Tyska

Tyska S. är urspr. ett verk av Bremen-köpmannen A. Liideritz*, som, tidigare intresserad av tysk kolonisation i Afrika,1883lät anlägga en tysk koloni vid Ångra Pequena. Den engelska regeringen lät med anledning härav göra en diplomatisk demarche i Berlin; Bismarck, som tidigare lovat Luderitz rikets stöd, avlät ett skarpt svar och förklarade 1884S. i rikets skydd. S.å. bildades ett kompani för alt utnyttja och förvalta kolonien, men då det visade sig oförmöget därtill, indrogs den1888 helt under kejserlig förvaltning. Under1890-talet ägde cn rätt stark tysk immigration rum till S., vars uppblomstring dock fördröjdes genom stridigheter med de infödda. Hotlentolthövdingen Hendrik Witbooi förde1892 —94ett formligt krig med de tyska trupperna, innan han erkände Tysklands suveränitet; efter olika smärre uppror reste sig1904herero* under sin hövding Samuel Maherero; andra slammar anslöto sig, och först efter trupptransportcr från Tyskland återställdes1907freden. UnderI:a världskriget erövxades S.1915av Botha och överlämnades1920som mandatområde under Nat. förb. åt Sydafrikanska unionen, som representeras i S. av en administratör.1925fick området en starkt begränsad självstyrelse; en lagstiftande församling på18medl. upprättades, av vilka12utses genom val,6utnämnas av unionsmyndigheterna. Denna församling väljer i sin tur ett exekntivråd, vilket under administratorn tjänstgör som regering. Inom lagstiftande församlingen ha framträtt

Kategorier: församling, hövding, lagstiftande, rikets, tysk, tyska

Seges’tes, germansk hövding

Seges’tes, germansk hövding av chcruskisk stam, ledare för det romerskt sinnade partiet bland che-ruskerna under den romerska ockupationen och de romersk-germanska fejderna omkr. vår tideräknings början, den främste motståndaren till sin svärson Arminius*. S. bosatte sig 15c.Kr. på romerskt område.

Kategorier: germansk, hövding, omkr, romerskt, segestes, tideräknings

Rollo, nordisk

Rollo, nordisk vikingahövding(900-talets första decennier), erhöll före 918 av Karl den enfaldige land mot löfte att värja riket och uppgavs då vara de vid Seine bosatta normannernas hövding. Ännu efter925omtalas han som sådan. R. var far till Vilhelm Långsvärd och genom honom stamfar till Normandies hertigar och Englands kungar (efter1066).Kring R:s person har den franska, engelska och nordiska traditionen spunnit ett nät av sägner. Den franske förf. Dudo berättar, att R. var son till en mäktig hövding i Da-cien och därifrån kom till ön Scanza, vidare över England och Frisland till Frankrike, där han885belägrade Paris,911erhöll Normandie som län, antog kristendomen och fick kungens dotter till äkta. Den norska sagolitteraturen uppger R. vara son till den norske Ragnvald jarl av Möre, kallar honom Gång e-Ro 1 f och uppger som skäl härför, att han var så reslig, att han ständigt måste gå, enär ingen häst förmådde bära honom. Nordiska historieforskare ha i nyare tid debatterat R:s nationalitet; Steenstrup har gjort gällande, att R. var dansk, Storm att han var norrman. L. Weibull har — med skäl — förklarat, att tillräckliga källor för att bestämma R:s nationalitet saknas. R. brukar i äldre regentlängder räknas som Robert I, hertig av Normandie. — Litt.: L. Weibull i “Hist. tidskr. för Skåneland”,4 (1910 —13;med käll- och litt.-anvisningar).B.

Kategorier: hövding, litt, nationalitet, normandie, skål, weibull

Einar Kungsmåg, norsk hövding

Einar Kungsmåg, norsk hövding (d.1205).E. var en av förgrundsfigurerna i striderna mellan birkebeinar och bagler. Sitt binamn fick han genom giftermålet med kung Sverres dotter Cecilia. Han kallades — med hänsyftning på sin prästerliga utbildning — även Einar Präst. Det kungliga giftermålet och den prästerliga utbildningen gåvo E. cn bestämd plats i inbördesstri-dcrna. Han stod vid Sverres och Håkon Sverres-sons sida och hade här troligen hand om agitationen främst mot biskoparna. Efter Håkons död var han lärare för barnkungen Guttorm Sigurdsson, men sedan denne avlidit 1204,var E:s inflytande slut. Påföljande år överfölls och dödades han av baglerna i Stavanger.JrR.

Kategorier: einar, giftermålet, hövding, norsk, prästerliga, sverres

Ottar, norsk hövding, företog

Ottar, norsk hövding, företog en resa från Hå-logaland norrut till Bjarmaland, varom en berättelse är bevarad i den på Alfred den stores initiativ verkställda övers, av Orosius’ historia. Berättelsen innehåller åtskilliga värdefulla upplysningar om förhållanden i n. Skandinavien under tiden inemot 900.

Kategorier: berättelsen, företog, historia, hövding, norsk, ottar

Hei^geir,svensk hövding på8oo-talet, omtalad

Hei^geir,svensk hövding på8oo-talet, omtalad i Ansgarslegenden som Ansgars främste gynnareiBirka, vars “prefectus” han skall ha varit.

Kategorier: geir, gynnareibirka, hövding, omtalad, prefectus, svensk

Bumin, turkisk hövding, grundare

Bumin, turkisk hövding, grundare av den äldsta turkiska stormakten. Turkarna (i kinesiska källor kalladetu-kiié)voro vid början av 500-talet e.Kr. en liten stam, som lydde under dc mäktiga avarcrna(jou-jan),vilkas välde sträckte sig tvärs genom Centralasien.552 krossade B. avarväldet, och under de närmaste efterföljarna nådde turkväldet stor omfattning och spelade en framstående roll i Asiens historia.

Kategorier: bumin, efterföljarna, grundare, hövding, närmaste, turkisk

Mangclbräden

Mangclbräden med tillhörande kavlar från Östergötland. Nordiska museet. sudanspråk i n.ö. Kongobäckenet mellan Uelle och Nepoko-Aruwimi, c:a 1 mill. Den jämförelsevis ljusa hudfärgen, särsk. hos den härskande, statsbildandc klanen, m. i egentlig mening, tyder på nordligt ursprung för denna. M:s språk har på gr. av deras maktställning antagits av lägre, beroende folk, som nu räknas till gruppen. M. ha en ganska högtstående kultur. De ha bl.a. stora rektangulära hus med sadeltak, och jättelika öppna hallbyggnader ha uppförts som församlingshus. Bananen är deras viktigaste kulturväxt. Förr voro de beryktade för sin kannibalism, och människokött kunde nästan räknas bland deras födoämnen. De egentliga m. synas utgöra en enda, exogamisk klan. Politiskt äro de delade i ett antal hövding-skap, vilka uppkommo efter sammanbrottet av den mäktige kung Munsas rike. M. lyda nu under det belgiska kolonialväldet. — Litt.: G. Schweinfurth, “Im Herzen von Afrika” (2 bd, 1874); C. van Over-bergh, “Les M.” (1909); J. Czekanowski, “Forsch-ungen im Nil-Kongo-Zwischengebiel”, 2 (1924); H. Baumann, “Die materielle Kultur der Azandc und M.” (1927).IG.BrlG.Lm.

Kategorier: delade, hövding, kultur, mangclbräden, räknas, skåp

Bumin, turkisk hövding, grundare

Bumin, turkisk hövding, grundare av den äldsta turkiska stormakten. Turkarna (i kinesiska källor kalladetu-kiié)voro vid början av 500-talet e.Kr. en liten stam, som lydde under dc mäktiga avarcrna(jou-jan),vilkas välde sträckte sig tvärs genom Centralasien.552 krossade B. avarväldet, och under de närmaste efterföljarna nådde turkväldet stor omfattning och spelade en framstående roll i Asiens historia.

Kategorier: bumin, efterföljarna, grundare, hövding, närmaste, turkisk

Lägga svärdetivågskålen,uttryck,

Lägga svärdetivågskålen,uttryck, som härleder sig från Livius’ berättelse (V:48)om gal-lcrnas brandskattning av Rom 387f.Kr. Efter stadens erövring avkrävde gallerna romarna cn lösensumma på i.ooo pund i guld. När denna vägdes upp, protesterade en romersk tribun mot att gallerna använde för tunga vikter, men då lade dessas hövding Brennus sitt svärd ovanpå vikterna, i det han hånfullt utropade “Vae victis” (“Ve de besegrade”).

Kategorier: dessas, gallerna, hövding, lade, lägga, svärdetivågskålen

Nästa sida »

Sök artikel: