Mindre

Mindre korsnäbb. än föräldrarnas. För åstadkommande av nya typer använder man därför k. inom växt- och djurförädlingen för att förena hos olika typer förekommande egenskaper. Den direkta korsningsavkomman är ofta kraftigare än någon av föräldratyper-na. Jfr Inavel och Ärftlighetslära.J.R.

Kategorier: direkta, föräldratyper, inavel, korsningsavkomman, kraftigare, typer

Inavel

Inavel hos människansker till en viss grad genom ingifte, d.v.s. äktenskap mellan relativt närbesläktade individer. Detta förekommer i isolerade landsdelar och samhällen (isolat) och leder ofta till en stegring i frekvensen av vissa ärftliga sjukdomar och defekter. Detta beror på att människan, liksom övriga korsbefruktande organismer, ofta är heterozygot för olika skadliga gener. Då dessa vanl. äro recessiva, komma dc sällan till uttryck vid äktenskap mellan obcsläk-tadc individer. Vid ingifte ökas däremot risken för att båda föräldrarna äro hetcrozygota för samma gen, varvid i genomsnitt en fjärdedel av barnen (de recessivt homozygota) bli sjuka.Mng.

Kategorier: äktenskap, inavel, individer, ingifte, obcsläk, tadc

Inavel

Inavel hos djur.Betr. i. gälla i huvudsak samma lagar för djuren som för växterna. De rent vetenskapliga inavelsexperimenten med husdjur äro fåtaliga och ofullständiga, varför man icke kan ge något slutgiltigt omdöme om ifrågavarande inavels natur. Svårigheterna ökas genom vår oförmåga att verkligt bedöma den individuella genolypskonstitutioncn hos husdjuren, vilkas utveckling även i hög grad är beroende på det endo-krina körtelsystemet. Alltefter föräldrarnas grad av släktskap säges i. vara stark, måttlig cl. svag. Stark i., även kallad incestavel, anses föreligga vid parning såväl mellan helsyskon som mellan föräldrar och dessas avkomma. Parning emellan halvsyskon el. dubbelkusiner betecknas som måttlig och parning mellan kusiner el. syss-lingar som svag i. Inavelsgraden kan också uttryckas genom s.k. inavelskoefficienter, som beräknas enl. formler uppställda av R. Pearl, J. Kfi-zenecky, S. Wright m.fl. Produkt av i. (eng.in-breeding)är varje individ, som ej har största möjliga antalet ascendenter i de4närmast föregående generationerna. Mots. till i. är u t a v e 1 (eng.outbreeding),d.v.s. en avelsmetod, som ej tillåter, att nära släktingar paras. För att få en överblick av släktskapen uppgörcs för varje avelsdjur en antavla, vari varje ascendent, som förekommer mer än en gång, erhåller ett särsk. märke, t.ex. en triangel, en cirkel, ett kors e.d. Genom i., grundad på sakkunnigt urval inom en population av närbesläktade individer, har man ofta lyckats draga upp utmärkta typer, som, korsade med varandra, givit upphov till nya, förbättrade stammar och raser. De flesta kulturrascx ha bildats genom mer el. mindre stark i. Släktskapsaveln kan tyvärr också ha ogynnsam verkan, som ej sällan kommer i dagen i besättningar, inom vilka stark i. drivits under längre tid. Med varje ny generation bli djuren mindre till växten, svagare i konstitutionen, mindre motståndskraftiga och ofruktsammare. Den sålunda uppkomna degeneratio-nen söker man avhjälpa genom bloduppfriskning*.H.Fqt.

Kategorier: djuren, grad, inavel, måttlig, parning, stark

Inavel,förökning genom korsning

Inavel,förökning genom korsning med besläktade individer. I. blir av olika styrka alltefter föräldrarnas grad av släktskap. Den starkaste i. sker genom självbefruktning, något lindrigare i. genom parning mellan föräldrar och avkomma, syskonparning, kusinparning o.s.v.

Kategorier: föräldrar, förökning, inavel, korsning, lindrigare, parning

Sök artikel: