Zaponlack fsapå’n-]

Zaponlack fsapå’n-] (fantasinamn av amerikanskt ursprung), ett slags cellulosalack,speciellt avsett för ytbehandling av metaller. Karakteristiskt för z. är, att det är framställt av nitrocellulosa med hög polymeriseringsgrad (hög viskositet), så att ytan efter torkning blir hård, samt vidare att torrhalten hos lösningen är låg (6 å io°/o), så att filmtjockleken blir obetydlig. Som lösningsmedel vid beredningav z. användes t.ex. butylacetat och isobutylketon.

Kategorier: fsapån, hård, lösningen, torkning, torrhalten, zaponlack

Valu’ta

Valu’ta (ital.valuta,värde, pris, av lat.vale’re,vara värd; jfr Valör), (motsvarande) värde, vederlag, ersättning; ett lands gällande mynt(slag) (t.ex. “svensk v.” = svenskt mynt); utländska växlar, checker o.a. betalningsmedel (särsk. i plur., “utländska valutor”), så även i sammansättningar, ss. v.-notcring och v.-börs. Ang. uttrycken “v. bekommen”, “v. i varor” m.fl. v.-erkännandcn se Valutaklausul. — Riksbankens utländska valutareserv* består främst av dess kortfristiga tillgodohavanden hos utländska banker och bankirer. Det är främst dessa, som användas som internationella betalningsmedel (jfr Internationella betalningar och Transferering). Då dessa i regel ej ge någon ränta, kunna de delvis ersättas av obligationer o.a. lättavyttrade statspapper samt bankaccepter. Vid beräkningen av v.-rescrvcn får avdrag dock ske för utländska bankers och bankirers tillgodohavanden i riksbanken, då dessa kunna medföra krav på dess v.-för-råd. Även affärsbankernas fordringar på utlandet, minskade med deras förbindelser till utlandet, pläga inräknas i landets v.-rcscrv. — Ang. s.k. hård och mjuk v. se Hård valuta. — V a 1 u-te’ra, beräkna ersättning, mest vid räntcberäkning (t.ex. cn bankinsättning valuteras prl5/s = ränta på insättningen beräknas från,5/s). — V a 1 u t e’-ringsdag, den dag, från vilken v. (ränta) erhålles. — Jfr Sedel, sp.721.[Vh.]C.VVr.

Kategorier: hård, ränta, tillgodohavanden, utlandet, utländska, valuta

Tandbeläggning avser såväl hård

Tandbeläggning avser såväl hård som mjuk materia, som ansamlas på tandytorna. Tandsten* avlagras vid spottkörtlarnas utförselgångar samt i tandköttsfickor. Mjuka beläggningar, s.k.plaque,samlas på de delar av tandytorna, som ej deltaga i tuggningen, och bilda substrat för en varierande bakterieflora. Genom den cnzymatiska aktiviteten i denna flora uppstå för tänder och tandkött skadliga produkter, som medverka till uppkomsten av karies och tandköltsinflammation. Färgade, vanl. icke skadliga t. förekomma hos barn (pigmentbildande mikroorganismer), rökare, vissa yrkesarbetare m.fl. Avlägsnandet av skadliga t. är en av munhygienens främsta uppgifter. Se Tandsjukdomar.C.Lqt.Tandben, se Dcntin och Tänder. Tandberg, John Gudbrand, fysiker (f.V11 1896),efter studier i Lund fil. dr i Uppsala 1937 (“The absorption of hard }’-rays”), vetenskaplig rådgivare vid ab. Elektrolux i Stockholm1925;prof:s titel1945.T:s fysikaliska arbeten ha huvudsakl. omfattat studier av-röntgen- och “/-strålning, men han har därjämte bedrivit en mångsidig förf.-verksamhet på andra områden. Han har givit en intressant analys av problemet om vinkelns tredelning. Under2:a världskriget var T. verksam på det mililärfysiska forskningsområdet och studerade bl.a. korrosions- och rostskyddsproblem. I flera smärre skrifter har han givit studier av Esaias Tegnérs ställning till naturvetenskaperna. T. är en uppskattad populärföreläsare i radio.Re.

Kategorier: givit, hård, skadliga, studier, tandbeläggning, tandytorna

Taille

Taille [taj|, skatt i Frankrike under1′ancien régxme.T. hade medeltida ursprung, vilade mången- städes på personerna, annorstädes på jorden och var olika organiserad i olika delar av riket. Den drabbade befolkningen mycket ojämnt och var på flera håll ytterligt hård och tryckande samt en ständig källa till missnöje. T. avskaffades under revolutionen.

Kategorier: befolkningen, håll, hård, ojämnt, taille, ytterligt

Stereo-

Stereo- (av grek.stereos”,eg. hård, fast), i sms., som har el. verkar ha form el. rymdutsträckning, rymd-.

Kategorier: fast, grek, hård, rymd, rymdutsträckning, stereo

Skämningsfors, egendom

Skämningsfors, egendom i Brandstorps sn i Västergötland, vid Vättern 16 km ö.s.ö. om Tidaholm, omfattar907ha, därav75åker, med ett taxeringsvärde (med mejeri och kvarn) av472,700kr. Huvudbyggnaden av sten i två våningar är från1800-talets början. S. har tillhört bl.a. ätterna Härd af Segerstad (till1786)och v. Essen (sedan

Kategorier: ätterna, egendom, hård, skämningsfors, tillhört, våningar

Skare kallas

Skare kallas en mer el. mindre hård snöyta. En sådan hård snöyta kan uppslå, då köld följer på töväder. Under tövädret bildas på snöytan vatten mellan snökornen. Vid frost fryser vattnet och sammanbinder snökornen till cn fast, ofta ganska slät yta, vars bärkraft kan vara högst betydande. I högfjällen med dess starka stormar uppslår ett annat slag av s., oftast på gr. av att stormarna packa snön mycket hårt. Möjligheten av denna sammanpackning beror på snöns beskaffenhet i dessa trakter. Sammanpackningen blir ofta så håll-fast, att den lätt bär häst och tunga lass. Detta utnyttjas av de erfarna fjällbebyggarna vid transport av varor, vilket nästan uteslutande äger rum, då dylik s. bildats. Ett med s. besläktat fenomen är i s f 1 e n el. den isskorpa, som stundom under förvintern uppstår på själva marken.III.KrjC.J.O.

Kategorier: fast, hård, lass, skåre, snökornen, snöyta

Schinop’sis

Schinop’sis [sk-], växtsläkte av fam.Anacardia’-ceaemed5arter i Brasilien, Paraguay och Argentina, träd med enkla el. mångpariga blad, smalt, vingat bladskaft och små, i sammansatt klase sittande blommor. Alla arterna äga en utomordentligt hård och rödaktigt färgad kärnved, som i allm. går under namn av quebracho*. Särsk. de argentinska S.Loren’tsiioch S.Balan’sae, quebrachoColorado,ha en hög tanninhalt i veden, som därför är ett av de viktigaste råmaterialen för framställning av garvämnen.[A.Ve]W’.

Kategorier: allm, hård, kärnved, quebracho, rödaktigt, schinopsis

Foka’1

Foka’1 (av lat.foc’us,härd, eldstad), i sms. (jfr nedan), brännpunkts-;med.,begränsad till en viss härd.

Kategorier: begränsad, brännpunkts, eldstad, focus, hård, nedan

Lancashireprocessen

Lancashireprocessen [läq'kaj'ia-], metod för framställning av välljärn (lancashirejärn) genom färskning av tackjärn i härd (lancashirehärd). Se Järn och stål, sp.408,samt Välljärn.

Kategorier: hård, järn, lancashirehärd, lancashireprocessen, stål, välljärn

Nästa sida »

Sök artikel: