Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Tysslinge,sockeniÖrebro

Tysslinge,sockeniÖrebro hd och län och församling i Vintrosa och Tysslinge pastorat i Örebro kontrakt av Strängnäs stift,15 km v. om Örebro;116,43km2, därav 108,59land;2,218inv.(1953).T. sträcker sig från sjön Tysslingcn(39m ö.h.;5km2) på Närkeslätten upp över Kilsbergen. Av landarealen utgöras18,3°/o av åker,3,8%av äng och38,8%av skogsmark. 1 T. ligga brukssamhällena G a r p h y11a n*(747inv.1951) med stålindustri och Latorpsbruk(435inv.) med möbelfabrik, snickerifabrik och herrgård, fordom även alunskifferbrott, och station på statsbanelinjen Örebro—Svarta.I granskogen pä Iljulåsen invid Garp-hyttan ligger Örebro läns sanatorium. Egendomar: Latorp och Irvingsholm. Några fornlämningar finnas, bl.a. högar och en fornborg, varjämte ett betydande depåfynd från stenåldern har gjorts i T. Kyrkan har medeltida långhus samt torn, kor och sakristia från1823;den restaurerades1915.Sedan Vt1952bildar T. jämte Vintrosa och Gräve kommunen Tysslinge(188.34km2, därav176,8.3land;3,792inv.1953)-— Namnet, på1300-lalet skrivet De Tyslingc, är ej tolkat.F.ffdjEr.

Kategorier: , , , , ,



Tingshög, hög, ofta gravhög,

Tingshög, hög, ofta gravhög, som i äldre tider använts som tingsplats el. enl. folktraditionen utnyttjats som sådan. De. flesta av yngre järnålderns stora gravhögar i Svea- och Götaland, dc s.k. “kungshögarna”, som ofta voro belägna invid kungsgårdar cl. Husabyar, synas ha tjänstgjort som t.; de ha toppytan utformad som en något sluttande platå, vettande mot den nedanför belägna slätt, där menigheten varit församlad. T ett undantagsfall, Inglingc hög*;finnes ännu det sten-säte kvar, på vilket ledaren av förhandlingarna kan länkas ha haft sin plats. Exempel på t. äro Uppsala högar*, såväl de3kungshögarna, vilka möjl. tjänat som plattform för kungahyllningar o.a. högtidliga ceremonier, som den något lägre Domarhögen el. Tingshögen, vilken torde ha använts vid de egentliga tingsförhandlingarna. Andra t. äro den s.k. Bä-singen i Larvs sn, Västergötland, t. på Aspa löt i Ludgo sn, Södermanland, m.fl. Flera t. ha använts som tingsplatser långt fram under medeltiden, Uppsala högar ännu på1500-talet. På ön Man (England) äga fortfarande vissa högtidliga proklamationer rum på t., Tynwald Hill (äldre Tingualla). — Namnet t. är ibland, framför allt inom dc skånska landskapen, knutet till bronsåldershögar, t.ex. t. i St. Köpinge sn. — Litt.: S. Lindqvist i “Rig”,1925,”Uppsala högar och Ottarshögen”(1936);F. Wildtc i “Fornvännen”(1926).IP.E.O.IC.A.A.

Kategorier: , , , , ,



Södra Möckleby, socken

Södra Möckleby, socken i Gräsgårds hd i Kalmar län och församling i Kastlösa, Smedby och Södra Möckleby pastorat i Ölands s. kontrakt av Växjö stift, på s. Ölands västkust;34,02 km2, därav 34,m land;1,374inv.(1952).S. är övervägande älvar; den odlingsbara jorden ligger nästan helt och hållet nedanför den branta landborgen. Åkern utgör22°/oav landarealen, skogsmarken knappt i°/o.På kusten ligga industrisamhället Deger-hamn* och tätorten A 1 b r u n n a(200inv.1951).Egendom: Albrunna. Ölands alunbruk, beläget s. om Degerhamn, drevs1804—1900; 1817—82var den genomsnittliga årstillverkningen1,500—2,000tunnor alun. Bland fornminnen märkas stensättningar, högar och resta flisor. Den nuv. kyrkan från1850—51,restaurerad senast1950—51,har efterträtt en romansk absidkyrka från noo-talet, vars kalkstensdopfunt är bevarad; predikstol i rokoko från1780.Sedan*/i1952ingår S. i kommunen Ottenby. — Namnet skrevs1279Myklacby iuxta gresgård, Möckleby vid Gräsgård. Det betyder “den stora gården”.Södraskiljer socknen från N. Möckleby i Möckleby hd.P.;Er.

Kategorier: , , , , ,



Germansk

Germansk tid 400—800(“Folkvandringstid”400—550)”Guldåldern” Gallehushornen Uppsala högar (“Vendeltid”550—800)

Kategorier: , , , , ,



Odensvi,socken

Odensvi,socken i Åkerbo hd i Västmanlands län och pastorat i Köpings kontrakt av Västerås stift, n. om Köping;125,69 km2, därav 122,43land;1,000inv.(1951; 8inv. pr km*). O., som genom-flytes av Kölsta- och Valstaåarna, sträcker sig från Mälarslättcn i s. in i Bergslagens kuperade skogsbygd i n. Åkern utgör24%> av landarealen, skogsmarken69%.Egendomar: Lundby, Valsta säteri och Häggsta gård. Riddarhytte ab. äger stora domäner, huvudsakl. skogsmark. Bland järn-åldcrsfornlämningar märkas högar och stensättningar samt två bygdeborgar. Kyrkan, som har en medeltida kärna, återställdes efter eldsvåda1776och restaurerades senast1950.Bland dess vackra inventarier är en glasmålning från1300-talet och predikstolen från1640-talet. — Namnet är känt sedan1368;ang. tolkning se föreg. art. — Litt.: L. L. Lorichs, “En bok om O. sn”(1938).P.;Er.

Kategorier: , , , , ,



Odensvi,socken

Odensvi,socken i S. Tjusts hd i Småland, Kalmar län, och pastorat i S. Tjusts kontrakt av Linköpings stift, vid gränsen mot Östergötland;147,12 km2, därav 133,71land;1,235inv.(1951; 9inv. pr km2). O. är en naturskön, kuperad skogsbygd, uppdelad av bördiga, sjörika sprickdalar. Från n. intränger sjön Tynn(86m ö.h.). och s. därom ligger Kyrksjön. Åkern utgör17%av landarealen, skogsmarken69%..Egendomar: Odcnsvi-hohn*, Ogestad* och Kulla. Bland fornminnen märkas kummel, högar, stensättningar och borglämningar. Den nuv. kyrkan av gråsten byggdes’77′—/8;tornet från1687kvarstår från gamla kyrkan. Altartavla av P. Hörberg. — Namnet, efter kyrkbyn, skrevs1355i Odenswij (avskrift från1500-talet). Det betyder “den åt Oden helgade platsen” (jfr Vi).P.;Er.

Kategorier: , , , , ,



Höje

Höje å, L o m m a å n, å i s.v. Skåne, upprinner i Björkesåkrasjön(62m ö.h.), följer s.v. sluttningen av Romeleåsen, passerar strax s. om Lund och mynnar i Öresund vid Lomma; flodområde 290 km2; längd45km. — Namnet innehåller subst. el. adj.hög.I förra fallet har ån namn efter någon el. några högar, trol. gravhögar, utefter loppet; i senare fallet kan den tänkas vara uppkallad efter den s.k. Höje bro på landsvägen Lund —Malmö.

Kategorier: , , , , ,



Häggum, socken

Häggum, socken i Valle hd i Västergötland, Skaraborgs län, och församling i Sjogerstad, Rå-dene och Häggums pastorat i Billings kontrakt av Skara stift, på och nedanför Billingen, s.s.v. om Skövde;20,71 km2, därav 20,69land;320inv.(1949; 15inv. pr km2). H. har kalkberggrund och välodlade moränslättcr, i ö. uppodlade torvmar-kcr. Åkern utgör41%> av landarealen, skogsmarken32%.H. är rikt på fornlämningar och har bl.a. järnåldersgravar, rosen och högar, ss. “Kunga-högen” och Silborör. Kyrkan är från1864och restaurerades1921.— Namnet, givet efter kyrkbyn, skrevs1320de heggecm. Förra leden ärhägg,senare leden är hem, trakt el. gård.I.Mg;Er.Häggån, biå till Viskan*.

Kategorier: , , , , ,



Hemmesjö,kommun

Hemmesjö,kommun i Konga hd i Småland, Kronobergs län, och ingående i Hemmesjö med Tegnaby församlings pastorat i Konga kontrakt av Växjö stift, ö. om Växjö;60,73 km2, därav 55,71land;800inv.(1949; 14inv. pr km2). Särsk. norrut är socknen kuperad (intill230m ö.h.), med mossar och småsjöar. Åkern utgör io°/o av landarcalen, skogsmarken73%.I Aryd vid Årydssjön(167m ö.h.) och statsbanan Karlskrona—Växjö finnas sågverk och träförädlings-fabrik, tillhörande ab. Äry manufakturverk, bildat1920(aktiekapital150,000kr,70arb., årligt tillverkningsvärde1mkr), en träullsfabrik tillhör Åry bruk ab., bildat1918(aktiekapital öoo.ooo kr), som även äger Åryds säteri(1,508ha, därav75åker) med huvudbyggnad av trä i två våningar från1820-talet. Vid Åryd fanns förr järnbruk. H. har många fornlämningar, kummel, högar, stensättningar och resta stenar. Den tornlösa gamla kyrkan av sten från noo-talets slut, vilken länge stått obegagnad och svårt förfallit, blev1921—26pietetsfullt återställd. Den är en typisk romansk anläggning med långhus, lägre och smalare absidförsctt kor, rundbågsportaler i

Kategorier: , , , , ,



Börje, socken

Börje, socken i Ullcråkcrs hd i Uppland, Uppsala län, och församling i Helga Trcfaldighcts och Börje pastorat i Domprosteriet och Vaksala kontrakt av Uppsala ärkestift, v. och n.v. om Uppsala;47,07 km2, därav 46,81land;656inv.(1947; 14inv. pr km2);1930var folkmängden959.Socknen är i stort sett småkuperad med skog-klädda moränbackar omväxlande med mindre lerslätter; mest odlad är den i ö. och n.ö. utmed Fyrisån och Jumkilsån. Åkern utgör40%av landarealen, skogsmarken47%.Egendom: Brunn-by, som jämte många andra gårdar tillhör Uppsala univ. Järnåldersgravfält med högar, stensätt-ningar och enstaka resta stenar finnas på flera ställen;3runstenar äro kända. Kyrkan av gråsten med skepp, smalare kor, sakristia och va-

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: