Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Folkare härad

Folkare härad i Kopparbergs län omfattar sydöstligaste Dalarne med socknarna By, Folkärna och Grytnäs samt Krylbo köping;658,50 km2, därav 601,0land;16,224inv.(1948).Tills, med Avesta stad bildar F. ett tingslag (tingsställe Krylbo) i Hedemora domsaga, tillhör Avesta fögderi och Hedemora kontrakt i Västerås stift. — Ang. namnet se Folkärna.

Kategorier: , , , , ,



Kopparbergs

Kopparbergs län omfattar Dalarne utom Hamra förs. (Orsa finnmark), som hör till Gävleborgs län;30,167,55 km*, därav 28,165,73land;260,472inv.(1949).Med blott9inv. pr km* är K. det glesast befolkade länet utanför Norrland. Residensstad är Falun. J u d i c i e 1 1 t indelas länet i6under Svea hovrätt lydande domsagor med9tingslag: Hedemora(2tingslag), Falu(2tingslag), Västerbergslags, Nås och Malungs, Nedansiljans och Ovansiljans domsaga(2tingslag). Av de6städerna har endast Falun egen jurisdiktion, medan Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta och Ludvika lyda under landsrätt: Borlänge under Falu, Ludvika under Västerbergslags, Säter, Hedemora och Avesta under Hedemora domsaga. Administrativt delas länet i8fögderier: Ovansiljans, Västerdals, Nedansiljans, Falu, Borlänge, Hedemora, Avesta och Västerbergslags fögderi, samt22landsfiskalsdistrikt. Utom ovannämnda6städer har K.3köpingar (Krylbo, Morastrand och Smedjebacken),47landskommuner och5municipalsnmhällen (Leksands Norets, Malungs, Orsa, Rättviks och Vansbro). I kyrkligt hänseende hör K. till Västerås stift och bildar8kontrakt: Norrbärke, Västerdals, Leksands, Rättviks, Mora, St. Tuna, Falu och Hedemora kontrakt, med tillsammans59församlingar, fördelade på48pastorat. — K. utgör1landstingsområde. Vid val till A.k. bildar det1valkrets, som f.n. har9representanter; till F.k. utser K.6representanter. Länet tillhör Kopparbergs inskrivningsområde (nr13)inom5:e militärområdet. — K. har30provinsialläkardistrikt,15veterinärdistrikt och22apotek (jämte1filialapotek). Länet tillhör Uppsala landsarkiv-distrikt, Idre, Särna, Älvdalens v. och ö., Hamra. Kopparbergs och Garpcnbergs revir i Gävle-Dala skogsdistrikt samt Malingsbo revir i Bergslagsdistriktet. K. indelas i10lantmäteridistrikt. — Högre allm. lärov. finnas i Falun och Ludvika, samrealskolor i Borlänge, Morastrand, Avesta, TIcdemora, Leksand, Orsa, Grängesberg, Rättvik, Säter och Smedjebacken, kommunala mcllansko-lor i Malung och Vansbro, folk- och småskole-seminaricr samt kommunal flickskola i Falun, folkhögskolor i St. Tuna (Fornby), Ludvika landskommun (Brunnsvik), Mora, Malung och Folkärna (Sjövik), lantmannaskolor i Mora och Aspeboda (Vassbo), lanthushållsskolor i Mora och Järna (Snöån). K. bildar3folkskolinspek-tionsområden. — Llistoria, se Dalarne, sp.893.P.

Kategorier: , , , , ,



Nordiska syrgasverken

Nordiska syrgasverken ab., Stockholm, grundat 1907,tillverkar (väsentligen från flytande luft) syrgas och kvävgas, vid några fabriker även vät-gas. Fabriker finnas i Örebro, Göteborg, Motala. Hedemora, Trollhättan, Jönköping, Kalmar, Västerås, Norrköping, Halmstad, Linköping och Bo-

Kategorier: , , , , ,



Husby, socken

Husby, socken i Hedemora tingslag i Dalarne, Kopparbergs län, och pastorat i Hedemora kontrakt av Västerås stift, n. och n.ö. om Hedemora, kring Dalälven och intill gränsen mot Gästrikland;424,10 km2, därav 370,oo land;5,908inv.(1949),därav1,831i Husby, i,oio i Stjärnsunds och3,067i Långshyttans kyrkobokförings-distrikt. Jordbruksbygd finns huvudsakl. kring älven och Amungen, Flinesjön m.fl. sjöar i s.v., höglänt skogsterräng samt sjöar i n. och ö. Åkern utgör13°/o av landarealen, skogsmarken 73°/o. Vid Byvalla—Långshyttans järnväg ligga brukssamhällena Långshyttan* och Stjärnsund*. I H. ligga vidare en landstingets sjukstuga, Älvgårdens alkoholistanstalt, Långmora arbets-hem och cn hembygdsgård med ett antal äldre byggnader. Egendomar: Husby och Näs kungsgårdar. Flera mindre träindustrier finnas. Klosters krutbruk anlades1741och drevs till slutet av1870-talet; ett järnbruk fanns här1801 — 88.Silfhytteå masugn för järn drevs från slutet av1700-till slutet av1800-talet (tidigare silver-hytta). Engelsfors likaledes nedlagda järnbruk var från1821.Husby el. Gudsberga cisterciens-kloster, varav ruiner finnas kvar, stiftades1477,invigdes1486och upphävdes1538.På cn ö i Dalälven ligger Amundshögen, Dalarnes ståtligaste gravhög (järnåldern). Kyrkan av gråsten är delvis medeltida men ombyggd1779—83,då den bl.a. fick nytt torn och tunnvalv av trä; restaurering1935.Krucifix från1300-och1400-talcn. Stjärnsunds kapell uppfördes1885—87. —Namnet finns i uttr. vib husa?by kirkio1347.Ang. tolkningen se Husaby. — Litt.: J. Carlsson, “H. sn i Dalarne förr och nu”(1899);J. E. Franzén, “H. sn”(1937).J’.;Er.Husby, socken i Uppland, se Kungs-Husby. Husby, socknar i Östergötland, se Västra Husby och östra Husby.

Kategorier: , , , , ,



Hedemora tingslag

Hedemora tingslag i s.ö. Dalarne, Kopparbergs län, kring Dalälven, omfattar kommunerna Garpcnberg, Husby, St. Skedvi, Hedemora och Säters landskommuner samt städerna Hedemora och Säter;2,284,10 km2, därav1,158,10land;25,544 >nv-(1949).H. tillhör Hedemora domsaga, Hedemora och Avesta fögderier samt Hedemora, St. Tuna och Falu kontrakt i Västerås stift.

Kategorier: , , , , ,



Hedemora landskommun,

Hedemora landskommun, i Ifedemora tingslag i Dalarne och församling i Hedemora stads- och landsförsamlingars pastorat i Hedemora kontrakt, omger staden Hedemora och gränsar i s. till Västmanland;344,50 km2, därav 311,80land:5,658inv.(1949).Utmed Dalälven med sjön Hovran(82m ö.h.) samt kring och s.v. om sjön Viggen(102m) ligger i huvudsak den odlade bygden, medan framför allt den vidsträckta s. delen är uppfylld av kuperade skogstrakter med talrika småsjöar. Åkern utgör26%av landarealen, skogsmarken60%.I H. ligga brukssamhället Vikmanshyttan*, egnahemsområdet Solhaga(215inv.1946)och handelsorten I n g v a 11 s-b en ning(240inv.) med kvarn och kraftverk6km s.v. om staden. I Turbo invid Ingvalls-benning finnas sulfitfabrik, sågverk och hyvleri, tillhörande Wikmanshytte bruks ab.; här fanns förr stångjärnsbruk. Ö. om staden ligger ett epidemisjukhus, v. om staden Lassbo brunns- och badanstalt. Stockholms stad äger barnsanatorict Tjärnan, länets landsting Solbackens sanatorium, båda v. om Viggen. I Norn (med litet elkraftverk) i s.v. fanns järnbruk1637—1915.Prästhyttans och Lågfors bruk äro sedan länge nedlagda. En del av Garpenbergs kronopark ligger inom H. Av fornlämningar förekomma kummel och gravhögar. Förs. har kyrkan gemensam med staden. Norns brukskyrka av trä uppfördes (el. ombyggdes) o.1760.— Namnet skrevs under medeltiden Henamora, Henamorum. Det innehåller gen. plur. av fsv.hedhnir,de på heden boende, hedborna, samtmora,plur. av det dialektalamor,skogbe-vuxet myrland. Bet. blir alltså “deras Mora, som bo på heden”, detta senare med innebörden skogig ås, näml. Långheden, en del av Badclunda-åsen. Se B. Hessclman, “Från Marathon till Långheden” (i “Nordiska texter och undersökningar”,7, 1935,sid.128f.).P.;Er.

Kategorier: , , , , ,



Hedemora kontrakt

Hedemora kontrakt i Västerås stift omfattar städerna Avesta och Hedemora samt Folkare hd och en del av Hedcmora tingslag. H. består av följ.7pastorat: Hedemora stads- och landsförsamlingar; Husby; Folkärna; By; Garpcnberg; Grytnäs samt Avesta;41,562 inv.(1949).

Kategorier: , , , , ,



Hedemora domsaga

Hedemora domsaga i Kopparbergs län, under Svea hovrätt, omfattar Folkare tingslag med tingsställe i Krylbo och Hedemora tingslag med tingsställe i Hedemora;48,850 inv.(1949).Kansliort är Hedemora.

Kategorier: , , , , ,



Trots

Trots att H. är en ganska gammal stad, har den icke någon ålderdomlig prägel. Staden har två gånger,1754 och 1849,härjats av svåra eldsvådor, varvid omrcglcringar och omläggningar av stadsplanen företagits. IT :s centrum ligger något vid sidan om den stora stråkvägen Västerås—Falun, som inom H. markeras av Asgatan. Själva åsryggen, på vilken vägen går fram, är relativt smal och begränsas på båda sidor av ås-gropar, som upptagas ant. av sjöar, Munkbosjön (Munken) och Hönsan, el. av sankmarker. Både n.v. och s.ö. om Sveaparken, som urspr. var en sank myrmark, finnas åsgropar, likaså mellan kyrkan och Asgatan. Stadsmyren är en direkt fortsättning på Hönsan. Utmed den gamla landsvägen har det knappast varit plats för en stad, utan denna har dragits något åt ö. Under1600-och1700-talen — och trol. ännu längre tillbaka — har den stora landsvägen gått över Österby och Tviksta samt ö. om Hönsan till Långgatan, vid vars n. ända n. tullen var belägen, följde så denna gata och gick tvärs igenom staden till Asgatan, där s. tullen låg i närheten av nuv. post-och telegrafhuset. H. är bebyggt huvudsakl. med en- och tvåvånings trähus, dc flesta tillkomna efter mitten av1800-talet. Kyrkan, H:s äldsta byggnad, härstammar från medeltiden. Den har krucifix, dopfunt och järnbeslagen dörr från denna tid; tornet är byggt1621med huv av C. Hårle-man1772;altartavlan är av M. E. Winge. Rådhuset daterar sig från1797men genomgick1903en genomgripande reparation. Snett emot rådhuset ligger apoteksgården från1779,vid Gussarvs-gatan Sveriges enda bevarade tcatcrlada, restaurerad till stadens500-årsjubilcum1946,på sluttningen ned mot Hönsan Gammelgården, ett hem-bygdsmuscum, grundat av dåv. kamreren vid S. Dalarncs järnväg, sedermera rådmannen Karl Trotzig(1859—1939)och öppnat1907. 1940levde47,s % av befolkningen av industri och hantverk,26,-%av handel och samfärdsel,10,8%av allmän förvaltningstjänst och fria yrken,6,7 °/oav jordbruk med binäringar och8,2%av husligt arbete och ospecificerad verksamhet.1946funnos19industriella arbetsställen (om minst5anställda) med sammanlagt499arbetare. Största industrien är ab. Hedemora verkstäder, som grundades1903under namn av ab. S. Dalarnes gjuteri & maskinverkstad, ombildat till nuv. bolag1924;det tillverkar maskiner och apparater för cellulosafabriker, pappersbruk, träsliperier, kemiska fabriker, kolningsanläggningar, gruvindustri m.m. samt djuptrycksrotationspressar och plåtradiatorer; aktiekapital900,000kr, antal arbetare o.300,tillverkningsvärde pr år8mkr. Det näst största företaget är Dalarnes tidnings- och boktryckcri-ab. med sin till H. förlagda huvudofficin och tryckeri för fyra (“Avesta-posten”, “Fagersta-posten”, “Säters tidn.” och “S. Dalarnes tidn.”) av bolagets sju tidn. i Dalarnc och n. Västmanland. Vidare märkas Verkstads ab. Bernhard Hedlund (firman etablerad1929,bolag1941;aktiekapital ioo.ooo kr, antal arbetare50,tillverkningsvärde pr år1mkr), som tillverkar cyklar och cykeldclar, grammofondelar, skidbindningar m.m., ab. Gustaf Flinta (firman etablerad1887,bolag1904;aktiekapital100,000kr, antal arbetare o.20,tillverkningsvärde pr år175,000kr), som tillverkar möbler och butiksinredningar, Svenska ab. Artek (ett50-tal anställda), som grundades1946för tillverkning av möbler efter ritningar av A. Aalto, samt ab. Union-Stjärnsund (urfabrik; ett6o-tal anställda) och Konfektions-ab. Tonex (ett70-tal), vilka började sin verksamhet1948.H. har samrealskola och (sedan1947)kommunalt gymnasium, slöjdskola (Bachmanska slöjdskolan), tingshus, sjukstuga och (S. Dalarnes) sjukhem för kroniskt sjuka. S.v. om staden ligger Ilag-gården, Kopparbergs läns sinnesslöanstalt. H. lyder sedan1937under landsrätt, Fledemora domsaga, och bildar tills, med Hedemora landsförsamling ett pastorat i Hedemora kontrakt, Västerås stift. Taxeringsvärdet å fastighetsskattc-pliktig jordbruksfastighet var1947 701,500kr och å annan fastighet18,947,500kr; den till kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. för fysiska personernt.fl. till9,948,250kr och för svenska aktiebolag till1,726,920kr. — Ang. namnet se Hedemora landskommun. — Litt.: K. Trotzig, “H. stads historia”(1943).J.C.

Kategorier: , , , , ,



Hedemora, stad

Hedemora, stad i s.ö. Kopparbergs län vid S. Dalarncs järnväg;13,00 km2, därav 11,70land, varav41°/oåker,25% skogsmark,7°/oäng och27°/oövrig mark, inkl. tomtmark;4,896inv.(1949).H. ligger på en rullstensås, Badelundaåsen, ett30-tal m över den i ö. belägna, av Dalälven ge-nomflutna sjön Hovran(82m ö.h.) och c:a20m över Brunnsjön i v. Rullstensåsen följes av den gamla landsvägen Västerås—Falun. Vid H. når den s.ö. Dalarnes slättlandsbygd. Vägar från flera håll tillstöta här. I samband med bergshanteringens uppblomstring i Dalarnc under medeltiden utvecklade sig H. snart till en betydande handelsplats och var ända fram mot mitten av1600-talet Dalarnes enda stad.1446erhöll H. några marknadsrättighetcr,1459stadsprivilegier.1587inrättade Johan III den s.k. Pålsmässomark-naden25/i, vilken lång tid framåt spelade en stor roll i H:s och Dalarnes ekonomiska liv. Först med tillkomsten av järnvägen och industriens utveckling förlorade den i betydelse och avskaffades helt1902. 1805hade H.767inv.,1850 1,044, 1880 L377-Sistn. år blev första sträckan (Krylbo— Säter) av S. Dalarnes järnväg färdig, och sedan dess har folkmängden ökats hastigare:1910uppgick den till2,625, ‘940till4,342.

Kategorier: , , , , ,



Sök artikel: