Watts

Watts Bar Dam vid TennesseeRiver i ö. Tennessee. filosofiska huvudarbeten äro “Philosophical theolo-gy”(2bd,1928—30),”The philosophy of theSciences”(1932;Tarncr leetures) och “The nature of belicf”(1943),samtliga präglade av omutlig intellektuell redlighet. — Litt.: D. L. Scudder, “T:s philosophical theology”(1940;med bibliogr.); J. O. Buswell j:r, “The philosophies of F. R. T. and John Dewey”(1950).E.An.

Kategorier: intellektuell, litt, omutlig, philosophical, redlighet, watts

Talang’

Talang’ (fra.lale.nl,av lat.talen’tum[jfr Talent i], viss vikt, viss penningsumma; i mlal. även begåvning, efter Matt.25:15f.), betecknar ett naturligt, i regel tidigt framträdande, med lust utövat anlag, som genom övning kan fullkomnas och yttrar sig i otvungna och skickliga prestationer på ett visst område. Den verkligt nyskapande kraft och ursprunglighet, som utmärker snillet*, saknas hos t. Närmast är denna efterbildande och tillämpande och vet ofta alt förläna snillets banbrytande idéer och uppslag mera lediga, formellt glänsande uttryck. T. synes ej sällan vara ärftlig inom vissa släkter; alltefter sina yttringsformer betecknas den som intellektuell, konstnärlig el. teknisk t. Den torde sammanhänga med en viss anläggning hos sinnescentra såväl som hos associationsverksamheten och fantasien. — Litt.: A. Reibmayr, “Dic F.ntwicklungsgcschichte des Talentes und Ge-nies”(2bd,1908);J. Cohn & J. Dieffenbacher, “Untersuchungén iiber Gcschlechts-, Alters- und Begabungsunterschiede bei Schulern”(1911);J. Volkelt, “Syslem der Ästhetik”,3 (2Aufl.1925).N.

Kategorier: betecknas, intellektuell, konstnärlig, sammanhänga, talang, teknisk

Diderot

Diderot [didrå'], Denis, fransk författare(1713 —84).D. var son till en knivsmed i Långres och bestämdes av fadern för präst- el. juristbanan, men då han på gr. av vittfamnande studieintressen ej kunde förmås till en ordnad sysselsättning, bröt han med hemmet och slog sig fram, ofta under umbäranden, som fri litteratör i Paris.1743g.m. en sömmerska framlevde han sitt liv som enkel parisisk småborgare men umgicks i dc litterära salongerna och knöt nära förbindelser med där tongivande personer, Mme d’Rpinay, Holbach, Grimrn m.fl. Hans mångsidiga författarskap präglas av stor intellektuell rörlighet och entusiasm, allomfattande intressen, stark impulsivitet, en personlig, uttrycksfull stil men även av planlöshet och brist på koncentration. Karakteristiskt är, att de verk, som bäst visa hans litterära talanger, ut-gåvos först efter hans död. Hans förcställnings-

Kategorier: diderot, författarskap, intellektuell, litterära, präglas, rörlighet

Defekt’

Defekt’ (av lat.defec’tus,avdefic’ere,fattas), brist, lucka, ofullständighet, fel, lyte; som adj.: bristfällig, ofullständig. —Psykol.D. betecknar vanl. en anlagsbetingad (i mots. till miljöbetingad el. förvärvad) brist i individens själsliga utrustning. I denna mening äro vissa former av färgblindhet typiska d. Intelligensdcfckta äro individer, som från födelsen uppvisa starkt försenad intelligensutveckling (jfr Sinnesslöhct och Hjälp-klass), medan demens (se Demcntia) avser tillstånd av nedsatt intellektuell förmåga, förvärvade genom sjukdomar (t.ex. epilepsi, progressiv para-lys, åderförkalkning, senilitet m.fl.); dock betecknas på gr. av de likartade praktiska konsekvenserna även individer, som genom sjukdomar i den tidigaste barndomen förlorat intellektuell fullvärdig-het, som defekta. D. i känslo-, vilje- och pcrson-lighetslivct betecknas som konstitutionella psy-kopatier. För kännedomen om psykisk ärftlighet ha de psykiska d. visat sig utgöra viktiga utgångs-

Kategorier: betecknas, brist, defekt, individer, intellektuell, sjukdomar

Intellektuell’,

Intellektuell’, om teoretiska förmögenheter el. akter. En särskild betydelse har ordet fått i Fichtes term “intellektuell åskådning”. Denna är icke detsamma som inre åskådning, introspektion; den har intet förcställningsinnehåll utan är ett slags uppfattning av jagets rena transccndentala akter; den kan cj heller själv iakttagas som en medvetenhetsakt utan är en förutsättning för medvetande; vi sluta oss till att en sådan åskådning måste försiggå; den är “das unmittelbare Bc-wusstscin, dass ich handlc” och enl. Fichte detsamma som Kants transccndentala appcrception, varigenom jag uppfattar, att jag är, men icke hur jag är.ILL.

Kategorier: akter, åskådning, detsamma, intellektuell, transccndentala, unmittelbare

Diderot

Diderot [didrå'], Denis, fransk författare(1713 —84).D. var son till en knivsmed i Långres och bestämdes av fadern för präst- el. juristbanan, men då han på gr. av vittfamnande studieintressen ej kunde förmås till en ordnad sysselsättning, bröt han med hemmet och slog sig fram, ofta under umbäranden, som fri litteratör i Paris.1743g.m. en sömmerska framlevde han sitt liv som enkel parisisk småborgare men umgicks i dc litterära salongerna och knöt nära förbindelser med där tongivande personer, Mme d’Rpinay, Holbach, Grimrn m.fl. Hans mångsidiga författarskap präglas av stor intellektuell rörlighet och entusiasm, allomfattande intressen, stark impulsivitet, en personlig, uttrycksfull stil men även av planlöshet och brist på koncentration. Karakteristiskt är, att de verk, som bäst visa hans litterära talanger, ut-gåvos först efter hans död. Hans förcställnings-

Kategorier: diderot, författarskap, intellektuell, litterära, präglas, rörlighet

Defekt’

Defekt’ (av lat.defec’tus,avdefic’ere,fattas), brist, lucka, ofullständighet, fel, lyte; som adj.: bristfällig, ofullständig. —Psykol.D. betecknar vanl. en anlagsbetingad (i mots. till miljöbetingad el. förvärvad) brist i individens själsliga utrustning. I denna mening äro vissa former av färgblindhet typiska d. Intelligensdcfckta äro individer, som från födelsen uppvisa starkt försenad intelligensutveckling (jfr Sinnesslöhct och Hjälp-klass), medan demens (se Demcntia) avser tillstånd av nedsatt intellektuell förmåga, förvärvade genom sjukdomar (t.ex. epilepsi, progressiv para-lys, åderförkalkning, senilitet m.fl.); dock betecknas på gr. av de likartade praktiska konsekvenserna även individer, som genom sjukdomar i den tidigaste barndomen förlorat intellektuell fullvärdig-het, som defekta. D. i känslo-, vilje- och pcrson-lighetslivct betecknas som konstitutionella psy-kopatier. För kännedomen om psykisk ärftlighet ha de psykiska d. visat sig utgöra viktiga utgångs-

Kategorier: betecknas, brist, defekt, individer, intellektuell, sjukdomar

Sök artikel: