Zibe’t, Christoffer Bogislaus, friherre, ämbetsman (1740—1809), studerade i Lund, inträdde 1761 i kansliet, blev 1762 kronprinsens handsckr., adlades 1777 och utnämndes s.å. till regeringsråd i Pommern, ett ämbete, som han förvaltade från Stockholm. Z., som 1773—86 tillika var 2:e dir. vid Kungl. teatern, framträdde även som vitter förf. Ehuru han som sådan var föga betydande, invaldes han 1790 i Svenska akad. Kort efter Gustav ITT:s död 1792 befordrades han till stalssekr. men föll som ivrig gustavian redan 1793 offer för Reuterholms utrensningsnit. Gustav IV Adolf gjorde honom 1799 åter till statssekr, och 1801 till hovkansler. På sistn. post framträdde Z. särskilt som censurens handhavare och var en oblidkclig fiende till alla oppositionella tendenser inom press och litteratur. Han belönades 1805 med friherrlig värdighet. Statskuppen,3/s 1809 medförde Z:s entledigande.St.C.
Kategorier: ämbetsmän, christoffer, framträdde, friherre, gustav, zibet
Ytterborn, Gustav Rudolf, ämbetsman (f.,l/e1901), agronomex. vid Alnarp 1926, jordbruks-konsulentkurs vid Ultuna 1930, studier i USA 1933 —34; lärare vid Bollerups lantbruksskola 1926— 29, tjänsteman vid Sveriges allmänna lantbrukssällskap 1930—33, föreståndare för dess förenings-byrå 1934—38, speciallärare i handelslära vid Lant-brukshögsk. 1934—41, byråchef i Lantbruksstyrelsen 1938—42, överdir. för Egnahemsstyrelsen 1942 —48, överdir. och souschef i Lantbruksstyrelsen sedan 1948; ordf. i styrelsen för Statens maskinprovningar sedan 1941. Y. var 1953 FN:s representant för den tekniska biståndsverksamheten i Irak.Eo.
Kategorier: ämbetsmän, gustav, lantbruksstyrelsen, överdir, rudolf, ytterborn
Västmanland, hertig av, titel, som burits av Gustav II Adolf (1609—32) och prins Erik (1889 —1918).
Kategorier: burits, erik, gustav, hertig, prins, västmanland
Staden leder sitt ursprung från de fästningsverk, som anlades på Vaxholmen av Gustav Vasa fr.o.m.1549.Redan långt tidigare torde ha funnits någon försvarsanläggning med vårdkase vid det lättbe-vakade sundet (jfr härledningen av namnet, sp.1218),där farleden genom Kodjupet till Stockholm gick fram. Bebyggelsen bestod dock sannolikt endast av fiskarstugor.1558 till bytte sig Kronan av Per Brahe d.ä. på Rydboholm delar av Vaxön, och avsikten synes ha varit, att här skulle utveckla sig cn köping. Utkomstmöjligheterna voro emellertid efter befästningsarbetenas avstannande utomordentligt små, och när V.1635utbröts ur Ö. Ryds sn som eget pastorat, kunde församlingen ej bekosta kyrka och prästgård; en träkyrka uppfördes på Per Brahe d.y:s bekostnad 1644.Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora, som1638fick V. i besittning, sökte ulan framgång göra V. till stad med namnet Mariestad.1647befallde drottning Kristina, att V. skulle bilda cn “fläck el. stad” med samma rättigheter som “andra fläckar i Sverige och Finland”, och1652skola fullständiga sladsprivilegier ha utfärdats, vilka dock gått förlorade. V. lades1647direkt under Amiralitelskollegium, i vilken ställning det förblev till1681.Fr.o.m.1653tillsattes (till1714av landshövdingen, därefter av konungen) en särskild domare, “justitiarius”, och först1867fick V. borgmästare.1690fick staden eget sigill, men1734kallades den ännu officiellt köping. Den fortfor att vara ett fiskarsamhälle utan utvecklingsmöjligheter, trots att befolkningen på vissa villkor gynnades med skattebefrielse. Fästningsarbetena fortsattes även under1600-, 1700-och1800-talen (se Vaxholms fästning). Även på Rindön, som ännu ej hörde till V., pågingo, från1710,befästningsarbeten, näml. på öns ö. och v. ändar.1720utökades dessa anläggningar med ett träbatteri och ett relranchemang på Rindö udde. Under1700-talet fick ön allt större betydelse för Stockholms försvar, då den låg mellan de båda huvudinloppen Ox- och Kodjupcn, men först under1800-talet förlades dit ett stort antal befästningar, särsk. i samband med upprensningen av det av Gustav Vasa spärrade Ox-djupet1869,varigenom huvudfartsledcn kom att gå genom detta och ö. om Rindön. Sålunda anlades bl.a. på Rindö udde1859—63Rindö redutt och på ö. udden1868—78Oskar-Fredriksborgs slott. Efter omläggningen av huvudfarlcdcn och den gamla fästningens utdömande minskade stadens militära betydelse, och sommargästerna frän Stockholm, som efter ångbåtstrafikens tillkomst på1840-talet alltmera sökte sig till V., kunde börja bygga sommarvillor där. Kronans tomtpolitik var dock länge restriktiv; tomter upplätos endast mot tomträtt och på30år, vartill kom, att tomträttsinnehavaren var skyldig att ofördröjligen och utan ersättning återställa tomten avröjd, om Kronan behövde den för militära ändamål. Sedan1912ha dessa bestämmelser uppmjukats el. avskaffats. Genom1901års härordning fick V. ökat uppsving. Det nyinrättade Vaxholms grenadjärreg. förlades till Rindön, där etablissemang uppfördes både för detta och för Vaxholms kustart.-reg.1913införlivades Rindön med V. Genomförandet av1925års försvarsordning tillfogade emellertid staden betydligt ekonomiskt avbräck. Vidare har, genom att Stockholms försvar (nu Stockholms kustart.-försvar) i etapper flyttats längre ut i skärgården, numera även Rindöns betydelse ur försvarssynpunkt avsevärt minskats och dess befästningar i huvudsak nedlagts. V:s folkmängd var1810 987inv.,1850 911, 1900 1,702, 1910 1,625, 1920 3.354, 1930 2,934och1940 2,765inv.
Kategorier: försvar, gustav, rindön, staden, stockholms, vaxholms
Vasaätten, så kallad efter vapenbilden, cn vase*, fr.o.m. Gustav Eriksson (konung Gustav* I) svensk konungaätt, kom under medeltiden jämförelsevis sent till inflytande. Dess förste kände medl. var Nils Kettil s son, häradshövding i Frötuna, nämnd 1355.— Litt.: H. Gil-lingstam, “Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden”(1952). 1)K ris ti er11(Krister) Nilsson Vas.e (d.1442),son till Nils Kettilsson, namnes f.g. i källorna1396,då han som riddare var bland ut-färdarna av Nyköpings re.ccss. Några år senare uppträder han som häradshövding i Seminghundra hd. Han synes också ha haft sina godsbesittningar koncentrerade lill Uppland. Sätesgården torde ha varit Björnö i Frötuna sn. Någon mera betydande politisk roll har herr Kristicrn knappast spelat under drottning Margaretas tid. lian kan icke visas ha varit riksråd förrän1413,då han Uppträder ‘ denna egenskap under det besök, som Erik av Pommern gjorde i Sverige efter Margaretas död.1417 efterträdde Kristicrn Nilsson svågern Tord Röriksson Bonde som hövitsman på Viborgs slott. Han kom att inneha slottet till sin död. Som hövitsman på Viborg var herr Krisliern unionsmonarkens främste representant i öster, och han kom mitt upp i förvecklingarna mellan hanscatcr, ryssar och revalsborgare. Under dessa förvecklingar strävade han målmedvetet efter att göra Viborg till stapelstad för handeln på Ryssland, en politik, som klart pekar framåt mot de svenska strävandena under hans sonsons son Gustav Vasa. Hans politik i detta avseende förbands av allt att döma nära med egna privatekonomiska intressen. Vid den svenska resningen mot Erik av Pommern förhöll sig Kristiern Nilsson neutral, och han utsågs1435till skiljedomare mellan kungen och de upproriska. Resultatet av uppgörelsen blev, alt han utnämndes till drots, medan hans frän de Karl Knulsson blev marsk. Tillsammans ledde de båda herrarna den svenska rådspolitiken, och samarbetet föreföll till en början gott. På hösten1438sköts emellertid Kristicrn Nilsson åt sidan i samband med Karl Knutssons val till riksföreståndare. Han berövades också en rad av sina förläningar i Sverige. Inför risken att han i denna situation skulle öppet ansluta sig till Karl Knutssons motståndare, lät denne fängsla honom på gården Rävclsta i LTppland1439.Sedan han frigivits, begav han sig till Viborg, där han uppehöll sig till Krislofers av Bayern ankomst till Sverige1441,då han anslöt sig till denne. En uppgörelse mellan Herr Kristiern och Karl Knutsson kom i samband därmed till stånd kort före den förstn:s död på Viborg. Jr R. 2) Karl Kristiernsson, den föreg:s son (d.1440),uppträdde1439i förbund med ätten Natt och Dag och innehade då Ringstadaholm. 3) Nils Kristiernsson, den föreg:s bror (d.1464),anslöt sig1457till det oxenstiernska upproret och erhöll Västerås slott. 4) Johan Kristiernsson, den föreg:s bror (d.1477),stod1447på samma sida som denne men bands genom giftermål med Sten Sture d.ä:s syster vid Karl Knutssons släktkrets, stödde från1464den sistn. och från1470Sten Sture. 5) Kettil Karlsson, son till V.2)(d.1465),blev efter studier i Rostock och Louvain1459biskop i Linköping. Efter brytningen mellan Kristian I och den oxenstiernska släktkretsen1463ställde sig Kettil följ. år i spetsen för ett uppror, besegrade Kristian med hjälp av dalkarlarna och lät1464återkalla Karl Knutsson. Dennes tendenser att sluta scparatövercnskommelser med danskarna för att undvika V:s och Oxenstiernornas inflytande förorsakade emellertid cn brytning mellan honom och biskop Kettil, vilken slutade med att Karl Knutsson åter fördrevs och biskop Kettil och Jöns Bengtsson Oxenstierna från årsskiftet1464/65 regerade Sverige som riksföreståndare. Biskop Kettil avled kort därefter.E.Lö. 6) Erik Karlsson, den föreg:s bror (d.1491),var hövitsman på Stäkeholm och Rumla-borg, understödde biskop Kettil och Jöns Bengtsson, blev efter den sistn:s död ledare för det oxenstiernska rådspartiet och bekämpade Sturarna med växlande framgång. Efter slaget på Brunkc-bcrg försonade han sig med Sten Sture och förhöll sig till sin död lojal. 7) Erik Johansson, son till V.4),(d.1520),är känd som konung Gustav I:s far. Han var Sturarnas anhängare,1500—05hövitsman på Kas-tellholm och avrättades vid Stockholms blodbad. Vissa av de senare Vasakonungarnas patologiska lynnesdrag kunna möjl. spåras hos honom.
Kategorier: erik, gustav, karl, kettil, nilsson, viborg
Vasa, prins av, se Gustav, Sverige, prinsar2). af Wasaborg, Gustaf Gustafsson, greve, krigare, riksråd(1616—53),son till Gustav II Adolf och Margareta Slöts, studerade i Uppsala och Wittenberg, blev överste och kommendant i Osna-briick 1633,administratör av biskopsstiftet Osna-bröck1634,guvernör i Estland1645;adlad1637(ej introducerad), friherre och greve1646,varvid han som grevskap erhöll staden Nystad i Finland jämte Nykyrko och Letala socknar. S.å. blev han riksråd, men då han icke stod särskilt väl med drottning Kristina och vid tillsättningen av riksamiralsämbetet, på vilket han aspirerat, förbigicks av Gabriel Oxenstierna, lämnade han Sverige1652 och bosatte sig på sitt gods Hundlosen i Oldcnburg. — Med W:s sondotter, Henrietta Po-lyxcna af W., död1777i stor fattigdom på Hundlosen, utslocknade ätten.C.
Kategorier: gustav, hundlosen, osna, prins, riksråd, vasa
Brahms fram till Mahler, för vars verk W. mer än någon annan efter Mahler blivit traditionsbildande. — W. är även en betydande pianist och dirigerar gärna Mozart-konserter från flygeln. Som tonsättare(2symfonier, kammarmusik, körverk och solosånger) ha hans framgångar varit mera sporadiska. Som skriftställare har han framträtt med “Gustav Mahler”(1936;sv. övers.1950)och självbiogr. “Thema und Variationen”(1947;eng. uppl., “Theme and variations”,1946;sv. övers. “Ett liv i musik”, s.å.).S.E.S.
Kategorier: brahms, fram, framträtt, gustav, mahler, sporadiska
Nylin,Karl Gustav Vilhelm, läkare (f.”Vis 1892),med. lic. i Uppsala 1922,praktiserande läkare i Spånga1922—30,med. dr i Stockholm1930,doc. i medicin vid Karolinska inst.1935, bitr. lärare i medicin1936—40,överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus1939—46,överläkare vid Södersjukhusets hjärlklinik sedan1946;prof:s titel s.å. N. har vunnit internationellt rykte inom sin specialitet, hjärtsjukdomar, och har utg. ett stort antal arbeten inom detta område samt tidigare även skrifter om skolålderns fysiologi. Bland N:s arbeten märkas undersökningar rörande hjärtfunktionen och metoder för bedömande av denna, samt studier av blodcirkulationen med hjälp av radioaktiva isotoper.A.G.
Kategorier: arbeten, gustav, karl, läkare, överläkare, vilhelm
Vadstena slott grundlades 1545 av Gustav Vasa som skydd mot ev. söderifrån kommande anfall. Befästningarna vid slottet återgå till den fortifika- tionsintrcsserade konungens egna förslag. Byggnadsledare var ingenjörofficeren Joachim Bulgcrin. Ett två våningar högt slott i en länga Uppfördes, med mitten och ändparticrna tornlikt utbyggda. Det utgjorde n.v. sidan av en befästningsanläggning med fyra runda hörntorn. 1 (ivriga väderstreck voro tornen förbundna med vallar och gråstensmurar (dessa borttogos på1850-talet och ersattes då av låga murar). Detta kontinentala befästningssystem uppträdde här f.f.g. i Sverige.1552stod V. så pass färdigt, att Gustav Vasa kunde hålla bröllop där med Katarina Stenbock. Under Erik XIV:s tid tillkommo de båda klassiskt rena portalerna, utförda av P. de la Roche. Johan III grep sig med stor iver au utbyggandet av V. Ledare för ombyggnaden blev Arendt de Roy. Slottet kom nu att uppta hela sträckan mellan tornen och höjdes med en våning, där bl.a. rikssal och slottskyrka inrymdes. Den senare är belägen i mittornet, markerad av två höga spets-bågsfönster och över dem ett rosfönster. Trots detta gotiska inslag har V., som helhet betraktat, ren renässanskaraktär. Fasaderna präglas av ordning och symmetri. Vid en eldsvåda1598förstördes till en del de av Johan III företagna om- och tillbyggnaderna jämte det mesta av inredningsarbetena. Under Karl IX :s tid reparerades brandskadorna, och V. fullbordades. Vid1600-talets början tillkommo de svängda nederländska gavlarna. Arbetet leddes av den skicklige arkitekten Hans Flemming. — V. användes till1715,dödsåret för änkedrottning Hedvig Eleonora, åt vilken det Upplåtits som bostad. Efter denna tidpunkt inträdde en förfallets period i slottets historia. Det användes bl.a. till spannmålsmagasin; en textilfabrik var även inrymd där. Vidl8oo-talets slut började inan intressera sig för att iståndsätta V. Det upplåts till landsarkiv1899.— Litt.: Upp-ritningar och uppmätningar av V. i “Svensk arkitektur”(1918—19);E. Lundberg m.fl., “V. En bilderbok”(1940);P.-O. Westlund, “V.”(1952).A.G.Vadstenaspets, se Spetsar.
Kategorier: gustav, johan, slott, tillkommo, vadstena, vasa
Uttismalm, Uttis, fi.Utti, byi Valkeala sn i Viborgs län, Finland, där Gustav ITT i en mindre strid2H/o1789 besegrade ryssarna.
Kategorier: besegrade, gustav, ryssarna, uttis, uttismalm, viborgs
Gravstenstillverkning och service. Även köksbänkar, byggnadssten m.m.
Rikstäckande bilvårdskedja med stationer från Sundsvall till Malmö