Zetabanatet

Zetabanatet [zctt’a-1,till 1945 banat i Jugoslavien, omfattande Montenegro samt delar av Dalmaticn, Hcrccgovina och Serbien. Huvudstad var Cetinje. Jfr Zeta.

Kategorier: cetinje, hcrccgovina, huvudstad, serbien, zeta, zetabanatet

Zemplén

Zemplén [zäm'plen], komitat i n.ö. Ungern, mellan Thciss och tjeckoslovakiska gränsen; 2,370 km2; 201,968 inv. (1941). Huvudstad är Såtoral-jaujhely (18,404 inv.).

Kategorier: gränsen, huvudstad, jaujhely, såtoral, thciss, zemplén

Zaragoza

Zaragoza | baragå’ba], S a r a g o s s a, Aragoniens största stad och huvudstad i prov. Zaragoza (44,372 km2; 621,768 inv. 1951), Spanien, belägen på en fruktbar slätt på Ebros h. strand; 264,256 inv. (1951). Urspr. ett ibcriskt samhälle gjordes Z. 27 f.Kr. av kejsar Augustus till militärkoloni under namnetCaesarea AugusUa.Det kom på 400-talet under vandalerna, suevcrna och slutl. väst-goterna. 714 erövrades Z. av morerna och blev 1017 huvudstad i ett särskilt konungarike. Från 1118 hörde Z. till konungariket Aragonicn, var som dettas huvudstad den förnämsta staden i det kristna Spanien men gick, sedan de kristna rikena förenats 1479, tillbaka i betydelse. Staden omges ännu till större delen av de gamla murarna. T v. ligger citadellet Castillo de la Aljaferia (urspr. från 1000-talet), som varit både moriskt och ara-goniskt residens (nn kasern, arsenal m.m.). Befäst var också klostret Santa Engracia i s. Den gamla staden bevarar en ålderdomlig prägel. Jämte kyrkorna kvarstå åtskilliga adclspalats(solares).Katedralen La Seo (San Salvador) är uppförd i gotik, huvudsakl. från medeltidens slut, men har nyklas-sicistisk fasad från 1795. Vallfartskyrkan Nuestra Senora del Pilar (från 1600-talets slut) innehåller ett med skulpturer samt fresker av Goya utsmyckat kapell, där Heliga jungfruns alabasterstaty reser sig på marmorpelare. Vidare märkes börsen (La Lonja) i övergångsstil till renässans (1541—51). Puente de Piedra, en 7-bågig bro från 1447, leder över till förstaden Arrabal på motsatta flodstranden. Utanför gamla staden märkes på Calle del Coso torget Pläga del Espana, som är stadslivets centrum, samt den därifrån åt s.v. ingående breda avenyn Plaza de independencia. Z. är ärkebiskopssäte och har univ. (grundat 1474), konstakad. (grundad 1792), handclshögsk., vetcrinärinst., rundradiosta-tiou m.m. Z. är vidare järnvägsknutpunkt på linjerna Madrid—Barcelona, Huesca—Teruel och Valencia—Logrofio samt har livsmedels-, textil-, möbel- och maskinindustri.iP.;E.WJF.IIct.

Kategorier: huvudstad, kristna, slut, spanien, staden, zaragoza

Arabiska

Arabiska och persiska kolonister kallade det område på Afrikas ostkust, dit de under 700- och 8oo-talens religionsstrider utvandrat,Bilad 03-Zandj,Zandjfolkcts land, varav genom indiskt inflytande blivitZanguebäroch såZanzibar,Zandj-kusten. Portugiserna erövrade landet o. 1500 men måste under 1600-talet vika för sultanerna i Maskat, som slutl. 1730 intogo även ön Zanzibar. Deras ståthållare gjorde sig for en tid oberoende, men 1832 gjorde sultan Saijid Sa’id av Maskat Z.2) till huvudstad i sitt nyupprältade afrikanska välde. Vid hans död 1856 delades hans rike mellan två av hans söner. Den afrikanska delen koin under Saijid Madjid, vars yngre bror och efterträdare Bargasch 1870 antog titeln sultan av Z. Hans rike sträckte sig från Kap Dclgado ända upp i Somaliland, men vid hans död 1888 hade England, Italien och Tyskland genom köp cl. arrende tagit hand om hela den del av riket, som låg på fastlandet. Genom att till Tyskland avstå Helgoland och till Frankrike alla anspråk på Madagaskar erhöll England 1890 protektorat över återstoden av sultanatet, och en brittisk resident ställdes vid sidan av sultanen. — Litt: G. E. Tidbury, “The clove tree” (1949); R. O. Williams, “The useful and ornamental planes in Z. and Pemba” (s.å.); “A guide to Z.” (1952).J.Ör;C). 2) Huvudstad i Z.i), på västkusten av Zanzibar; 45>275 hiv. (f-948). Staden har bevarat sin orientaliska prägel med stora basarer, talrika moskéer och en labyrint av trånga galor. Z. har en god, naturlig djuphamn. Omfattande fruktodling. Missionscentrum. — Z:s kraftiga handelsuppsving började på 1830-talet.

Kategorier: afrikanska, huvudstad, maskat, rike, saijid, sultan

Zamora fbamå’ral, huvudstad

Zamora fbamå’ral, huvudstad i prov. Zamora (10,591 km8; 315,610 inv. 1951) inom landskapet Leon i n.v. Spanien, vid Dueros h. strand, c:a 650 m ö.h.; 32,000 inv. (1947). Z. var före romartiden en baskisk stadOcelodu’rummen namnes 569 Semu’ra.På gr. av sitt strategiska läge var den omstridd; 712—748 hörde den till morerna. Den gamla stadskärnan är bevarad, och av de medeltida befästningarna finnas åtskilliga rester. Katedralen tillkom huvudsakl. 1151—74 (senromansk stil). Z. har flera högre skolor, textil-, läder- och spritindustri.F.Hd.

Kategorier: befästningarna, fbamåral, huvudstad, medeltida, rester, zamora

Zamboan’ga, huvudstad

Zamboan’ga, huvudstad i prov. Zainboanga (16,879 km2, 356,000 inv.) på v. Miudanao, Filippinerna, vid Basilan-sundct, dels på en halvö, dels på själva ön Basilan; 103,317 inv. (1948). Z. grundades 1635 som ett fort till skydd för en kristen koloni men utbyggdes senare till den viktigaste handelsstaden på s. Filippinerna. Under 2:a världskriget var Z. japanskt högkvarter men erövrades 10/s 1945 av amerikanerna.

Kategorier: basilan, filippinerna, handelsstaden, huvudstad, utbyggdes, zamboanga

Zala

Zala [zall'a], komilal i v. Ungern, mellan sjön Balaton och jugoslaviska gränsen; 5,981 krn2; 511,373 inv. (1941). Huvudstad är Zalaegerszeg (13,967 inv.).

Kategorier: gränsen, huvudstad, jugoslaviska, sjön, zala, zalaegerszeg

Zacate’cas

Zacate’cas [s-]. 1) Stat i mell. Mexico, inom högplatåns v. del; 72,843 km8; 665,524 inv. (1950), starkt indianinslag. Så gott som hela staten ligger mer än l,8oo m ö.h., de högsta bergen nå c:a 3,000 m. Huvudnäring är sedan gammalt bergsbruket, som i sht producerar silver (300 t årl.) men även guld (1 t), bly (20 t), koppar m.m. Industrien är ringa. Jordbruket är på gr. av den otillräckliga nederbörden beroende av konstbevattning. Boskapsskötseln är omfattande. 2) Huvudstad i Z.i), vackert belägen i en trång dal c:a 2,500 m ö.h.; c:a 22,000 inv. Z. är en av Mexicos främsta silvergruvstäder, grundad 1548. Om dess forna blomstring vittnar den praktfulla katedralen från 1700-talet. Flera modernt utrustade stora bergverk finnas.

Kategorier: belägen, främsta, huvudstad, mexicos, trång, zacatecas

Yorkshire

Yorkshire [jå'kfa], York, Englands vidsträcktaste grevskap; 15,959 km2; 4,621,698 inv. (1951). Administrativt delas Y. sedan 1888 i East Ri-ding (3,035 km2; 510,800 inv.; 168 inv. pr km2; huvudstad Bcverley), North R i d i n g (5,503 km2; 525,496 inv.; 101 inv. pr km2; huvudstad Northal-ierton) och West R i d i n g (7.394 km2; 3,480,066 inv.; 484 inv. pr km2; huvudstad Wakefield) samt staden Y ork* i mötespunkten mellan dessa.Nidingär samma ord somthriding(tredjedel; jfr Trcding), från vilketthbortfallit på gr. av föregåendet(h)i £astetc. Nära östkusten finnas 2 småkuperade höjdområden, North York Moors (se bild 6 å pl. vid Storbritannien) med de malmrika Cleveland Hills (454 m ö.h.) och de vida lägre York Wolds. I s.ö., mellan Humber-floden och havet, ligger marskhalvön Holderness med omfattande boskapsskötsel. N. gränsen bildas av floden Tces. Vid kusten finnas talrika fisklägen och badorter (Scarborough, Bridlington). Förnämsta hamnstad är Hull. Y:s centrala del är det fruktbara slättlandet kring Ouse. Västra Y. intages av de natursköna Penninska bergen, som till större del ligga inom Y.; n. delen är glest befolkad och har övervägande fårskötsel, medan den stenkolsrika s. delen innefattar en viktig anpart av det mellanengelska industriområdet med Shcffield, Leeds, Bradford, Halifax o.a. storstäder.P.

Kategorier: floden, hull, huvudstad, north, york, yorkshire

Yaracuy

Yaracuy [jarako’jl, stat i n.v. Venezuela, vid kusten; 7,100 km2; 132,790 inv, (1950)- Odling av sockerrör, bomull och kakao; koppargruvor. Huvudstad är San Felipe (9,867 inv.).

Kategorier: bomull, felipe, huvudstad, kakao, koppargruvor, yaracuy

Nästa sida »

Sök artikel: