Rone, socken

Rone, socken i Hemse ting i Gotlands s. härad och församling i Ronehamns, Eke, Alva och Hemse pastorat i S. kontraktet av Visby stift, mellan Hemse och östkusten;45,00 km2, därav 45,58land;832inv.(1951).R. är slättbygd, delvis bestående av utdikade myrmarker (Rone myr). Åkern utgör40%av landarealen, skogsmarken29%.Vid kusten ligger Rone hamn (c:a150inv.),1902—19ändpunkt för järnväg från Hemse, med lastageplats, lotsstation och tullexp.; hamnen har en kajlängd av141m vid3,34,5m djup. Den anlöpes av Angfartygs-ab. Gotlands lastfartyg. Vid Ronehamn ligger fiskläget Hus. Bland fornlämningarna märkes öns största bronsålderskummel, “Uggardaråir” (höjd7m, diam.45m; se bild16å pl. vid Gotland). Kyrkan, känd för sitt60m höga torn (“Lang Jakå”), är ett enhetligt arbete av mästaren Ronensis, byggd på1200-talet och avslutad på1300-talet av Egypticus. Två sydportaler och en nordportal äro betecknande för den förres konst. I korets ö. fönster värdefulla medeltida glasmålningar i unggotisk stil; triumfkrucifix från o.1370.Restaurerad1912— 15.Sedan Vi1952ingår R. i kommunen Hemse. — Namnet är en pluralform, på1300-talet skriven Ronum (dat.). Härledning obekant.I.Mg;Er.

Kategorier: byggd, gotlands, hemse, mästaren, rone, socken

Follingbo, socken

Follingbo, socken i Dede ting i Gotlands n. hd och församling i Roma, Björkc, Follingbo och Akebäcks pastorat i Medelkontraktet av Visby stift, s.ö. om Visby;37,01 km2, därav 36,01land;530inv.(1948; 14inv. pr km-’). F”. är i n.v. en barrskogsbevuxen kalkstensplatå(78m ö.h) med markerad brant ned mot märgelslätten i s.ö. Åkern utgör31n/oav landarcalcn, skogsmarken49%.1 F. ligga länssanatoriet samt egendomarna Rosendal och Hallfrcda. Flera järnåldersgravfält finnas, ävensom kämpagravar. Kyrkan av finhuggen kalksten visar den äldre gotländska övergängsstilen; sydportalen är rundbågig. Torn och skepp äro från1200-talets början; det nuv. koret, något högre än långhuset, tillkom o.1260och har gotisk prägel. Rester av medeltidsmålningar ha upptäckts; ett par målade glasrutor äro bevarade. Långhuset har platt trätak med målningar i barockstil. Även de många inventarierna i rikt träarbete (bänkar, orgelbröstning, altarverk, predikstol) äro från1600-och1700-talen. — Namnet torde angiva platsen som hemvist,bo,för’forthingarna,trol.en släkt-beteckning, avledd av okänt grundord (jfr H. Gustavson, “Gotlands ortnamn”, i “Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”,1938,sid.39).Det skrevs på1300-talet Forthingaboe.P.;E.lV.;Er.Follnäs, gods i Södermanland, se Fållnäs. Folsomkulturen [fåFsam-], se Amerika, sp.827.Fomalhaut[-äu’tj (arab.fam al-hut,fiskens mun), stjärnanai stjärnbilden Södra fisken(Piscis austri’-nus),se Stjärnor, tab.1.

Kategorier: follingbo, gotlands, långhuset, socken, trol, visby

Revkalk

Revkalk (sten),geol.,vanl. helt oskiktad kalksten, uppbyggd av koraller, hydrokoraller, bryozoer, kalkalgcr el. andra vid underlaget fastvuxna, kalk-bildande djur och växter. Fragment av dessa o.a. organismer jämte oorganiskt material (mest ler-slam) utfylla hålrummen i den fasta stomme, som bildats av dc revbildande organismerna. R. förekommer i skilda geologiska formationer, alltid omgiven av skiktade bergarter, huvudsakl. fragment-kalkstenar. Typisk r. äro kalkstensklumparna i Gotlands klintar, leptaenakalken i Dalarne och korallkalken i Skånes och Danmarks danicn. Även dolomitalpernas klippor äro bildade som r. De nutida korallrcven bestå av r. under tillväxt.Hdg.

Kategorier: fragment, gotlands, kalkstenar, kalkstensklumparna, revkalk, typisk

Fardhem, socken

Fardhem, socken i Fardhems ting i Gotlands s. hd och församling i Fardhems, Linde och Lojsta pastorat i S. kontraktet av Visby stift, n.v. om Hemse;20,45 km2, därav 20,34land;351inv.(1948; 17inv. pr km2). Med s. delen når F. in i Mästermyr*, återstoden är omväxlande skog och slättbygd. Åkern utgör48%av landarealen, skogsmarken36°/o. Flera järnåldersgrav-lält finnas samt kämpagravar. Kyrkan av huggen kalksten har i långhus och kor med absid den romanska prägeln bevarad; kring s. korportalen rika figurskulpturer. Tornet visar den gotländska övergångsstilen. Det inre av kyrkan är starkt restaurerat. Bland äldre inventarier märkas medeltida ringklockor. Andra föremål från F. förvaras i Gotlands fornsal i Visby och i Nordiska museet. — Namnet är bildat till stamformen av fsv.’fardher,grunt träsk, som man kan vada över, ochhem,gård (se J. Sahlgren i “Namn och bygd”,1939,sid.152, 158).Namnet skrives i gu-talagen (början av1300-talet) Farbeim.P.;E.W.;Er.

Kategorier: fardhem, fardhems, gotlands, kyrkan, socken, visby

Faludden,fyrplats, mistsignal-

Faludden,fyrplats, mistsignal- och livräddningsstation på s. delen av Gotlands ö. kust, c:a20 km från Gotlands sydspets.

Kategorier: faludden, fyrplats, gotlands, livräddningsstation, mistsignal, sydspets

Etelhem, socken

Etelhem, socken i Garde ting i Gotlands s. hd och församling i Garde, Etelhems, Älskogs och Lye pastorat i S. kontraktet av Visby stift, belägen i öns centrala del;46,61 km2, därav 46,4aland;553inv.(1947; 12inv. pr km2). Bygden ligger väl samlad i socknens mellersta del och omges av skogs- och myrmarker. Åkern utgör25°/o av landarcalcn, skogsmarken55°/o. Flera järnåldersgravfält samt kämpagravar finnas. I E:s kyrka, i det nuv. långhusets vägg finns infattad en stenskulptur, ett lejon, som trol. hört till en i förra delen av1 100-talet uppförd kyrka. Nuv. tornet byggdes i början av1200-talet, i slutet av årh. tillkom långhuset med mittkolonn och det raka koret med rikt skulpterad sydportal. Spår av medeltida glasmålningar finnas. Bland kyrkans inventarier märkas en romansk dopfunt, ett triumfkrucifix samt fragment av en medeltida orgel. — Namnet innehåller forngutn.’aitil-,eg. körtel, som terrängbeteckning sannol. med innebörden stenig mark, ochhem,trol. i bet. trakt (se H. Gustavsson, “Gotlands ortnamn”, i “Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”,1938,sid.11och13med litt.-anv.). Det skrevs på1300-talet Eytclem.P.;M.Bjn;Er.

Kategorier: etelhem, garde, gotlands, kyrka, medeltida, trol

Es’keland

Es’keland [-lan], Lars, norsk skolman och författare(1867—1942).E. grundade 1895jämte O. Alvestad en folkhögsk. i Voss, för vilken han var ensam rektor1898—1927 och som snart blev en av de mest besökta i Norge. E., som var starkt intresserad av norsk medeltid, övergick1925till katolicismen, vilket medförde, att han måste avgå som rektor. I landsmålsrörelsen intog E.(som var mycket uppskattad som folklig talare, en ledande ställning. Han utgav en rad skrifter, ss. “Ole Vig”(1915),”Folkehögskulen, ein livstenar”(1922),”Ivar Aasen”(1923),”Johan Sverdrup og målreisingi”(1923),”Bönder”(1925),”Therese Neumann”(1929)och “Korleis skal me löysa målstriden”(1937).E. publicerade vidare läro- och läseböcker och uppträdde som skönlitterär förf., bl.a. med diktsaml. “Vaarkjenning”(1898),”Vakna”(1915),”Heimferd”(1937)och skådespelet “Kong Olav bed vclfar med Vossabönderne”(1934).— Litt.: “Voss folkhögskule1895—1945.L. E. Minnesskrift”(1945).E,Eskelhem, socken i Banda ting i Gotlands s. hd och församling i Eskelhems och Tofta pastorat i Medelkontraktet av Visby stift, s.s.v. om Visby;37,78km2, därav37,6*land;632inv.(1947; 17inv. pr km2). Huvudbygden i socknens centrala del omslutes av skogs- och myrmarker. Åkern utgör37°/o av landarealen, skogsmarken43°/o. Bland de talrika fornlämningarna märkas framför allt iärnåldcrsgravfält och kämpagravar.1886påträffades i en åker vid E. prästgård en samling bronsföremål från bronsålderns slut, bl.a. en stor, rund, genombruten skiva samt betsel och seltygsprydnader för två hästar. Det ena betslets munbett är lagat med järn, ett av dc tidigaste exemplen från Sverige på järnets användning som nyttometall. Av den i slutet på1100-talet uppförda ursprungliga kyrkan finnes kvar endast en del av det nuv. skeppets sydfasad. Tornet och långhuset med två korsvalv samt senare koret uppfördes på1200-talet. Bland inventarier märkas ett triumfkrucifix från o.1250(av “Tingstädemäslaren”) och cn romansk dopfunt (“från Byzantios’ verkstad). — Namnet kan synas innehålla mansnamnet Eskilochhem,trakt el. gård. Denna tolkning av förleden är emellertid osäker, då den stöter på formella svårigheter (se H. Gustavson, “Gotlands ortnamn”, i “Ortnamnssällska-

Kategorier: eskeland, gotlands, munbett, norsk, visby, voss

Eriksson, Arvid Mauritz, militär

Eriksson, Arvid Mauritz, militär (f.18/91895),blev fänrik vid Upplands art.-reg.1918,kapten där1933,vid Generalstaben 1936,major och lärare vid Krigshögsk.1939,överstelöjtnant vid Gotlands artillerikår1941,militärattaché i Washington1945,samtidigt överste samt1946 chef för Gotlands artillerikår. E. var under de första åren av2:a världskriget bemärkt talare, främst i radio (“radiomajoren”), mot svensk defaitism. E. har utg. “Segrar och nederlag på Europas slagfält”(1940)samt ett antal broschyrer, “Vi kan försvara oss”(1940)txx.fi.,i propagandasyfte, hu-vudsakl.1940.S.Bn,

Kategorier: arvid, eriksson, gotlands, mauritz, militär, svensk

Klinte, socken

Klinte, socken i Gotlands s. hd och församling i Klinte och Fröjds pastorat i Medelkontraktet av Visby stift, på västkustens mell. del:29,1.4km2, allt land;1,352 inv.(1949).Huvudbygden ansluter sig till kusten, där det vackra Klintcberget når52m höjd; österut vidta skogs- och hällmarker. Åkern utgör27% av arealen, skogsmarken 52%.I K. ligga samhället Klintchamn* och egendomen Klintebys. Bland foralämningarna märkas järnåldersgravfält, kämpgravar, bild- och runstenar. En3m hög kalkstensmur med rund-bågig inkörsport vid Tyrvalds gård torde tillhöra en medeltida anläggning. Kyrkans torn är antagl. från1200-talets förra hälft, långhus, kor och sakristia några årtionden yngre, med portal och fönster i sirlig, unggotisk stil. Tornet påbyggdes på1300-talet; kyrkan restaurerades1933,då bl.a. målningar i korvalvet framtogos. ö. korfönstret har unggotiska glasmålningar. Bland inventarierna märkas triumfkrucifix från mitten av1400-talet, allaruppsats och dopfunt i sandsten från1600-talets mitt. — Namnet syftar på kalkstens-klintar av det för Gotlands kusttrakter karakte-I ristiska slaget (se H. Gustavson i “Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”,1938,sid.8).P.;Er. af Klinteberg, ätt, stammande från hejderidaren i Skåne Sven Paulsson(1688—1743).Tre dennes sonsöner, däribland nedannämnde Fredrik Ludvig af K. och landshövdingen i Malmöhus län, titu-lärc presidenten Wilhelm af K.(1759—1829),adlades1807af K., den sistn. blev1815friherre enl. RF §37.En kusin till dem, dåv. statssekreteraren, sedermera presidenten i Kommerskollcgium Carl Peter Klintberg(1767—1826)adlades1820af Klintberg.

Kategorier: gotlands, klintberg, klinte, presidenten, socken, syftar

Ekeby, socken

Ekeby, socken i Endre ting i Gotlands n. hd och församling i Barlingbo, Ekeby, Endre och Hejdeby pastorat i N. kontraktet av Visby stift, ö.s.ö. om Visby;16,77 km2, allt land;307inv.(1947; 18inv. pr km2). Terrängen är flack med åkern utgörande 41%av arealen, skogsmarken43%.Av fornläm-ningar finnas järnåldersgravfält och kämpagravar. Kyrkan, vars torn till sitt nedre parti visar romansk stil, har övervägande en ädel gotisk prägel(1280-talet) med målningar från1400-talet samt dyrbara inventarier, bl.a. en romansk dopfunt av Majestasmästaren, triumfkrucifix från1ioo-talets slut samt träarbeten i senbarock. — Namnet är sammansatt av eke, ekbestånd, ekdunge, ochby,gård (jfr H. Gustavson, “Gotlands ortnamn”, i “Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”,1938,sid.15).Det skrevs1304(in) Ekiby.P.;Er.

Kategorier: ekeby, endre, gotlands, romansk, socken, visby

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: