Härd röntgen Kosmisk strålning

Härd röntgen Kosmisk strålning -10 1Å (Ångströms enhet) = 10M Fig. 1. -Radiovågc: cn sådan krets ombcsörjes numera vanl. medelst elektronrör*, vilka vid lämplig inkoppling själva styras av svängningskretsen på sådant sätt, att en kontinuerlig svängning underhälles. Enl. äldre metoder (g n i s t s y s t c m c t) initierades svängningarna intermittcnt medelst gnisturladd-ningar och fingo tona ut under mellanperioderna. — Oavsett bur svängningarna underhållas, fordras för att dc skola ge upphov till strålning, att de alstras i el. överföras till en “öppéh” svängnings-krets, d.v.s. till en a n t e n n*. En liknande anordning fordras även på mottagningssidan; någon principiell skillnad mellan sändnings- och mot- tagniiigsantenner finnes ej. I det enklaste fallet består antennen av ett rakt trådstycke, i vilket en ström pulserar (fig.2).Mellan trådens ämlparticr uppstår därför ett elektriskt växelfält i den omgivande rymden, och likaså kommer tråden att omge sig med ett magnetiskt växelfält(F.elektrisk,IImagnetisk fältvektor). I varje punkt bilda dessa två fält räta vinklar mot varandra, varvid den elektriska vågens utbredningsriktning står vinkelrätt mot de båda fältriktningarna. Att man över huvud taget erhåller en fri våg, sammanhänger i första hand med antennträdens fördelade induktans och kapacitans, som medför, att strömmen i närheten av dess ändpunkter tidsförskjutes efter strömmen i dess mitt. Härigenom kommer produkten av spännings- och faltvektorcrna (vilka eljest bleve 900förskjutna) att erhålla en reell komposant, den s.k. Poynting-el. strålningsvektorn. Till antennens egen reaktans adderar sig av denna orsak en motsv. strålnings-resistans. Om antennen är en dipol och c:a vi våglängd lång, blir dess matningsimpedans rent

Kategorier: antennen, fordras, hård, kommer, strålning, svängningarna

Exocar’pus, växtsläkte

Exocar’pus, växtsläkte av fam.Santala’craemed o.20 arter, huvudsakl. i Australien, träd el. buskar med ofta lätt lossnande blad och små blommor.E. cupressifo’rmishar ätbara skenfrukter, bildade av de uppsvällda fruktskaften, samt en hård, till svarvcriarbeten o.d. användbar ved.

Kategorier: bildade, exocarpus, hård, skenfrukter, uppsvällda, växtsläkte

Pleve

Pleve (von Plchwe), Vjatjeslav Kon-stantinovitj, rysk statsman(184(3—1904),blev efter o.10års tjänstgöring som allmän åklagare 1881 chef för polisdep. i inrikesministeriet med uppgift att slutgiltigt kuva revolutionsrörelsen.1899kallades P. ehuru ryss olagligt till statssekreterare för Finland och inledde jämte Bobri-kov en häftig kampanj för att russifiera Finland och definitivt införliva det med Ryssland. Kunskapsrik och smidig var P. i själva verket en ännu farligare fiende än den enbart brutale Bobrikov. Efter mordet på inrikesminister Sipjagin(1902)var P. hans självskrivne efterträdare. Som sådan öppnade han ett fälttåg ej blott mot alla revolutionära rörelser utan även mot varje liberal strömning över huvud inom Ryssland, undertryckte med hård hand bönderna, inskränkte deras medborgerliga rättigheter och sökte ställa det offentliga livet i sin helhet under hårt administrativt överinseende. Han såg genom fingrarna med judepogromerna. För att avleda uppmärksamheten från det sorgliga tillståndet inom Ryssland verkade han(1903—04)för kriget mot Japan. Indignationen mot honom resulterade i att han mördades vid ett bombattentat av den so-cial-revolutionäre studenten Sazonov.(M.Hv]R.R.

Kategorier: bönderna, finland, hand, hård, pleve, ryssland

Eklut, extrakt

Eklut, extrakt av ekbark*, använt vid garvning. — Figurligt “gå igenom ekluten”, bli garvad och härdad, genomgå en hård skola.

Kategorier: eklut, extrakt, garvad, hård, härdad, skola

Ekhammar, gods

Ekhammar, gods i Grevbäcks sn i Västergötland, nära Vättern8km n.ö. om Hjo, omfattar1,368 ha, därav 257åker; taxeringsvärde779,300kr (med kvarn, såg och bränneri). Huvudbyggnaden är av revetexat trä i två våningar med frontespis och flyglar; den omges av en gammal park. E. innehades i slutet på1600-talet av generallöjtnanten J. Hård af Segerstad, senare av ätterna Lilliehöök, Gunthcr, Possc och Adel- swärd (till1848). 1874övergick E. i den nuv. innehavarens, godsägare J. Carlssons, släkt.P.

Kategorier: ätterna, ekhammar, gods, gunthcr, hård, lilliehöök

Khaki-valenkallas

Khaki-valenkallas de val, som höllos i Storbritannien några veckor efter vapenstilleståndet med Tyskland 1918,varvid Lloyd George i koalition med dc konservativa vann en överväldigande valseger. Kampanjen präglades av de bland folkmassorna förhärskande antityska lidelserna, och det nyvalda parlamentet fick en majoritet, som var bunden av kravet på en hård fred för Tyskland. K. påverkade sålunda Lloyd Georges hållning vid fredskonferensen i Paris1919.— K. användes stundom även för att beteckna politiska val i allm. i chauvinistisk el. hämndgirig anda.S.Br.

Kategorier: fred, hård, khaki, lloyd, tyskland, valenkallas

Kerami’k

Kerami’k [c-] (av grek.keramos,krukmakar-lera), den gängse benämningen på kärl av olika slags lera, som genom bränning cl. torkning blivit hård och ofta genom målning, glasering el. ristning givits utsmyckning (se även Fotokeramik). K. är även benämning på konsten att tillverka dyl. kärl. K. har varit känd långt tillbaka under förhistorisk tid (jfr Bandkeramisk kultur och Snörkeramik), då kärlen formades för hand, på samma sätt som ännu hos vissa naturfolk (se ne- dan). Med drejskivans (se Dreja) framkomst underlättades tillverkningen betydligt, och när den började drivas med foten, hade utvecklingen nått den höjd, som den behöll, ända till dess det industriella stadiet medförde en tillbakagång i den manuella tillverkningen. — K. består av enkelt lergods*, glaserat el. oglaserat, oftast tillverkat (i äldre som nyare tid) i hantverkarnas verkstäder, av stengods*, en mera fabriksmässigt utförd vara, hård och ogenomskinlig, av f a-j ans*, tennglaserat, poröst lergods, som under 1700-talet tillverkades i Europa nästan industriellt, samt slutl. av porslin*, vilket, från att ha varit en lyxvara vid sitt första framträdande i Europa, nu utvecklats till en nödvändighetsartikel.E.F.F.

Kategorier: europa, hård, karl, keramik, lergods, tillverkningen

Kallus

Kallus (lat.callus,hård hud, valk). i)Bot.A) Vävnad, som kan uppkomma vid sårande av växtdelar och som består av en formlös massa växande celler, vilken sluter till såret. K. bildas från kambium, parenkym el. andra levande väv- nader under sårytan, förmodligen under inverkan av hormon (nekrohormoner*). I k. kan anläggas mcristem, varifrån utgå adventiva skott och rötter av normal byggnad. I andra fall anläggs i k. ett korkskikt (sårkork), varigenom såret effektivt slutes. Sammanväxningen mellan ris och underlag vid ympning sker genom k. — B) Av kolhydrat (k a 11 o s) bildad beläggning, som i si I— rör (se Ledningsvävnad) bekläder silplattan och som täpper till hålen i denna, då silröret sätts ur funktion.Bm. 2)Med.,den nybildade vävnaden mellan och omkring brottändarna vid ett benbrott. K. är till en början mjuk, huvudsakl. bestående av bindväv, men blir senare hård av nybildad benvävnad. Yttre k. växer ut från benhinnan (periostet), inre k. från benmärgen. Med intermediär k. menar man den, som finnes mellan brottändarna.

Kategorier: brottändarna, hård, kallus, såret, silplattan, tapper

Välljärns metoderna omfatta

Välljärns metoderna omfatta de från äldre tiders järnhantering härstammande härd-smidesmetoderna samt puddlingsmetodcn. Dc ha icke någon plats inom den moderna, massproducerande j.-industrien men användas fortfarande, om än i liten skala, för framställning av mycket mjukt järn och som ett mellanstadium vid tillverkning av högvärdiga stålprodukter. Gemensamt för härdsmidesmetoderna är, att tackjärn nedsmältes i en härd med träkol och färskas genom inverkan av kraftig bläster under brytning och omröring med spett i den med sjunkande kolhalt alltmer trögflytande järnmassan. Tackjärnets halter av kisel, mangan och fosfor oxideras och bilda en slagg, som även innehåller rätt stora mängder oxiderat järn. Denna slagg kan icke helt avlägsnas ur järnet, utan valsat el. smitt väll järn innehåller alltid slagg i form av ränder el. stråk. Någon svavelrcning erhålles ej, utan man måste utgå från ett mycket svavelrent tackjärn. Vid puddlingsmetoden sker färskningen i en stenkolseldad flamugn men i övrigt på principiellt likartat sätt som vid härdsmidesmetoderna. Se vidare Välljärn.

Kategorier: hård, järn, metoderna, slagg, tackjärn, välljärns

Järnbarkträd

Järnbarkträd (eng.iron bark treé),namn på arter av släktetEucaly’ptusmed hård och tung ved. ss.E. siderophlöi’a, E. crebraochE. panicula’ta.

Kategorier: arter, crebraoche, hård, järnbarkträd, paniculata, siderophlöia

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: