Ucti’ni

Ucti’ni [o-].1)Francesco Antonio U., italiensk-svensk tonsättare(1723—95).Född i Bo-logna fick U. sin musikaliska utbildning hos padre Martini.1754 kom U. med ett italienskt opera-sällskap till Sverige, där han kvarstannade till sin död. Med nämnda sällskap, vars ledare han var, uppförde han bl.a. egna operor (“Il re pastore” m.fl.).1767förordnad alt uppehålla hovkapell-mästarplatsen (ord. hovkapellmästare 1772—87)blev U. en värdefull kraft vid grundandet av Gustav 111:5 opera, invigd1773med LI:s “Thetis och Pclée” (text av J. Wellander). U. medverkade bl.a. till cn omorganisation av hovkapellet, som enl. en samtida skildring länge befunnit sig i bedrövligt tillstånd. Flera operor av Gluck (“Orfeus”, “Ifigcnia i Aulis” m.fl.) introducerades av U. Den nya stil, som de representerade, påverkade dock föga U:s egen produktion. Även hans sista opera, “Alinc, drottning av Golconda”(1776),har liksom de tidigare väsentligen den neapolitanska skolans kännetecken och betraktades snart, under intrycken av dc nyinkallade tyska tonsättarna Naumann och Krans, som ganska föråldrad. L”. komponerade även musik till skådespel (“Birger Jarl och Mechtild”,1774,jämte IT. Ph. Johnsen; “Gustaf Adolf och Ebba Brahe”,1778,m.fl.), körinlägg i Racines “Athalie”(1776)och “Iphigénie” (1777).oratoriet “La passione di Gesu Cristo Signor nostro” (uppf.1766),kantater, symfonier och kammarmusik, bl.a. goda stråklrior. — Litt.: A. Lindgren, “Svenske hofkapellmästare”(1882);T. Norlind & E. Trobäck, “Kungl. hovkapellets historia”(1926).(J.Jti. 2)Carlo Casparo Simone U., den förcg:s son, dansör och skådespelare(1753—1808).U. framträdde som dansör redan under Kungl. svenska operans första säsong på Bollhuset1773.Då Bollhusteatern efter tillkomsten av Gustav T11 :s nya operahus fick namnet Kungl. svenska dramatiska teatern(1788),tillhörde U. skådespelartruppen, och han medföljde denna, då teatern1793överflyttades till Arsenalen. Hans yttre typ var markerat sydländsk, och han skildras som en god karaktärsskådespelare med livlig mimik. U. utförde roller av mycket skiftande slag, bl.a. Bazil i Beaumarchais’ “Figaros bröllop”, den skurkaktige patern i “Klosteroffren” och Diedrich Menschenschreck.HXJe.

Kategorier: gustav, kungl, opera, operor, sällskap, svenska

Utmeland,

Utmeland, by i Mora sn, Dalarnc. Hit har sägnen lokaliserat en episod i Gustav Vasas äventyr i Dalarne, då Tomt Mats Larssons hustru dolde (justav i källaren och placerade ett bryggkar över nedgången. Ett kortfattat omnämnande av episoden förekommer först 1673.Huset nedrevs1860,och över källaren uppfördes en byggnad efter teckning av Scholander. — Litt.: S. Samuelsson, “Källorna för Gustav Vasas äventyr i Dalarna”(1910);G. Boéthius i “Svensk tidskr.”,1924.

Kategorier: äventyr, byggnad, gustav, källaren, utmeland, vasas

Ulvsbäck, fordom kungsgård

Ulvsbäck, fordom kungsgård i Markaryds sn, vackert belägen vid Lagan. Den är omtalad ända från1300-talet och äger cn mängd minnen av krigisk och fredlig art. Flera gånger sammanträffade här svenska och danska kungliga personer. Här bodde 1612—13 Axel Oxenstierna vid de underhandlingar, som ledde till freden i Knäred. Vid detta tillfälle liksom flera gånger senare var också Gustav TT Adolf här på besök; särsk. är det sammanträffande bekant, som här skedde1629mellan honom och Kristian IV för överläggning om gemensamt uppträdande i det tyska kriget, vilket av danskarna avböjdes. U. blev under protestantisk tid prästgård för Markaryd, men den gamla “kungsstugan” kvarstod länge där bredvid. Efter ett besök av Gustav TIT1785upprestes1792en minnessten, som står framför den nu som kommi-nisterboställe använda,1877uppförda prästgården. Kungsstugan har blivit försåld och flyttad.EM’.

Kategorier: besök, fordom, gånger, gustav, kungsstugan, ulvsbäck

Ulfsby,

Ulfsby, li.Ulvila,kommun i Åbo och Björneborgs län, Finland, vid Kumo älv,173 km2,6,866inv.(1953; 39inv. pr km2), finsktalande. Åkern upptar 49km2(28%av arealen), skogsmarken66km2. T U. finnes cn stor lädervaru- och seldonsfabrik, ägd av Friilalan nahka oy. (grundad1892; 584anställda). — I U. fanns under medeltiden staden Ulfsby, vilken, nämnd f.g.1347,erhöll stadsprivilegier1365.Under de danska krigen blev staden plundrad och förstörd, och1550beordrade Gustav Vasa stadens borgare att överflytta till Helsingfors. Denna order återkallades dock senare, och invånarna överflyttade till den närmare älvmynningen anlagda staden Björneborg, vars hamnförhållanden crbjödo bättre möjligheter för sjöfarten.Mdn.Ulfsbäck, f.d. kungsgård i Småland, se Ulvsbäck. Ulfsnäs, gods i Jönköpings län, se Ulvsnäs. Ulfsparre (af B r ox v i k), gammal frälsesläkt, stammande från häradshövdingen i N. Vedbo hd Måns Påvelsson till Broxvik, nämnd1508—46;ätten introducerades1625.Förutom ncdannämnde Hans U. märkas bland släktens medl. dennes son Åke Hansson U.(15971657),amiral1640,med befäl över stora flottan närmast under Claes Fleming1644,landshövding1645,riksråd och amiralitetsråd1648,friherre1653(ätten utslocknad1820),vidare Georg U.(1790—1866),president i Statskontoret1851—58,förf. till memoarer, utg. av S. G. Boéthius1907under titeln “Från Karl XIV Johans dagar”.C,Hans Eriksson U. (d.1616)var en av hertig Karls, sedermera Karl IX:s, mest betrodda män. U. bidrog till hertigens seger över Sigismund vid Stångebro1598och användes i såväl militära som diplomatiska uppdrag, blev1605riksråd, utsågs:6o8till svensk legat vid underhandlingarna med Danmark i Wismar sam? var flera gånger ståthållare på Kalmar slott, dessutom på Stockholms slott och Svartsjö hus1612men däremot ej på Borgholm och Öland1611,vilket ofta genom förväxling med Johan Månsson Ulfsparre felaktigt Uppges. Enl. Widekindi förordnades han av Karl IX jämte änkedrottningen, hertig Johan och5andra riksråd till förmyndare åt Gustav Adolf, en uppgift, som dock betvivlats. I.IV.

Kategorier: gustav, hertig, karl, staden, ulfsby, ulfsparre

Uggla, gammal frälsesläkt,

Uggla, gammal frälsesläkt, som mot slutet av medeltiden synes ha haft sitt huvudtillhåll i Västergötland. Dess äldste med visshet kände medl. är väpnaren Claes Hansson, nämnd 1508—29.Redan vid1600-talets början delade sig den1625på Riddarhuset introducerade ätten i flera grenar, av vilka en blivit bofast i Finland. Ätten torde vara den till mcdl.-antalct största av svenska adelns ätter. 1 friherrligt stånd upphöjdes1676 nedannämndc U.i), vars ättegren fortlever, liksom av den adliga ätten den finska grenen och en värmlaudsgren. F’örutom nedannämnda släkt-medl. märkas kammarherren Carl Fredrik U.(1725—1803),förf. till flera heraldiska, historiska och topografiska arbeten, krigsdomaren Torsten U.(1869—1923),som utgav personhistoriska och genealogiska skrifter, fil. dr Arvid Hjalmar U. (f.13/a1883), 2:e bibliotekarie vid Uppsala univ.-bibl.1924,e.o. i:e bibliotekarie1945—48,förf. till bibliografiska och kulturhistoriska arbeten, och konsthistorikern friherre Evald Evaldsson U.(1888—1946),fil. dr i Uppsala1928(“Per Krafft d.y.”).C.1)Claes U., friherre, amiral(1614—76),frivillig i svenska flottan under danska kriget1644,deltog därefter med utmärkelse i tyska kriget och blev1650kapten vid Livgardet. U. åtföljde Karl X Gustav under polska kriget men övergick1657,då danska kriget utbröt, till amiralitetet som major. Under svenska flottans strid med holländarna i Öresundao/io1658deltog han med stor utmärkelse och löste sedan under vintern och sommaren1659sina uppgifter som cskadcrchef i de danska farvattnen på ett glänsande sätt.1660blev han amirallöjtnant,1670amiral. Under skånska kriget1675—/6förde U. befälet över cn lin-jeskeppscskader men ej överbefälet över flottan, för vilket han som den otvivelaktigt skickligaste varit mest lämpad. U. kämpade sin sista strid med de dansk-holländska flottorna Ve1676vid Ölands s. udde. Hans amiralskepp “Svärdet” omringades, sedan stormasten skjutits överbord, av fientliga fartyg, varibland såväl amiral van Tromps som Juels flaggskepp. På sitt brinnande och sönderskjutna fartyg ledde U. till det sista den modigt kämpande besätlningen. Först när elden förtärt den flagga, som U. trots upprepade, och hedrande anmaningar icke ville stryka, kastade sig U. sist av besättningen i sjön, där han jämte600av fartygets650stridsmän fann sin grav.H.Sk. 2) Gustaf Fredrik Oscar U., militär(1846— 1924),underlöjtnant i Värmlands reg.1863,generalstabsofficer1870,major1886,överstelöjtnant och chef för Krigsskolan1890,överste1894,sekundchef för Svea livgarde.1897,generalmajor och chef för2:a arméfördelningen1902,generallöjtnant1908,general och avsked1913,tf. inspektör för trängen1915.\J.utövade mångårig lä-rarverksamhel, var ordf. och led. av ett stort antal kommittéer och utredningar, bl.a. inf.-exercisregl.-kommit-téerna189395>190304och190912,värnpliktskommittén1898—1900,krigslagstiftningskommittén1901—05och kommittén rörande de icke vapenföras tjänstgöring1905(ordf.). Han ägnade stort intresse åt skytterörelsen och var ordf. i Skytteförbundets överstyrelse1909—23.Därjämte var han led. av Svenska Röda korsets överstyrelse191522och led. av F.k. maj—juni1919(höger). U. utgav bl.a. “Kriget mellan Tyskland och Frankrike1870— 71″ (1872;tills, med G. Kleen och A. Malmborg), “Handledning vid studiet af krigskonsten”(1878— 80)och “Sveriges sjöförsvar”(1914).E.Bs. 3) Bertil Gustafsson U., den föreg:s son, militär, idrottsman och idrottsorganisatör(18901945),underlöjtnant vid Svea livgarde1910,överste1939,stf. militärbcfälhavarc inom5:0militärområdet1944:medl. av Gymnastiska centralinst :s direktion1932 —34,utnämndes1945till inst:s föreståndare men avled före befattningens tillträdande. U. var bl.a. ledare för den svenska olympiadtruppen i gymnastik1920,ordf. i Sveriges militära idrottsförbunds verkst. utskott1940—44och en av ledarna för fält-sportrörelsen under2:a världskriget samt ledde den manliga morgongymnastiken i radio1929—45.Han ägde stor personlig färdighet som gymnast och inom ett flertal idrottsliga grenar, främst stavhopp, io-kamp, florett- och värjfäktning, modern femkamp och orienteringslöpning. U. var från1937red. för “Svenska arméns idrott” samt utgav bl.a. “Gymnastik och idrott åt alla”(1924;tills, med brodern Gustaf Uggla) och “Gymnastik till husbehov”(1930).O.Kgh. af Ugglas, ätt, stammande från bergsmannen Samuel Danielsson (d.1677)på Uggleviken i Falu landsförsamling, vars ättling i4:e led, ncdannämn-de U.i), adlades af U.1772,blev friherre1796och greveT799med grevevärdighelen tillkommande äldste sonen, son efter son. 1)Samuel af U., greve, ämbetsman(1750— 1812).U., som1769inträdde på ämbetsmannabanan, blev snart en av kungahusets varmaste vänner och erhöll en rad viktiga förtroendeuppdrag först av Gustav T T T, sedan av Gustav IV Adolf. Sålunda blev han1783revisionssekr.,1788landshövding i Stockholms län och1802president i Kammarkollegium. Vidare tjänstgjorde han under ett par korta perioder(1797och1800)som överståthållare och spelade även sedan en framträdande roll i Stockholms kommunala liv, bl.a. vid byggandet av Norrbro. Av Gustav IV Adolf insattes U. även i flera tillförordnade regeringar samt anförtroddes vården av kungens privata förmögenhet. Ehuru ej i alla delar cn övertygad anhängare av monarkens politik iakttog han en fullständig lojalitet mot denne och blev omedelbart efter statskuppenis/s1809avkopplad från riksstyrelsen; däremot fick han behålla presidentposten. U. betecknades sedan som reaktionär ultrarojalist och utsattes för en rad svåra politiska och personliga angrepp, främst av C. A. Grcvcsmöhlcn*.St.C. 2) Per Gustaf af U., den föreg:s son, greve, militär, statsråd(1784—1853),löjtnant1808,deltog med utmärkelse i finska kriget och blev rytt-mästare1809,överstelöjtnant i Generalstaben1812,överste och generaladjutant1815. 1828—31var U. statsråd. Han var aktiv deltagare i flera riksdagar och utnämndes1843till en av rikels herrar. U. var en av landels största gods- och bruksägare. Med stor omsikt förvallade och förökade han släktens stora egendomar i Uppland. 3) Carl Fredrik Ludvig af U., den föreg:s son, greve, militär, politiker(1814—80),avancerade vid Livreg:s dragonkår från kornett1832till överste och sekundchef1856och log avsked1863för att ägna sig åt sina domäner och bruk. Fr.o.m. riksdagen1840/41led. av Riddcrskapet och adeln intog U. en bemärkt ställning som cn av ledarna för “de grå”, den på1850-talet framträdande moderat konservativa partigruppen. U. verkade för representationsreformen och var led. av F.k. och

Kategorier: gustav, kriget, militär, ordf, svenska, uggla

Tärnö

Tärnö (Tärna), gods i Husby-Oppunda sn, Södermanlands län; areal 383 ha, varav173åker; taxeringsvärde294,400kr. Slottet brann ned1913men är nu(1954)under uppbyggnad. T. är känt sodan1300-talct och har tillhört bl.a. ätterna Grip, Brahe och Baner. Under Stockholms blodbad låg Gustav Vasa gömd på T., som då ägdes av Gustav Vasas syster och svåger, Margareta och Joachim Brahe.1803—IQ17var T. fideikommiss inom ätten Strömfelt. Nuv. innehavare är dr Martin G. Rubner, Stockholm. — Namnet,1261Therno (ack.; sen avskrift),1303in ternum (dat.), är identiskt medTärna9.Efterledensöberor på upp-snyggning och är etymologiskt oberättigat.J.C.;Er.

Kategorier: ätten, brahe, fideikommiss, gustav, strömfelt, tärnö

Tullgarn, kungligt slott

Tullgarn, kungligt slott och statsegendom i Hölö sn, Södermanland, vid en fjärd av Östersjön,7km n. om Trosa stad. T. tillhörde under 1400-och1500-talcn släkterna Bonde, Gyllcnstierna, Sture och Oxenstierna och kom1659i ätten De la Gar-dies ägo, där det stannade till1772;d.å. inköptes det av riksrådet Melker Falkenberg, som omedelbart överlät köpet på Kronan. 1 egenskap av kungsgård överläts T. s.å. till Gustav III:s bror Fredrik Adolf och1807 till hans syster Sofia Albertina. Det innehades enl. riksdagens beslut av Oskar I1829—59,av hans gemål drottning Josefina1859—76och därefter av Oskar II, som dock överlät nyltjanderätlen till kronprins Gustav (V), vilken innehade slottet från1881till sin död1950och använde det som sitt sommarresidens. Nuv. innehavare av slottet med trädgård och park är konung Gustav VI Adolf; åkern(211,5ha) är upplåten på arrende, skogsmarken är utlagd till kronopark. I sitt nuv. skick är slottet huvudsakl. resultatet av en om- och tillbyggnad1719—27,företagen av dåv. ägaren M. J. De la Gardie; arkitekt var den franske fortifikationskaplenen J. G. Des-lain, som med detta arbete nära anslöt sig till Tessin i dennes senare verk. Från huvudbyggnaden utgå mot s. två flyglar; våningarnas antal är tre på utsidan, två inåt den rektangulära borggärden, som är öppen åt s. Till T. höra trädgård med växthus och en vacker park med djurgård, anlagd av hertig Fredrik Adolf. — Namnet,1288Thulla-garn, innehållertliiiVlel.Ihullc,stock, pinne, ibland specialiserat till topp el. telning av barrträd. Ang. efterleden-garnse d.o. — Litt.: F. U. Wrangel, “T.” (1888);A. Hahr, “Dc svenska kungliga lustslotten”(1899— 1900).F.Hd;Er.Tullgarns gjuteri & mekaniska verkstads ab.,

Kategorier: adolf, gustav, oskar, överlät, slottet, trädgård

Tack vare Wallenstein hade katolikernas segrar främst kommit kejsaren till

Tack vare Wallenstein hade katolikernas segrar främst kommit kejsaren till godo. Kejsarmakten syntes på väg att segra. Följden blev en förbittrad ständeropposition, främst ledd av Maximilian. Den fick ökad betydelse, därför att Frankrike ingrep till jämviktens återställande. Genom man-tuanska tronföljdskriget* hindrades habsburgarna att fullborda sitt övervälde i Italien. Nederländerna fortsatte samtidigt framgångsrikt sin kamp mot Spanien, och mot Polen hade de svenska vapnen övervikten. I Tyskland sökte Richelieu ena de katolska och protestantiska ständerna till samfälld politisk opposition mot kejsaren. En frukt av Frankrikes samverkan med den tyska oppositionen blev Wallensteins avsked vid kurfurstedagen i Regensburg 1630.Därjämte eggade Richelieu Gustav Adolf att ingripa i tyska kriget i hopp att kunna nyttja honom för sina syften utan att äventyra katolska kyrkans ställning. Den svenske kungen fullföljde emellertid sedan länge en själv- ständig politik. Redan tidigt greps han av kallelsen att lösa sin tids stora fråga. För honom tedde sig Sveriges kamp mot Polen, Nederländernas mot Spanien och de tyska brytningarna som cn enda stor försvarsstrid mot katolicismens enhetligt ledda anlopp. Hans förhoppningar att få föra den protestantiska koalitionens vapen, helst genom att utvidga Sveriges polska krig till cn omvälvande diversion, hade emellertid förflyktigats. I stället ställde den katolska maktens konsolidering i Nordtyskland Sverige inför omedelbara faror. Hans närmaste uppgift blev att möta dessa, men han släppte cj tanken på att lösa Tysklands kris genom protestantismens och ständerfrihetens återställande i vidast möjliga omfång. Sedan han fått fria händer genom det av Frankrike bemedlade stilleståndet med Polen1629,började han1630 sitt lysande tyska fälttåg (se Gustav II Adolf). Segern över Tilly vid Breitcnfeld7/o1631gjorde det möjligt för honom att upptaga planer på den tysk-svenska protestantismens organisation i ett ständigt vapenförbund, som skulle ha givit protestantismen ett dominerande inflytande i Europas politik. Förgäves sökte Richelieu inskränka hans aktion till kampen mot kejsaren och balansera hans makt med ligan. Sedan Wallenstein i dec.1631återfått befälet, mötte Gustav Adolf ett hårdare motstånd, och hans död i slaget vid Liitzen8/n1632tillintetgjorde för alltid hans nyskapande organisatoriska tankar.

Kategorier: adolf, gustav, katolska, kejsaren, richelieu, tyska

Torneå tingslag

Torneå tingslag i Norrbottens län omfattar ett2fj—40 km brett område längs nedre Torne älv, med socknarna Nedertorneä, Karl Gustav, Hicta-niemi och övertorneå samt Haparanda stad;3,429,50km2, därav3,257,0land;20,865Ulv.(1953)-

Kategorier: gustav, hicta, niemi, övertorneå, tingslag, torneå

Tornerspel

Tornerspel i början av löOO-tnlet. Träsnitt i “Weiss-kunig” ;i\ Leonard Beck. na och bar då hennes färger och emblem. En mängd olika arter av t. med vidlyftiga regler upp-stodo. Bland dessa t. må nämnas franskaioute,tyskaGesteckel.Tjosi,varav sv. dust el. d y s t, som utgjorde ett t. mellan2,och den tyskah’en-nen,sv. t ornej, då de stridande voro flera, fördelade på2hopar. Särskilda rustningar för dessa olika arter utarbetades, typologiskt sett huvudsakl. skilda åt på hjälmarna; så t.ex. är den tyskaGesteckhehnaxen Top/VicliH-liknande typ,Nennhelmvanl. av salad-typ (jfr Hjälm). Lansarna, som stöddes i rustningen av en främre och en bakre hake, med de från tyskan härstammande benämningarna rusthake ochraSt hake,voro rikt utstyrda och vid olika t. försedda med olika formade spetsar. VidGesteckmöttes de stridande ofta på varsin sida av ett staket, s.k. dill, och det gällde att mot motståndarens rustning el. sköld (oftast av stål, påträdd v. armen och upptill fäst vid rustningen) bryta lansen som prov på träffsäkerhet (härav uttr. “bryta en lans”) cl. att kasta honom ur sadeln. Även förekom t. med klubbor, ty.Kolbcnlurnicr,pä1400—1500-talen, med korta s.k. tornersvärd, samt till fots på såväl1400-som 1500-taIen, vilken strid måhända leder sitt ursprung från medeltidens gudsdomar. — En annan art av t., som småningom under början av1600-talet avlöste de verkliga torneringarna, var den från Italien härstammanderingränningenel. karusellen*. Liknande teatraliska ryttarspel utfördes även med olika grupper av ryttare (k a d r i 1 j e r*), varvidavpapier-maché el. trä gjorda turk- el. morhtivudennedstuckös. Dylika t. (karuseller) voro i bruk vid hovfester över hela Europa, i Sverige ofta vid kungl. bröllop och kröningar, så t.ex. vid Gustav Vasas, Erik XIV:s och Johan 111:s kröning, vid Gustav II Adolfs kröning1617 och bröllop1620samt vid Karl XI:s kröning1672på rännarbanan vid Hötorget i Stockholm. Även Gustav I IT anordnade flera dylika karuseller. Den sista i Sverige var den av hertig Karl (XIII) anordnade karusellen1800på Drottningholm.G.IV.F.

Kategorier: dylika, gustav, karuseller, rustningen, stridande, sverige

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: