifabriker, stenhnggcricr m.m. Inom S:s område finnas odlade märgel-sträk, skogtäckta grusmarker och kalkplatåer. Åkern utgör15%.av landarcalen, skogsmarken51°/o. Hamnen har c:a300m kaj vid7—5m djup;1950ankomnio och avgingo1,041fartyg om801,406nettoton. S. har samrcalskola, läkare, apo-

Kategorier: cement, elkraft, gotlands, köping, slite, snickerifabriker

Roosval

Roosval [ro's-].1)Magnus Gottfrid Albin R., publicist(1860—1943),kommissarie vid olika utställningar, anställd i Svenska telegrambyrån1899 —1904,var red. för ett stort antal tidskr. och samlingsverk, bl.a. “Fotografisk tidskr.”(1888—1906),”Scenisk konst”(1902—15),”Konst och konstnärer”(1910—14),”Svenska slott och herresäten”(1908—23 och 1931—34),”Sveriges städer”(5bd,1913—26),”Svenska hem”(1913—35),”Saisonen”(1916—25),”Ur Maria Röhls portfölj”(2bd,1916 —19),”Uppland i bilder”(1927),”Stockholm i tusen bilder”(1930),”Svenska konungar och stormän i bild”(1935)och “Svenska kvinnor i bild med text”(1936).C. 2) Gerda R., den föreg:s syster, målarinna (f.10/2 1864),se Kallstenius1). 3) Johan (Johnny) August Emanuel R, de förcg:s bror, konsthistoriker (f.8B/s1879),blev efter studier i Uppsala och Berlin (för Heinrich Wölfflin och Ad. Goldschmidt) dr phil. i Berlin1903,doc. vid Uppsala univ.1904,vid Stockholms högsk.1914,prof. där i nordisk och jämförande konsthistoria (Zorns donation)1920,i de bildande konsternas teori och historia1930;emeritus1946. 1936—37innehade R. Charl. Eliot Norton-pro-fessuren vid Harvard Univ. R. har framträtt som en synnerligen flitig och framgångsrik förf., särsk. på det medeltida området med utgångspunkt från Gotlands konst. Ett banbrytande systematiseringsarbete av såväl de medeltida kyrkorna som deras bildkonst har varit grunden för den långa rad av anonyma mäs-tarnamn (kännenamn), med vilken R. karakteriserat dc skilda stilriktningarna. Även genom sina systematiseringar av den europeiska medeltidskonsten har R. vunnit internationell ryktbarhet. Efter avh. “Om altarskåp i svenska kyrkor och museer ur mäster Jan Bormans verkstad i Bryssel”(1903)utgav han “Die Kirchen Gotlands”(1911),”Die Steinmeister Gottlands”(1918),”Medeltida skulptur i Gotlands fornsal”(1925)och “Den gotländske ciceronen”(1926, 2uppl.1950).Vidaremär-kas “Studier i Danmark”(1918),”Riddar S:t Göran”(1919)och “Nya S:t Göransstudier”(1924),”S. Nikolai el. Storkyrkan i Stockholm” (i “Sveriges kyrkor”,1924—28)och “Den baltiska Nordens kyrkor”(1924),slutl. “Romansk konst” (i “Bonniers allm. konsthistoria”,1930)och “Fornkris-ten, bysantinsk och karolingisk konst” (därst.,r933).Efter en resa till USA skrev R. “Amerikas konst”(1924),den första översikten på svenska över detta konstområdc. I “Gotländsk vitriarius”(1950)har R. åstadkommit icke endast en fullständig inventering och gruppering av det gotländska glasmålningsmaterialet utan även genomfört en iko-nografisk behandling av ämnet. Tills, med S. Cur-man har R. igångsatt och lett det stora inventeringsverket “Sveriges kyrkor”(1912ff.). Tills, med R. Norén utgav R.1905—08tidskr. “Kult och konst” och medverkar i “Konsthistorisk tidskr.”, utg. av Konsthistoriska sällskapet i Stockholm, vars ordf. R. var1918—48.R. har varit verksam för flera utställningar av kyrklig konst och ledde som ordf. Internationella konsthistoriska kongressen i Stockholm1933.Till R:s50-årsdag utkom en festskrift, “Amici Amico”(1929). —G.1907m. Ellen Fredrika Vilhelmina R., f. riksgrevinna von Hallwyl*(1867—1952),som framträdde som skulptris och utförde åtskilliga byster och gravmonument samt dekorativ skulptur, där stundom en kraftig, på samma gång mjuk formbildning gör sig gällande, påminnande om den gammalindiska.[E.IVJE.C.

Kategorier: gotlands, konst, kyrkor, stockholm, svenska, tidskr

Rute, socken

Rute, socken i Rutc ting i Gotlands n. hd och församling i Rute, Bunge och Fleringe pastorat i N. kontraktet av Visby stift, vid kusten n.ö. om Slite;64,45 km2, därav 63,24land;694inv. (i950-R. har skogs- och hällmarker med spridd bygd inom moränmärgelområdena. Åkern utgör13%av landarealen, skogsmarken44°/o. Vid kusten ligger Vallevikens samhälle, som numera förlorat i betydelse, sedan cementfabriken (Rute verken) nedlagts. På n. sidan av det1937fridlysta Fardume träsk finnas ruiner av två medeltida stenhus, tillhörande Gotlands fornvänner. Kyrkan med tvåskeppigt långhus är ett verk (o.1240)av Lafrans Botvidsson el. hans skola; koret är från o.1230.Torn med gallerier och västportal från o.1200.Altaruppsatsen av sandsten är möjl. från Visborgs slottskyrka; triumfkrucifix från o.1260.Vid restaurering1951framtogos mcdcltidsmål-ningar i långskepp och kor, och under golvet blottades bl.a. en gravhäll med runinskrift från noo-talet. Sedan Vi1952bildar R. tills, med Fårö, Bunge och Fleringe kommunen Fårösund. — Namnet är en pluralform, känd från1300-talet somRutar(nom.) ochRutis(latiniserad dat.-abl.). Härledning obekant.l.Mg;Er.

Kategorier: bunge, fleringe, gotlands, kusten, rute, socken

Nästa sida »

Sök artikel: