Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Valrike kallas

Valrike kallas cn monarki, i vilken monarken erhåller sin värdighet genom val. V. var under högmedeltiden cn vanlig statsform i Europa, där det under tidig medeltid avlöst en blandning av arv- och valrike, så gestaltat, att folket vid val av konung var bundet vid en viss ätt. På skilda tider lämnade det plats åt arvriket utom i Polen och Tysk-romerska riket, som förblevo v., tills de av skilda orsaker gingo under resp.1795 och 1806.I Frankrike och England skedde övergången från v. till arvrike småningom, i det konung efter konung lyckades få sin son vald till sin efterträdare, medan han själv ännu levde, varefter dylik s.k. designation till sist befanns onödig och sonen utan vidare fick träda in på faderns plats, när han avlidit. Det västgotiska rike, som vid tiden för det västromerska rikets undergång, d.v.s. i slutet av400-talet, bildades på Pyreneiska halvön, var v., men i de kristna riken, som alltsedan700-talels början i kamp mot araberna bildades på dess spillror, Asturien, Leon, Kastilien, Aragonien och Portugal, har arvriket omedelbart slagit igenom. 1 Ungern, som under medeltiden växelvis varit arv-och valrike, trängde arvriket igenom, när det förenats i union med Österrike, som med hänsyn till sitt feodala ursprung liksom de tyska territorial-statcrna från början varit arvrike. I Norge slog arvriket helt igenom under1200-talel, vilket under Kalmarunionen vållade lagstiftaren mycket bryderi, då Danmark och Sverige voro v. Under den fortsatta unionen med enbart Danmark behandlades det som v., men minnet av det norska arvriket var en stimulans bland andra till den tvära övergången från v. till arvrike, som för Danmark-Norges del ägde rum1660.I Sverige proklamerades v. i tydlig polemik mot Folkungarnas försök att genom designation s.a.s. insmuggla arvriket genom bestämmelsen i Magnus Erikssons konungabalk: “nu är till konungariket i Sverige konung väljande och ej ärvande”. Genom1544års arvförening anses det ha upphävts. Ända fram till1772fanns dock möjlighet för folket att, sedan den ätt, inom vilken agnatisk tronföljd stadgats, utslocknat, utköra en konung utan arvsrätt för hans ättlingar. Fr.o.m. delta år tala RF för dyl. fall om utkörandet av ett nytt konungahus. Först1809års RF §1förklarar uttryckligen, att Sverige är ett arvrike. Endast vid de tillfällen, då på gr. av en konungaätts utslocknande val av en ny sådan måste äga rum, kan Sverige fortfarande anses som v. — övergången från v. till arvrike har allmänt betraktats som ett stort framsteg. Först därigenom anses statsmakten ha uppnått önskvärd konsolidering. Principiellt sett står dock v. högre. Det autonoma riket utser vid konungavalet det organ, som passar det bäst, och föreskriver det de regler, efter vilka det vill bli styrt. V., riksintegritet och konstitutionalism höra intimt samman. Det renodlade arvriket är däremot ett symtom på en privaträttslig uppfattning. Riket är konungens egendom, som går i arv till hans barn med ev. lika lotter. Ingen kan föreskriva honom, huru han vill sköta, vad som hör honom till. Exemplen på huru arvriket lett till riksdelningar äro otaliga. Det räcker att här hänvisa till hurusom arvrikets införande i Sverige1544strax fick till följd rikels uppdelning mellan konungens söner genom hertigdömesinstitutionens återupplivande. Icke mindre talrika äro exemplen på sambandet mellan arvrike och envälde. I det ena av dc. uppräknade länderna efter det andra följde det senare det förra i spåren. Sambandet mellan v. och konstitutionalism framträder oavlåtligt i Sveriges författningsntveckling. Alla de of-fcntlig-rättsliga aktstycken av grundlagskaraktär, genom vilka konungens maktutövning regelbindas, ha vuxit ut ur de förbindelser konungen måst ikläda sig vid valtillfällct i form av eder och försäkringar. Att en regeringsform kunnat uppställas som ett rättesnöre för myndig konung, berodde både1719och1809på att tronen vid båda tillfäl- lena var ledig för nytt val. I England kan visserligen konstitutionalismen sägas ha vuxit ut av det feodala frihetsbrev, Magna Charta, som1215avtvingats en regerande konung, men det dokument, som slutgiltigt gjorde upp räkningen med en styrelse i kraft av det s.k. prerogativet Decla-ration af Rights1689,hade karaktär av cn försäkran, som avfordrats en nyvald konung. Vad här sagts, motsäges icke av det förhållandet, att , alla de monarkier, som sedan ett årh. tillbaka existerat i Europa, icke blott varit odelbara ulan också konstitutionella. Både integritctsprincipen och den konstitutionella principen har arvriket övertagit från v. Från det senare härrör också den offentlig-rättsliga uppfattning av tronföljds-ordningen, som präglar s.k.re’gna legit’imatill åtskillnad från s.k.regna haeredita’ria(se Tronföljd, sp.976).V. kan också på så sätt sägas ha räddats över till arvriket, att, om också icke längre den nominelle regenten, konungen cl. vad titel han må bära, utses genom folkets val, så i alla fall är förhållandet realiter sett med den institution, som realiter styr riket och dagligdags även av konungen kallas för regeringen, näml. ministären. I alla de8monarkier, som alltjämt existera i Europa, har parlamentarismen trängt igenom.J-.Lth.

Kategorier: , , , , ,



Trumf

Trumf (urspr. samma ord somtriumf),i kortspel färg, som sticker över dc andra; kort i dylik färg; i fig. bet.: fördel, som hålles i beredskap. — Trumfa, spela t., ta med t. — Trumfa igenom, genomdriva.

Kategorier: , , , , ,



Tierney,

Tierney, Ge ne, amerikansk filmskådespelerska (f.1920).Efter cn omsorgsfull uppfostran gick T. till teatern, där hon nästan genast slog igenom. Hon debuterade 1941på film i “Frank James’ hämnd” och slog1943 igenom i “Himlen kan vänta”. Med “Laura” s.å. befäste T. definitivt sitt anseende som en av den amerikanska filmens talangfullaste skådespelerskor. T. har huvudsakl. spelat karaktärsroller, ofta osympatiska kvinnotyper, uppgifter, som hon genomfört med intelligens och skicklighet. Senare filmer äro “Kinesflickan”, “Min är hämnden”, “Den vassa eggen”, “Järnridån”, “Nattens vargar”, “Natten och staden”, “Djävulens sjö”, “Parningstid”, “Gauchon” och “Det började i Moskva”.B.Hgn.

Kategorier: , , , , ,



Stuart fstjo’3tJ,J

Stuart fstjo’3tJ,J e s s e, amerikansk författare (f.1907).S. är född i n.ö. Kentucky, där fadern var rallare och farmare. Själv försökte han skilda yrken, var bl.a. skogs- och lantarbetare, samtidigt som han inriktade sig på att få tillfälle att studera och skriva, han gick igenom cn high school och tjänstgjorde som lärare. Han skrev poesi och blev beaktad av bl.a. tidskr. “Poelry”. S. debuterade 1934 med en jättcdiktsaml., “Man with a bull-tongue plow”, och utgav senare diktsaml. “Album of desti-ny”(1944)-Han har främst blivit uppskattad för sina livfulla skildringar ur livet i sin hembygd Kentucky. Han har skrivit noveller och romaner, bl.a. “Head o’ W-Hollow”(1936),”Trees of heaven”(1940),”Men of the mountains”(1941),”Taps for private Tussie”(1943;sv. övers. “Hurra för soldat Tussie”,1945),den roman, med vilken han slog igenom, “Foretaste of glory”(1946),”Tales from the Plum Grove Hills” (s.å.), “The thread that runs so true”(1949)och “Hie to the hunters”(1950).S. är en av de mera betydande företrädarna för regiona-listisk diktning under senare tid i LISA. Han har sedan o.1940anlitats som föreläsare om litteratur och författarskap vid amerikanska univ. Självbiografiskt innehåll har “Beyond dark hills”(1938).E.

Kategorier: , , , , ,



Statsfördraget, benämning

Statsfördraget, benämning på det fördrag el. kontrakt, genom vilket staten tänktes ha kommit till, vare sig man uppfattade det som en historisk tilldragelse el. däri såg endast en konstruktion för motivering av statens rätt att kräva åtlydnad av sina undersåtar. I den statsrättsliga spekulationens historia har s. framträtt i den dubbla gestalten av ett härskarfördrag, genom vilket folket överlåter sin makt på överheten, och ett samhällsfördrag, genom vilket folket först konstitueras som en rättslig enhet. Logiskt förutsätter det förra fördraget det senare. Under historiens gång har dock det förra först fått sin utbildning. 1 mycket utgjorde det en rationalisering av de överenskommelser, som under medeltiden träffades mellan konung och folk varje gång ett konungaval ägde rum. Skilda meningar uppstodo om härskarfördragets räckvidd. Bodin, som framträdde sedan arvrike och envälde slagit igenom i Frankrike, ansåg, att folket obetingat och för alltid överlåtit sin suveränitet på fursten. Så också andra anhängare av furstesuveräniteten*. Ett återfall av suveräniteten på folket var i varje fall tänkbart endast under förutsättning av regentättens utslocknande. Monarkomakerna, däribland A 11 h u-s i u s, som hade sina rottrådar i medeltidens valmonarki, ansågo, att folket alltjämt bevarade sin ursprungliga suveränitet (se Folksuveränitet). Det var endast utövningen av vissa befogenheter, som genom härskarfördraget överläts på fursten. A andra sidan hade denne rätt att utöva dem oavkortade, så länge han icke bröt fördraget. Efter hand hade man också börjat sysselsätta sig med samhällsfördraget, och om icke förr möter det hos G r o t i u s fullt utbildat. Genom överenskommelse mellan de urspr. stalslösa individerna kom cn högre samhällelighet till stånd, utrustad med juridisk personlighet. Med ett genialt grepp lyckades H o b b e s slå samman båda fördragen till ett. För att undgå de olägenheter det som ett allas krig med alla karakteriserade naturtillståndet utgjorde, hade individerna överenskommit, den ene med den andre, att överlåta den obegränsade rätt till allt de var och cn i sin stad voro i besittning av på en tredje: fursten cl. ev. en kollegialt organiserad överhet. Då folket först i och genom fursten blev en person, var det uteslutet, alt det framdeles skulle kunna ställa denne till räkenskap för det sätt, varpå han tillämpade fördraget, än mindre återtaga makten. Hobbes’ konstruktion slog dock ej igenom. Även efter honom opererade man med två s., så Pufendorf och så även Lo eke, som särsk. var angelägen framhålla, att individerna före s. varit i besittning av vissa naturliga rättigheter, framför allt personlig frihet och egendom,liberty and property,som så föga genom s:s avslutande gått förlorade, alt detta fastmera avsåg att bereda dem skydd. Grunden lades därigenom till en kommande individualistisk nationalekonomi.

Kategorier: , , , , ,



Snowden

Snowden [snåu'dn], Philip, Viscount S. of Tckornshaw (från 1931), engelsk politiker (1864— 1937), bördig från Cowling i Yorkshire, där fadern var vävare, blev tullman men måste på gr. av invaliditet genom olycksfall avgå 1892 samt ägnade sig därefter åt politisk verksamhet och journalistik inom Tndepen-dent Labour Party. Från 1900 kandiderade han vid olika tillfällen vid parlamentsval men gick igenom först 1906, efter bildandet av Labour Party. 1914 var han motståndare till Englands krigsförklaring; sin pacifistiska åskådning behöll han och framträdde under kriget i parlamentet som försvarare av de samvets-ömmas sak. Vid 1918 års “khakival” föll han följaktligen igenom men återvände 1922 till parlamentet. S. utvecklades nu snabbt i moderat riktning, och 1927 lämnade han Independent Labour Party; han var arbetarpartiets ojämförligt- främste expert på finansiella frågor. Han blev också finansminister i

Kategorier: , , , , ,



Bland figurer,

Bland figurer, som flaggorna kunna bilda, märkas öppna och blinda portar, långa, korta el. sneda vertikaler, raka el. böjda korridorer samt hårnålskurvor (se fig.). I s. gäller det att på kortast möjliga tid följa banan och därvid få båda skidorna mellan flaggparen (att vidröra el. riva flaggstängerna cl. falla igenom en port medför ej feltillägg, om blott skidorna gå igenom porten). För tidsvinstens skull böra svängarna tagas så snävt som möjligt, utan atl farten onödigt uppbromsas och löprytmen stores. S. har, sedan SM och DM instiftats 1936,blivit en av de mest uppskattade vintertävlingarna i Sverige. Se även Skidlöpning och Storslalom. — Ang. k a n o t s 1 a 1 o m se Kanotpaddling.O.Kgh,

Kategorier: , , , , ,



Serra’tus

Serra’tus (plur.serra’ti),benämning på romerska denarer, försedda med hack i kanten, utförda i plantsen före präglingen och avsedda att utvisa myntet som av silver helt igenom. S. förekommer huvudsakl. o. ioo—30f.Kr. Enl. Tacitus var s. ett av germanerna uppskattat betalningsmedel, en uppgift, som bekräftats av fynd.

Kategorier: , , , , ,



Franklin-Bouillon

Franklin-Bouillon [fra"klän'-bojån'], Fl e n r y, fransk politiker(1870—1937),urspr. utrikes- och krigskorrespondent, därefter red. i Paris, invaldes 1910i deputeradekammaren, där han anslöt sig till radikalsocialisterna. Han specialiserade sig på utrikespolitiska frågor och valdes upprepade gånger till ordf. i kammarens utrikesutskott. Under1:a världskriget var han1917 propagandaminister i regeringen Painlevé och representerade s.å. sitt land vid Högsta allierade krigsrådets sammanträde i Rapallo. F. intog en mot Tyskland starkt avvisande hållning och var misstänksam även mot England. Han var den främste bland dem, som1919i parlamentet bekämpade Versaillesfördragct, enär detta ej ansågs tillräckligt beakta Frankrikes intressen. Vid valen s.å. föll F. igenom. Han sändes1921av Briand som förhandlare1i11An-kara, där han åstadkom ett närmande mellan Frankrike och den turkiska nationalistregeringen, som resulterade i det viktiga fördraget i Ankara. Englands missnöje häröver var så betydligt, att F. ansåg sig tvungen att avstå från att föra Frankrikes talan i fredsförhandlingarna i Lausan-ne1923.Vid valen1924invaldes F. ånyo i deputeradekammaren och tillhörde alltjämt radikalsocialisterna, på vilkas högra flygel han stod. Då partiet undandrog samlingsregeringen Poincaré sitt stöd, lämnade F. detsamma1927. 1928—36ledde F. i kammaren en numerärt ringa men inflytelserik moderat centergrupp, Sociala och radikala vänstern, som inrikespolitiskt arbetade för borgerlig samling och utrikespolitiskt motarbetade varje eftergift ät Tyskland. Vid1936års val föll F. igenom.B.

Kategorier: , , , , ,



Igenom

Igenom cn på isländska tryckt schacktidskr. (“I uppnämi”,1901—02)och genom talrika skrifter för schackspelets utveckling på Island samt skänkte 1900 sin stora samling schacklitteratur till natio-

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: