Weil

Weil [väj], Simone, fransk författarinna av judisk härkomst(1909—43).W. avlade vid 22års ålder en lysande examen vid École normale supérieure, där hon bl.a. studerat klassisk grekisk filosofi och litteratur men även matematik och modern naturforskning samt intresserat sig för samhällsvetenskaper.1931 blev hon gymnasielärare i filosofi i Le Puy. Hon reagerade intensivt inför de svårigheter, som under den ekonomiska krisen vid mitten av1930-talct träffade traktens arbetare, och tog1934tjänstledighet ett år, under vilket hon var fräsarc på Rcnaultverken; sina erfarenheter nedtecknade hon i en dagbok, där hon bl.a. sysslade med rationaliseringens återverkan på de sysselsatta. Det tunga arbetet och dc försakelser, som hon pålade sig, bröto ned hennes förut svaga hälsa, som ytterligare försämrades, när hon1936gick ut som frivillig på regeringssidan i spanska inbördeskriget. I nära samband med hennes sjuklighet och hennes stora känslighet inför allt lidande stodo de religiösa upplevelser, som hon började få efter fabriksåret och som fingo cn avgörande vändning för henne under1938,då de antogo en visionär karaktär. W., som fått en konfessionslös uppfostran och länge varit ivrig antiklerikal, fördjupade sig nu i omfattande religionshistoriska och teologiska studier, som blevo särsk. intensiva, sedan hon1941slagit sig ned i Sydfrankrike, bl.a. Marseille, där hon» knöt nära förbindelse med dominikanmunken J.-M. Perrin och G. Thibon.1942begav hon sig till New York och s.å. till England, i hopp om att få en uppgift i den illegala kampen mot tyskarna på fransk jord, men då hon icke ansågs lämplig — hon var av utpräglat judisk typ —, reagerade hon med hungerstrejk och avled, angripen av tuberkulos. Vad som främst drog W. till kristendomen var hennes sociala medkänsla. Hon kom emellertid aldrig att inträda i den romersk-katolska kyrkan; hon stod främmande för en del av dess dogmer. W. publicerade under sin livstid endast några mindre saker. Den väldiga produktion i form av avhandlingar, essäer, brev, aforismer och dagboksanteckningar, som hon lämnade efter sig, har postumt utgivits bl.a. av Perrin och Thibon. Hennes studier rörande klassisk kultur äro samlade i “La source grecque”(1953),hennes sociala och politiska uppsatser i “L’enracinemcnt”(1949),där hon ger ett program för den franska frihetsrörelsen, och i “La condition ouvriére”(1951),hennes religiösa aforismer, meditationer och utredningar i “La pesanteur et la grace”(1947;sv. övers, med inledn. av Margit Abenius,1954),som först gjorde henne känd, “Attente de Dieu”(i95Q)i”La connaissance surnaturellc” (s.å.), “Lcttre å un religieux”(1951),som innehåller hennes argument mot den romersk-katolska kyrkan, och “Intuitions préchrcticnncs” (s.å.). “Les Ca- hiers”, W:s dagboksanteckningar, ulkommo i2bd1951—53-Under titeln “Tyngden och nåden” utkom ett urval av W:s essäer och aforismer, utg. med inledn. av Margit Abenius(1954).— Litt.: S. Stolpe, “Ande och dikt”(1950);J.-M. Perrin & G. Thibon, “S. W. telle que nous 1′avons connue”(1952);Emilia Fogelklou-Norlind, “Helgon och häxor” (s.å.).E.

Kategorier: aforismer, inför, katolska, perrin, romersk, thibon

Walter, Bruno

Walter, Bruno (eg. Bruno Walter Schlcsinger), tysk-amerikansk dirigent (f.1876).W. fick sin utbildning i Berlin vid Stcrn- sches Konservatorium (bl.a. för H. Ehrlich), var från1893 operadirigent i Köln, Hamburg, Breslau och Pressburg, från1898i Riga och 1900vid Hofopcr i Berlin.1901 —11var han kapellmästare vid Hofoper i Wien under Mahler, som utövade inflytande på hans konstnärliga utveckling.1913blev W. generalmusik-dir. i Munchen, turnerade från1922,kom1925som konstnärlig ledare till Städtische Oper i Berlin,1929till Gewandhaus-konserterna i Leipzig och1936till Slaatsoper i Wien. Sedan de politiska förhållandena i Österrike1938bragt honom på flykt, bodde han ett år i Frankrike (fransk medborgare1939),bosatte sig därefter i USA, där han verkat såväl vid filharmoniska orkestern som vid Mctropolitan-operan i New York (amerikansk medborgare1945)- —Vid sidan av dessa fasta engagemang har W. sedan mer än50år varit verksam som gäst- (i England sedan1909,i USA sedan1923,i Sverige sedan1929)och festspelsdirigcnt (bl.a. i Salzburg och Edinburgh). — Det utmärkande för W:s konstnärskap är allvaret inför uppgiften och förmågan att göra åhöraren delaktig av den gripen-het, ja andakt, som han själv känner inför verket. Hans tolkningar av Mozarts verk, vitt skilda från den traditionella, rokokomässigt blodfal-tiga, ha blivit förebildliga för hela vår samtids Mozart-uppfattning. Hans repertoar sträcker sig över Beethoven, Schubert, Wagner, Bruckner och

Kategorier: amerikansk, berlin, bruno, inför, walter, wien

Londonchartan förutsatte,

Londonchartan förutsatte, att ytterligare rättegångar skulle följa inför IMT av samma slag som processen mot huvudkrigsförbrytarna. Man kom dock snart underfund med att proceduren kunde och måste förenklas. Redan2%2 1945 enades de fyra ockupationsmakterna genom sina militärkommandon i Tyskland om en förändring och läto utfärda en lag, som överlämnade åt de enskilda militärkommandona alt själva etablera domstolar, vilka utrustades med liknande befogenheter som IMT. De engelska och ryska myndigheterna begagnade sig icke härav. I den franska zonen upprättades en fransk militär domstol i Rastatt, men inför denna hölls blott cn mer betydande rättegång, bl.a. mot industrimagnaten H. Roechling. I den amerikanska zonen åter höllos icke mindre än12rättegångar inför amerikanska militärdomstolen med säte i Niirnberg. Den första inleddes2S/.o1946och var riktad mot ett antal läkare, som anklagades för grymma medicinska experiment med krigsfångar och fångar i koncentrationslägren.19/s1947dömdes av de anklagade femton skyldiga, tre av dem till döden. Av övriga rättegångar av detta slag uppmärksammades mest den, somis/ii 1947inleddes mot främst ett antal högre tjänstemän inom tyska utrikesministeriet med statssekr. v. Weizsäcker i spetsen, vilka anklagades för brott mot freden. De befunnos alla skyldiga och ådömdes i april1949fängelsestraff. Med denna process avslutades räfsten även i den amerikanska zonen. — Litt.: De engelska stenografiska protokollen vid den stora N. föreligga fullst. i “The trial of German major war cri- förstånd med chefen för partiledarnas kansli av ett riksmcdborgarbrcv. — I och med Tysklands sammanbrott1945upphörde N. att gälla.T.it t.: A. Giitt, H. Linden & F. Massfeller, “Blutschutz-und Khcgcsundhcitsgeselz”(1936);O. Koellreutter, “Deutsches Verfassungsrecht”(3Aufl.1938).OS.

Kategorier: amerikanska, engelska, inför, londonchartan, skyldiga, zonen

Inför återuppbyggnadsarbetet efter2:a världskriget förmärkes inom västtysk arkitektur

Inför återuppbyggnadsarbetet efter2:a världskriget förmärkes inom västtysk arkitektur och stadsplanering dels en anknytning till det humana i den traditionella byggnadskonsten, dels ett återupptagande av funktionalismcns idéer, om också liksom i det övriga Europa med förskjutning mot en mindre schematisk uppfattning av människans vanor och behov. Bland de ledande västtyska arkitekterna märkas Hans Schwippert med förbundshusct i Bonn. Rudolf S c h w a r z, Hans Scharoun och Egon E i e r m a n n.

Kategorier: arkitektur, återuppbyggnadsarbetet, förmärkes, inför, världskriget, västtysk

Tuominen

Tuominen (to’å-1, Mirjam, finländsk författarinna (f.1913),fil. kand.1935.T. debuterade 1938 med novellsaml. “Tidig tvekan” och har sedan hävdat sig som en av de främsta yngre svenskspråkiga novellisterna i Finland med böckerna “Murar”(1939).”Visshet”(1942),”Mörka gudar”(1944)och “Kris”(1946);”Tvekan”(1947)är noveller i urval. Hon har med psykologisk skarpsyn främst skildrat kvinnor och barn i ömtåliga och labila situationer; hennes egen osäkerhet inför livet, tolkad i betraktelseböckcrna “Besk brygd”(1947)och “Bliva ingen”(1949),har färgat hennes diktning. T. har också utg. essäsaml. “Stadier”(1949).— G.1939m. teckningsläraren T. Korsström.F.

Kategorier: egen, inför, osäkerhet, situationer, tuominen, tvekan

Tonpsykologi,

Tonpsykologi, den del av den allmänna musikpsykologien*, som sysslar med människans förmåga att uppfatta och bedöma musikens isolerade grundelement (ton, intervall, ackord). Detaljerade undersökningar ha gjorts av örats häpnadsväckande förttiåga dels att över huvud taget registrera fysikaliska svängningar som toner, dels också att registrera förändringar inom svängningstillstånden. De tonalstrande svängningarnas frekvenser sträcka sig ung. från16 till 20,000hertz (hz). örats känslighet för frekvensförändringar är störst i området mellan ung.500och5,000hz, inom vilket förändringar på endast några tiondels procent kunna uppfattas. För att en tonupplevelse skall komma till stånd, måste även ljudstyrkan hålla sig inom vissa gränser. Vid för svag styrka höra vi ingen ton alls, vid för stor övergår tonupplevelsen i smärt förnimmelse. Svängningstillstånden måste ytterligare ha en viss tids-utdräkt för att kunna ge upphov till tonförnimmelser. Som en ungefärlig minimigräns kan här anges Vso sek. Vid kortare tidsutdräkt registreras icke toner utan buller, örats förmåga att uppfatta skillnader i ljudstyrka och ljudtid är ofattbart stor. Vårt sätt att reagera inför på varandra följande toner, d.v.s. intervall, och inför samtidigt ljudande toner, ackord, har också ägnats stor uppmärksamhet. Konsonans- och dissonansupplevelserna och dessas samband med förhållandet mellan de konstituerande tonernas frekvenser ha därvid tilldragit sig forskningens särskilda intresse. En fråga, som på senare tid ofta diskuterats, gäller lonförnimmelsens speciella kvalitet. Som sådan gällde förr allmänt tonhöjden, som dock nu på sina håll detroniserats av andra kvaliteter, ss. vokalitet (W. Köhler), klarhetsgrad (E. v. Horn-bostel), volym (H. J. Watt) och oktavlikhet (GRévész). Den moderna t. sysslar i stor utsträckning med vår upplevelse av övertonsfria toner, vilket står i full överensstämmelse med dess egenskap av grundforskning. Dess resultat kunna därför icke utan vidare tillämpas på musikaliskt-konstnärligt område, där dyl. toner sällan el. aldrig förekomma. Med undersökningar av vårt sätt att reagera även inför sammansatta toner och därav bildade intervall och ackord samt av konsonans- och dissonansupplevelserna går t. dock omärkligt över i musikpsykologi i inskränkt bemärkelse. — Litt., se Musikpsykologi.S.W.

Kategorier: ackord, inför, intervall, örats, reagera, toner

Tingsfrid, rättegångsfrid,

Tingsfrid, rättegångsfrid, den särskilda hclgd, som enl. germansk rättsuppfattning vilar över stället för en domstols sammankomst. Ännu enl.1734års lag skulle häradshövding, innan tingsförhandlingarna börja, “lysa ting och t.”. Störande av förhandlingarna inför domstol bestraffas enl.9kap.5§ Rättegångsbalken el.11 kap.4§ Strafflagen alltjämt som särskild förseelse. Jfr Frid.

Kategorier: domstol, förhandlingarna, inför, rättegångsfrid, ting, tingsfrid

Efter ministären Kivimäkis avgång inträdde

Efter ministären Kivimäkis avgång inträdde T.1937 som finansminister i Cajanders av vänsterborgerliga och socialdemokrater sammansatta regering, deltog under denna tid jämte Paasikivi — som i likhet med T. hade representerat Finland under fredsförhandlingarna i Dorpat 1920 — i underhandlingarna i Moskva hösten1939,var utrikesminister i Rytis krigsregering1939— 40och folkförsörjningsminister våren och sommaren1940samt var först handels- och industriminister samt sedermera finansminister i Rangeils och Linkomics’ regeringar1941—44.Han kom sålunda att tillhöra den snäva krets av finländska statsmän, som under oerhört svåra, av tidningspress och propaganda i väst och öst flitigt behandlade, men t.v. långtifrån klarlagda förhållanden hade att bärga statsskeppet undan undergång. I likhet med Ryti och ett flertal ministerkolleger åtalades T. inför den krigsansvarighetsdomstol, som på gr. av vapenstilleståndsavtalct måste tillsättas efter2:a världskriget, och dömdes1946till5år och6mån. fängelsestraff men frigavs1949.T. har i flera band publicerat viktiga avsnitt av sina memoarer, av vilka särsk. böra nämnas “Olin ulko-ministerinä talvisodan aikana”(1950;sv. övers, under titeln “Finlands väg1939—40″,s.å.) och “Suomen tie rauhaan”(1952;sv. övers. “Vägen till fred”, s.å.).R.R.

Kategorier: avgång, finansminister, inför, kivimäkis, likhet, ministären

Ståndrätt, till 1949särskild krigsdomstol, förordnad under krig

Ståndrätt, till 1949särskild krigsdomstol, förordnad under krig el. vid utomordentliga omständigheter för att handlägga med dödsstraff belagt brott, begånget av någon, som var underkastad åtal inför krigsdomstol och som gripits på bar gärning. Domstolen, sammansatt av9militära led. av olika grader och i jurist, sammanträdde inför samlad trupp och fällde omedelbart utslag.

Kategorier: förordnad, grader, inför, krig, krigsdomstol, ståndrätt

Sturemorden,

Sturemorden, den vanliga benämningen pä dråpen på ett antal svenska herrar i Uppsala “Vs 1567.Flera svenska adelsmän, bland vilka Svante Sture och Sten Eriksson Lcijonhufvud voro de förnämsta, hade fängslats på våren1567 och ställts till ansvar inför konungens nämnd för förrädiska stämplingar. Förhållandet mellan konung och adel hade länge varit spänt, Erik XIV hade ställt höga krav och oblidkeligt fordrat deras uppfyllande av herrarna med stöd av sina ofrälse rådgivare, och hans våldsamma uppträdande1566mot Nils Sture* hade framkallat en stämning av missnöje bland vissa adelsgrupper, särsk. Nils Stures närmare fränder; vissa uttryck av denna stämning kommo genom vittnesmål inför nämnden till konungens kännedom. Att med full visshet avgöra, om slämplingar mot konungen verkligen kommit i gång, är dock omöjligt. Konungens allmänna paranoida sinnesart kom honom att bli övertygad om stämplingarnas verklighet, och anklagelserna, som i ett par fall resulterat i dom av nämnden, framfördes inför riksdagen i Uppsala av Erik själv och Jöran Persson. En dom över vissa av de anklagade herrarna fälldes av riksdagen, ehuru det ej säkert kan sägas, när den bragts i definitivt juridiskt skick.2l/s hemkom Nils Sture från sin beskickning till Loth-ringen i P.riks giftermålsförhandling och synes ej ha medfört slutgiltigt besked, som hans instruktion föreskrev. Erik tvekade dc närmaste dagarna mellan benådning och domens fullgörande samt förhandlade med de fångna. Under intryck av en allmän, särsk. i utrikespolitiskt avseende, kritisk situation, tidens föreställningar om den absolutc monarkens dråpsrätt, astrologiska spekulationer samt starkt uppflammande förföljelseidéer, dräpte Erik med sina drabanters bistånd Nils Sture, över vilken ingen formlig dom förelåg, varefter drabanterna avlivade Svante Sture, Abraham Stenbock, Erik Sture (Nils Stures broder) och Ivar Ivarsson (Liljeörn). Även Eriks lärare Dionysius Beurreus blev nedstucken. — I omedelbart sammanhang med mordet utbröt Eriks sinnessjukdom. — Litt.: V. Wigcrt, “Erik XIV”(1920);I. Andersson, “Erik XTV och Machiavelli” (i “Scan-dia”,1931),”Erik XIV”(4uppl.1951)- t A,

Kategorier: erik, inför, konungens, nils, riksdagen, sture

Nästa sida »

Sök artikel: