Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Wahlfisk, Johan, präst, historisk

Wahlfisk, Johan, präst, historisk och topografisk författare(1842—1921),kyrkoherde i Kil (Närke)1880,kontraktsprost 1889,teol. dr1897,har förutom skrifter om den kateketiska undervisningen i Sverige utg. talrika bidrag till Södermanlands och Närkes kulturhistoria, monogr. över Strängnäs domkyrka(1904),Örebro(1905)m.m. — Litt.: E. N. Söderberg, “J. W.” (i “Till hembygden”,1922).

Kategorier: , , , , ,



Svenska historiska föreningen bildades

Svenska historiska föreningen bildades på möte i Stockholm 1880 och utger sedan1881″Historisk tidskr.”.

Kategorier: , , , , ,



Sven Elofsson, historisk författare

Sven Elofsson, historisk författare (d. o. iOoo). S. tjänstgjorde i det kungl. kansliet 1556—73,råkade under en beskickning till Polen i fångenskap hos hertigen av Kurland(1563—67)och gick1573i hertig Karls tjänst. Han anlitades i flera diplomatiska uppdrag. S. har förf. en memoarartad historisk framställning av sin verksamhetstid, “Paralipomena”, som omfattar åren1556—79,dock blott med korta uppgifter för hans fängelsetid. Den är i sitt nuv. skick förf. mot slutet av hans liv (avslutad1599)men torde till stor del vara byggd på med händelserna samlida anteckningar. Den är tryckt i “Handlingar rörande Skandinaviens historia”,12 (1825).I.A.

Kategorier: , , , , ,



Stratigrafi’, historisk geologi, behandlar

Stratigrafi’, historisk geologi, behandlar dc olika geologiska avlagringarna i deras inbördes ålders-förhållanden, i regel bestämda genom de i desamma bevarade ledfossilen. Se Geologi, sp.519 och 520.

Kategorier: , , , , ,



Storbritannien

Storbritannien (eng. Great Brita:n),off. Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland(The United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland),konungarike i n.v. Europa, omfattande den största av Brittiska öarnas två huvudöar jämte flertalet kringliggande småöar (S. i egentlig och historisk mening, bestående av de forna konungarikena England med Wales samt Skottland) samt det självstyrande Nordirland (se även d.o.);241,839 km2;50,211,602inv. (ioj.l). Huvudstad London.

Kategorier: , , , , ,



Birka”

Birka” (i “Historisk tidskr. för Skåneland”,3, 1908—09)gav han ett betydelsefullt bidrag till frågan om de äldsta nordiska städernas uppkomst. S. måste anses som en av Sveriges mest framstående arkeologer genom tiderna, icke minst betydelsefull som ovanligt skicklig universitetslärare. — Litt.: O. Almgren i “Historisk tidskr. för Skåneland”,3 (1908—09),A. Erdmann i “Upplands fornminnesfören:s tidskr.”,6 (1910—12).P.E.O.

Kategorier: , , , , ,



Steen

Steen [sten], Sverre, norsk historiker (f.1898),prof. vid Oslo univ.1938,har främst ägnat sig åt Norges inre historia under nyare tid. S. har ingående behandlat perioden 1500—1814i “Det norske folks liv og historie gjennem tidene”. en skildring, omfattande4bd(1930—35),samt med”1814″ (1951)inlett en forts, av nämnda verk, betitlad “Det frie Norge”. S., som1936—47 var red. för “Historisk tidsskrift”, hade plats i den1945tillsatta parlamentariska undersökningskommissionen, som granskade den norska politiken före, under och omedelbart efter Norgekriget1940,samt har i “Bilag”, bd3,till “Instilling fra Undersökelseskommisjonen av1945″skildrat “Riksrådsforhandlingene”(1947).B.

Kategorier: , , , , ,



Sjömakt,

Sjömakt, i inskränkt bemärkelse ett lands militära maktmedel till sjöss, i vidare bemärkelse icke blott flottmakt och stödjepunkter utan även sjöhandel och intressen över huvud taget förknippade med havet och dess utnyttjande i såväl fredliga som krigiska avsikter. — Det stundom i äldre historisk litteratur använda uttrycket “sjömakterna” avser England och Holland.

Kategorier: , , , , ,



Seignobos

Seignobos (säniåbåss’|, Charles, fransk historiker(1854—1942).Efter studier bl.a. i Tyskland blev S. prof. i Dijon 1879,kom till Sorbonnc1883 och knöts fastare dit1890.S. var en av det nutida Frankrikes mera kända historiker. Hans värdefulla och omfattande författarskap rörde sig företrädesvis på två områden, historisk metodik och modern historia. Tills, med Langlois utgav han den utmärkta metodiska handboken “Intro-duetion aux études historiques”(1898),varav han författat 2:a delen, behandlande intern kritik och historisk syntes. Vidare har han skrivit “La mc-thode historique appliquée aux sciences sociales”(1901).Inom modern historia har särsk., förutom smärre översikter av skilda slag, S:s “Histoirc politique de1′Europe contemporaine” blivit bekant(1897, 7éd.,2bd,1924—31).S. var även politiskt verksam; hans intresse för partier och politiska former återspeglas i hans författarskap. I.A.

Kategorier: , , , , ,



ScriptoTes histoxiae Augus’tae

ScriptoTes histoxiae Augus’tae (“kejsarhistori-ens författare”), samlade biografier över de romerska kejsarna från Hadrianus t.o.m. Diocletianus’ företrädare(117—284c.Kr. med en lucka för åren 244—253).Arbetet, som uppträder under6olika författarnamn, vilket emellertid helt visst är en litterär fiktion, ansluter sig nära till Suctonius’ kejsarbiografier, men står i både litterärt och sakligt hänseende långt under sin förebild. Trots sin litterära mindervärdighet är arbetet likväl av betydelse som historisk källa, då det för vissa tidsperioder utgör den utförligaste framställning, som vi äga i behåll. Med hänsyn till sitt sakliga värde kunna biografierna indelas i2grupper. För den tidigare (Hadrianus—Caracalla) har förf. utnyttjat goda, numera förlorade källskrifter; så långt sakuppgifterna här kunna kontrolleras, visa de sig i allm. tillförlitliga. För den senare gruppen (de senare soldatkcjsarna) har däremot endast ett torftigt källmaterial stått till buds, varför biografen här lämnat sin fantasi fritt spelrum. Beryktade äro de falska urkunder (brev, senatsprotokoll o.d.), som massvis uppträda i detta parti. Trots viktiga förarbeten saknas alltjämt en sammanfallande historisk kommentar till hela verket. Ett huvudspörsmål är “äkthetsfrågan”, frågan om hela saml:s tillkomst och tid, vilken utgjort ett av den latinska filologiens mest omstridda problem. I sin nuv. form torde saml. härröra från senare hälften av300-talet. — Litt.: E. Hohl, “Zur Historia-Augusta-Forschung” (i “Klio”,27, 1934);W. Hartke, “Ge-schichte und Politik im spätantiken Rom” (i “Klio”, Beih.45, 1940).Bästa ed.: E. Hohl(1927).IH.HhllK.H.

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: