Lagberg, Johan Olof,

Lagberg, Johan Olof, läkare(1789—1856),med. dr och doc. i teoretisk medicin i Lund 1822,intendent1823 vid S:t Ragnhilds hälsobrunn i Söderköping, där L>, som efter cn utrikes studieresa1840—41blivit entusiastisk anhängare av Priess-nitz’ idéer om kallvattenbehandlingens terapeutiska betydelse, grundade den första vattenkuranstaltcn i .Sverige.

Kategorier: idéer, johan, lagberg, nitz, olof, priess

Konceptio’n

Konceptio’n (lat.concep’tio,avconcip’ere,sammanfatta, avla), avlelsc; undfående av idé el. uppslag; föreställning, begrepp; alstring (av idéer); av-fattning (av skrift o.d.). — Verb: k o n c i p i e’r a*.

Kategorier: alstring, begrepp, fattning, idéer, konception, verb

Kommunio’n

Kommunio’n (lat.communio,gemenskap, delaktighet), gammalt namn för nattvarden*, i vilken den kristna gemenskapstanken får sitt innerligaste uttryck. K. i trängre mening är det moment, då kommunikanterna (nattvardsgästerna, dc som kommunicera) mottaga brödet och vinet. K. varje söndag, ss. i katolska kyrkan, blev omöjlig, då mässa med blott prästen som kommunikant förbjöds(1562).När skriftermål under 1600-talet blev obligatoriskt, kom prästens självkommunion (d.v.s. att prästen ger sig själv nattvardsclemcntcn) ur bruk, trol. därför att han icke kunde ge sig själv absolu-tion*. Den medgavs1904 efter särskild tillåtelse av biskopen, och1929stadgades, att självkommunion får förekomma, då ingen annan tjänstgörande präst är tillstädes, dock endast tills, med församlingen. Kom m unionstvång (minst en gång årk; i katolska kyrkan sedan1215)stadgades i Kyrkolagen kap. u §2och upphävdes först1863.Enl. Kyrkolagen kap.8 § 2(upphävd1910)skulle nattvardsgäster på förhand anmäla sig; de antecknades i kommunionsläng- jden. Bestämmelserna i kyrkolagen kap.11 § 11,varigenom k. var bunden vid den egna församlingen, upphävdes1910.Ur prövningen av religionskunskapen vid det enskilda skriftermålet utvecklade sig kommunionsför horet(exa’-men communicaritium;naltvardsförhörct) före k. (påbjudet1735),som numera sällan förekommer. K. utan samband med högmässa tilläts1861. —Som ett led i de ekumeniska strävandena ha underhandlingar om interkomm union (nattvardsgemenskap) förts mellan olika kyrkosamfund. Ett initiativ från den engelska Lambcthkonfercnsens sida1888ledde sålunda vid1920-talets början till överenskommelse med det svenska biskopsmötet om att nattvardsberättigade medl. av den svenska kyrkan ägde rätt till k. i den anglikanska och vice versa.lA.Mn1S.N.;K.Gw.Kommunism’ (av lat.commu’nis,gemensam), be- i teckning, som ej sällan använts på ett mera allmänt och obestämt sätt för att beteckna sådana system för samhällets organisation, vilka sikta till ett gemensamt brukande av produktionsmedlen el. till en likformig fördelning av tillgångar och inkomster el. till båda delarna och därmed förmenas leda till ett upphävande av uppdelningen i folkklasser. Man har ofta använt termen k. om jordgemenskapen i äldre tider, då jordegendomen närmast var knuten icke till den enskilde brukaren utan till ätten el. familjen. Efter denna samhällsforms försvinnande ha k:s idéer ständigt åter dykt upp. Man möter många ‘, sådana strömningar, vilka hämtat sina idéer från : den grekiska filosofien el. från urkristendomen. Senare döko dc upp hos vissa religiösa sekter, t.ex. valdenserna i Frankrike och vedcrdöparna, som i Mönster1534gjorde ett revolutionärt försök att skapa ett kommunistiskt samhälle. Som teoretiskt utformat ekonomiskt samhällsideal uppträder k. under nyare tiden först hos Thomas Morc i hans berömda “Utopia”(1516).Den har varit förebilden för en lång rad skrifter ända in i våra dagar. Fram till1800-talet hade k. knappast någon vilja el. förmåga till praktisk gestaltning. Ett undantag utgjorde jesuitstatcn i Paraguay(1610—1758),det första mera allvarliga och störst genomförda av de senare icke sällsynta försöken i Nya världen att med nya människor i ett nytt land genomföra cn kommunistisk livsform. Dc mest kända av dessa utopister, vilka dock icke längre byggde på religiös el. etisk grundval utan i stället utgingo från för-nuftsmässiga el. filantropiska idéer, äro Robert Owcn(1771—1858)och Franqois Fourier(1772 —1837).Under1800-talet kommo beteckningarna k. och socialism* att i stor utsträckning användas om varandra, även om man då med socialism närmast avsåg en mera spekulativ och ofta akademisk idéströmning men med k. en arbetar- nas egen organiserade rörelse. Det var i den meningen Karl Marx och Friedrich Engcls kallade det berömda manifestet1848kommunistiskt. Denna skrift har sedan blivit den gemensamma teoretiska grundvalen för socialism och k. På skilda håll ha dess teorier blivit utlagda och tolkade på olika sätt. Inför de ständigt misslyckade resultaten av teoriernas praktiska tillämpning ha de olika uttolkarna beskyllt varandra för att icke ha tillämpat Marx’ till synes enkla och geniala läror på rätt sätt, och så har experimenterandet fortsatt med just de människor, som dessa teorier voro avsedda att hjälpa, näml. proletariatet.

Kategorier: församlingen, idéer, katolska, kyrkan, kyrkolagen, socialism

Elegant-tidning, utgavs1h29/i2 1810 av

Elegant-tidning, utgavs1h29/i2 1810 av J. A. Stenhammar och V. F. Palmblad. E. var ett av fosforisterna själva underkänt försök att göra deras idéer kända hos den bildade allmänheten.

Kategorier: allmänheten, bildade, elegant, idéer, kända, tidning

Rousseau försökte icke genomföra sina pedago-

Rousseau försökte icke genomföra sina pedago- ! giska idéer i praktiskt handlande — tvärtom lät jhan sina egna barn uppfostras på barnhem. Han var en teoretiker, svärmare och idégivare, vars ord vunno genklang på åtskilliga håll. 1 Tyskland blevo hans tankar inspiration för filan t ropinis terna, och i Schweiz stimulerades J. H. Pestalozzi till pedagogisk verksamhet. Både genom sin gärning och sina skrifter blev Pestalozzi en av p:s stora upptäckare och impulsgivare. Han var tillämpningens och den praktiska p;s inan. Hans verksamhet blev förebildande, när man på olika håll i Europa sökte organisera cn allmän folkundervisning. Pestalozzi försökte också bedriva vetenskaplig forskning genom att systematiskt prova olika pedagogiska idéer bland sina elever. Även på detta område vann han efterföljd. Bl.a. har han inspirerat J. F. TTcrharl, som brukar räknas som den ve- ! tenskapliga p:s grundläggare. Denne undersökte möjligheterna för behandling av lärostoffet och gav därmed upphov till teorien om fornialstadicr-na*. Han hävdade också betr. grunderna för uppfostran, att moralläran skall ange dess mål och psykologien dess medel.

Kategorier: försökte, genomföra, idéer, pedago, pestalozzi, verksamhet

Religionsfcjdcr

Religionsfcjdcr och strider om maktbalansen i Europa utgjorde i vissa avseenden en förmånlig växtplats för nya pedagogiska idéer. Dc skiftande förhållandena gjorde nya pedagogiska målsättningar aktuella. Samtidigt försökte hängivna uppfostrare vinna bättring i världens tillstånd genom reformer av undervisningsväsendet. För sådant ändamål verkade män som Erasmus av Rotterdam, spanjoren Ludovicus Vives och tysken Wolf gäng Ralke. Även om Vivcs är av stor betydelse för utvecklingen av p. som vetenskap, intages främsta rummet härutinnan av Jon Anios Coine-nius. Dennes liv och insats präglas av tidens krigiska oro och religiösa fanatism, vilket ingalunda förminskar storheten i hans tankar och strävanden. Han hävdade framför allt åskådlighet i undervisningen och att allt skulle tas i sin och naturens ordning, samt underströk växlingarna i den unges utveckling. Sina idéer framlade Comenius i en rad skrifter, som fått stor betydelse som impulsgivare för eftervärlden men knappastuppskattades efter förtjänst av samtiden. Comenius’ insats ledde knappast till direkta praktiska resultat, men kraften hos hans idéer gör honom till portalgestalt för modern p.

Kategorier: comenius, hävdade, idéer, insats, pedagogiska, religionsfcjdcr

Osthofffås’lhåf|, Herm ann,tysk

Osthofffås’lhåf|, Herm ann,tysk språkforskare(1847—1909), 1877 prof.iHeidelberg. Utan att göra någon mera betydande insats spelade O. under den indoeuropeiska språkforskningens brytningsår på1870-och8o-talen en roll som den kanske ivrigaste förfäktaren av den s.k. “jung-grammatiska” riktningens idéer. Av hans skrifter märkas “Zur Geschichte des schwachen deutschen Adjectivums”(1876),”Das Vcrbuni in der Nominal-

Kategorier: grammatiska, herm, idéer, osthofffåslhåf, skrifter, tysk

Oria’ni

Oria’ni [å-], Alfred, italiensk romanförfattare och historiker(1852—1909).Under livstiden förbisedd blev O. genom fascismens seger en av Italiens mest uppmärksammade förf., dock mindre genom sina skönlitterära verk än genom de arbeten av politisk och historisk natur (“Fino a Dogali”,1889,”La lotta politica in Italia”,1892,”La rivolta ideale”, 1908),vari O. i fråga om idéer och retorik är Mus- | solinis omedelbarc förelöpare. 0:s “Opera omnia” utgåvos på statens bekostnad(1923—33).

Kategorier: ideale, idéer, lotta, oriani, politica, rivolta

Dobroljubov

Dobroljubov [dabnjlJo’baf|, Nikolaj A 1 c x-androvitj, rysk kritiker (1836—61), offentliggjorde under den korta tiden av ett lustrum cn betydande mängd kritiska studier (bl.a. behandlande Gontjarov, Ostrovskij och Turgenev). Puritansk till sin karaktärsläggning och med nästan fanatisk tro på sina idéer, verkade han för den demokratiska framstegstanken bland tidens intellektuella. Dans flesta artiklar trycktes i tidskr. “Sovremen-nik” (ung. “Samtiden”) och utgåvos efter hans död i 4 bd.Agr.

Kategorier: demokratiska, dobroljubov, fanatisk, framstegstanken, idéer, tidens

Dieterich

Dieterich [dixpri/], X 1 b r e c h t, tysk filolog(i86f3—1908),prof. i Giessen 1897,i Heidelberg1903.D. ägnade sig framför allt åt den lägregrekiska folkreligionen och mysteriefromheten; i sitt mest bekanta arbete, “Mutter Erde”(1905),har han sökt påvisa, huru jorden som den allfödande och i sitt sköte allt återtagande modern är en av de äldsta mytologiska föreställningarna ickeendast i den grekiska utan även i de flesta andra religioner. D:s geniala idéer ha upptagits och i ensidig riktning utformats av andra forskare. Bland D:s övriga arbeten märkas “Abraxas”(1891),”Nekyia”(‘893),”Einc Mithrasliturgie”(1903),”Klcine Schriften”(1911);D. utgav från1904″Archiv fiir Religionswissenschaft”.Efr.B.

Kategorier: dieterich, ensidig, geniala, idéer, religioner, upptagits

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: