Saltmollsläktet

Saltmollsläktet (el. -m å 11-),Halimio’ne, Hall-musel.Obio’ne,av fam. mollväxter, ofta betraktat som undersläkte av mollsläktet(A’triplex),omfattar o.100 arter, de flesta i Amerika. I Sverige finns1art,H. peduncula’ta,s a 11 m o 11 a, utbredd på havsstränder från Skåne till Bohuslän och Kalmar, Öland och Gotland, en liten,10—15cm hög, från basen grenig, gråvit ört med i-könade blommor. De honliga ha vid fruktmognaden tillväxande skärmblad, som tillsammans med frukten bilda en omvänt triangulär,2-hornad skenfrukt.W.

Kategorier: basen, blommor, gråvit, honliga, könade, saltmollsläktet

Robinson’ia

Robinson’ia (efter “Robinson Crusoe”, jfr Selkirk, A.), släkte av fam. korgblommiga växter med 6 arter, små hartsrika träd, som ha läderar-tadc blad i toppställda rosetter och hanliga el. honliga strålblommor. R. är till sin habitus avvikande från den vanliga typen inom fam. och är såsom endemiskt på Juan Fernandez av stort växtgcografiskt intresse.

Kategorier: avvikande, habitus, honliga, robinsonia, strålblommor, vanliga

Könsorgan, fortplantningsorgan, samlingsbegrepp

Könsorgan, fortplantningsorgan, samlingsbegrepp för könskörtlarna* (hos hanliga individer testiklar, hos honliga äggstockar), vissa andra körtlar med de specifika sekret, som jämte sädescellerna utgöra sädesvätskan el. sperman, körtlarnas utförsgångar (hos hanliga individer sädeslcdarc, hos honliga äggledare) samt parnings-organen.

Kategorier: fortplantningsorgan, hanliga, honliga, individer, könsorgan, samlingsbegrepp

Konstgjord sädesöverföring

Konstgjord sädesöverföring el. artificiell insemination, förk. A.I., innebär, att de hanliga sädescellerna, spermierna, på andra vägar än de naturliga överföras till de honliga könsorganen.

Kategorier: honliga, könsorganen, konstgjord, naturliga, sädesöverföring, vägar

Embryosäck, fröväxternas honliga könsgeneration, innesluten

Embryosäck, fröväxternas honliga könsgeneration, innesluten i fröämnets nucellus. Se Embryo-logi, sp.544f-

Kategorier: embryosäck, fröväxternas, honliga, innesluten, könsgeneration, logi

Philoden’dron |f-|, släkte

Philoden’dron |f-|, släkte av fam. missneväxter med o.230i tropiska Amerika hemmahörande arter. Den cylindriska, uppåt något avsmalnande kolven har tättsittande blommor utan hylleblad; överst sitta de hanliga och därunder dc honliga. Flera arter odlas i växthus, ss.P. bi pinnad fidum, P. grandifol’iumochP. cannaefol’ium.— Ang.P. pertu’su»ise Monstera.

Kategorier: arter, honliga, odlas, philodendron, släkte, växthus

EctocaFpus, släkte

EctocaFpus, släkte av fam.Ectocarpa’ceaebland brunalgerna med o. ioo arter, av vilka 11 finnas vid svenska kuster, i sht vid västkusten. De bilda små täta, epifytiska el. epilitiska tofsar av en-cellradiga trådar och äro synnerligen karakteristiska i litoralzonen. De vanligaste arterna äroE. cunfervoides, E. penicilla’lusochE. siliculo’sus(se pl. vid Alger). Fortplantningen är hos detta släkte av särskilt intresse. Sporangierna sitta i toppen av cclltrådarna, äro av2slag, plurilokulära (mång-rummiga), vilka bilda könliga gameter, och unilo-kulära (enrummiga), som bilda könlösa svärmare. Gamelerna äro honliga och hanliga, av vilka den förra sätter sig fast på ett underlag före kopula-tioncn, dc senare däremot äro länge rörliga. Emellertid har man visat, att gameter av samma typ i vissa fall kunna fungera som honliga, i andra som hanliga. Här föreligger således cn ej fullt genomförd könsdifferens. W.

Kategorier: bilda, ectocafpus, gameter, hanliga, honliga, släkte

EctocaFpus, släkte

EctocaFpus, släkte av fam.Ectocarpa’ceaebland brunalgerna med o. ioo arter, av vilka 11 finnas vid svenska kuster, i sht vid västkusten. De bilda små täta, epifytiska el. epilitiska tofsar av en-cellradiga trådar och äro synnerligen karakteristiska i litoralzonen. De vanligaste arterna äroE. cunfervoides, E. penicilla’lusochE. siliculo’sus(se pl. vid Alger). Fortplantningen är hos detta släkte av särskilt intresse. Sporangierna sitta i toppen av cclltrådarna, äro av2slag, plurilokulära (mång-rummiga), vilka bilda könliga gameter, och unilo-kulära (enrummiga), som bilda könlösa svärmare. Gamelerna äro honliga och hanliga, av vilka den förra sätter sig fast på ett underlag före kopula-tioncn, dc senare däremot äro länge rörliga. Emellertid har man visat, att gameter av samma typ i vissa fall kunna fungera som honliga, i andra som hanliga. Här föreligger således cn ej fullt genomförd könsdifferens. W.

Kategorier: bilda, ectocafpus, gameter, hanliga, honliga, släkte

Heterogami’

Heterogami’ (tillhetero-*och grek.gam’os,äktenskap).1).Bot.,bildningsavvikelse hos blommor, varvid dessa på olika sätt förvandlas, ss. från tvåkönade till enkönade el. från enkönade till två-könade el. slutl. från monoika till dioika och omvänt. H. förekommer hos arter av pil och vide, poppel, lönn, ask m.fl. 2)Årftl.,det förhållandet, att de fungerande hanliga och honliga könscellerna äro olika med avseende på sin ärftliga konstitution. Om en viss organism bildar könscellernaAochB,kan det således inträffa, att endastAfungerar på den hanliga sidan och endastBpå den honliga.

Kategorier: ärftliga, enkönade, hanliga, heterogami, honliga, konstitution

MarsupelLa

MarsupelLa (av lat.marsup’ium,pung, syftande på svepets utseende), släkte av ordn.Jungerma-nialesbland levermossorna med o. 25 arter, av vilka 9 i Sverige. De äro mycket små, intill 10 cm långa, mattbildande på jord el. klippor och av grön, svart el. purpurröd färg. Bladen sitta i 2 rader, äro strödda, bälformiga och i spetsen mer el. mindre djupt kluvna. Det honliga svepet är vid spormognaden veckat och hopdraget vid mynningen. Den vanligaste arten ärM. emargi-na’la,som är mycket mångformig, 3—5 cm lång och mest förekommer på urbcrgsundcrlag.W.

Kategorier: djupt, honliga, kluvna, marsupella, spetsen, strödda

Nästa sida »

Sök artikel: