Interiör från

Interiör från ett av STF:s vandrarhem. ordnades i Tyskland 1911.I de flesta länder organiseras ungdomshärbärgena av speciellt härför upprättade organ. Genom anslutning till International Youth Hostel Federation (1YHF) kunna resp. länders hemorganisationer (i Sverige STF) utställa tillträdeskort, som vid färder utomlands berättigar innehavaren att övernatta i de till I Yl IF anslutna organisationernas v.C.J.A.

Kategorier: federation, hemorganisationer, interiör, länders, sverige, utställa

Interiör frän Tierps

Interiör frän Tierps kyrka. gel, med nischprydda gavlar; den rektangulära byggnaden stödes av strävpelare i hörnen; valvmålningar från o.1470 av okänd mästare (se Tierpmästaren) ge kyrkan cn sällsynt stämningsfull interiör. Till kyrkan, som restaurerades senast 1951—52,hör klockstapel från1704.— Tierps församling(368,30km2, därav343,95land;6,756inv.1953)omfattar även en del av T.2)och utgör ett pastorat i Örbyhus kontrakt av Uppsala ärkestift. — Namnet, trol. efter en försvunnen kyrkby, skrevs1280Tyerp,1291Tiarp. Det bar förklarats innehålla etttimed bet. “bi”, som också ingår i namnet på buskenlibast,och ett ordcerp,som möjl. är bcsl. med dial.-ordetarp,”fnas”, och ett dansktarpe,”(hud)skorpa”. Bet. av det senare skulle enl. en parallell från tyskan vara “äng”, ochTierpbleve då “biängen”. (Se A. Noreen i “Svenska landsmål”,tqr1, sid.273.)F.Hd;Er. 2)Köping i örbyhus hd, Uppsala län, vid Tämnarån och järnvägen Uppsala—Gävle;126,39km2, därav125,32land;3,522inv.(1953).T. är en av n. Upplands huvudorter; det har uppvuxit på Tierps sockenområdc efter järnvägens tillkomst1874,blev municipalsamhälle1888och köping1920,varvid det skildes från T.i) utom i kyrkligt avseende (se Tierp1).Fr.o.m.1952hör till T. utom den ursprungliga delen(3,41km2, därav3,39land;2,232inv.1953)även Tolfta* församling(t22,98km2, därav121,93land;1,290inv.1953),vilken bildar eget pastorat i Örbyhus kontrakt av Uppsala ärkestift. T. hade1910 689, 1920 1,370, ‘930 5,817och1940 5,149inv. T. är främst handels- och industriort.1950funnos här510industriarbetare, fördelade på19arbetsställen; främst kommo mekaniska verkstäder m.m.(173arb.), snickerifabriker(107arb.), sömnadsindustri(45arb.), borstbinderi(41arb.), skoindustri(34arb.), bagerier(34arb.) och boktryckerier(32arb.). Bland företagen må nämnas ab. C. E. Tunelius borst- & penselfabrik, som även har sadelmakeri-och snickerifabrik i T.(90arb.), Möbelindustrierna i Tierp ab.(55arb.) och Aug. Stenborgs gjuteri- och fabriks ab., som äges av Bergbolagen, Lindesberg. Tidn. “Ticrpspostcn” utkommer2ggr i veckan. Kyrkan, byggd för insamlade medel och kallad Nathanaelskyrkan, invigdes1934.T. har vidare samrealskola. Judiciellt hör T. under

Kategorier: församling, interiör, kyrkan, örbyhus, tierps, uppsala

Interiör från

Interiör från den manuella telexstationen i Stockholm för uppkoppling av telexförbindelser från svenska abonnenter till abonnenter i utlandet.

Kategorier: abonnenter, interiör, svenska, telexförbindelser, uppkoppling, utlandet

Säby, socken

Säby, socken i Snevringe hd, Västmanlands län, och församling i Kolbäcks och Säby pastorat i Munktorps kontrakt av Västerås stift, ö. om Kol-bäcksån, helt nära mynningen;2o,igkm2, därav 20,18 land;610inv.(1953).S. är huvudsakl. jordbruksbygd på mälarslätten. Åkern utgör56%av landarealen, skogsmarken30%.Vid Mölntorps egendom ligger industrisamhället M ö 1 n t o r p(245inv.1951). Här finnes en fabrik för tillverkning av kärl av rostfri plåt m.m., tillhörande Mölntorps verkstäders ab. (grundat1927;anslutet till ab. Plåtmanufaktur; o.110arb.). Livregementets grenadjärer vapenövades fordom på Utnäs bit i S. Liten medeltidskyrka från o.1280—1310;vacker interiör med målningar frän1500—1600-taleu, slutna bänkar, predikstol från1680m.m. Restaurering1880och1931.Sedan Vi1952ingår S. jämte socknarna Kolbäck och Ryttern i kommunen Kolbäck. — Namnet skrevs o.1346sieby och betyder “gården vid sjön” (jfr föreg. art.), efter läget vid n.ö. änden av sjön Freden.I.Mg;Er.

Kategorier: interiör, kolbäck, mölntorps, säby, sjön, socken

Soffi’t

Soffi’t (till ital.soffitto,tak),byggn.,över åskådarens huvud synlig plan undersida av en byggnadsdel, t.ex. ett tak, cn arkitrav el. en hängplat-ta. Ehuru oriktigt gives denna benämning understundom även ät buktiga ytor med motsv. läge, t.ex. undersidan av en båge el. valv. — På en teaterscen betecknar s. ett till kulissdekorationen hörande hängande, dekorationsstyckc, som sammanbinder och uppåt avslutar ett kulisspar. Följden av bakom varandra hängande s. bildar på så sätt “taket” i den öppna kulissdekorationen. Med denna kom s. i bruk o. 1600, till en början som neutralt draperi för interiör- och som molnformation för exteriördekoration, senare som i sammanhängande perspektiv målat tak för interiör- och som lövvalv för extexiördekoration. S. användes ännu för sluten interiördekoration, där det gäller snabb dekorationsväxling på plats.G.W.W.;G.Kg.

Kategorier: bruk, hängande, interiör, kulissdekorationen, öppna, soffit

Waldemar Sjölander: Interiör

Waldemar Sjölander: Interiör med stilleben. Färglitografi. fartyg för ombord anställda; befäl å svenska handelsfartyg; vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg (nyttjandeförordning); sjömanshusen m.m. — Se Sjörätt och Sjöfartssäkerhetslagstift-ning. — Lill.: “Sjölagen”, utg. av C. O. Hiljding & N. Grenander(8uppl.1951).H.Sk.

Kategorier: fartyg, interiör, sjöfartssäkerhetslagstift, sjölander, sjömanshusen, waldemar

Interiör

Interiör av ryggåsstuga från Oktorp, Slöinge sn, Halland; nu på Skansen. ling. R. anses bero på sjukliga förändringar i muskulaturen (jfr Muskel, sp.532).Viktigt är alt få fastställt i varje särskilt fall, att det ej rör sig om en allvarligare sjukdom, t.ex. brott på kotpelaren, tuberkulos el. tumör. Understundom äro ortopediska åtgärder (avhjälpande av rygg-radskrökning, platlfotsinlägg etc.) av nöden för att förhindra återfall av sjukdomen. — R. är även populär benämning på diskbråck* och muskelbristning* (muskelsträckning) i korsryggen.B.Sll.

Kategorier: åtgärder, avhjälpande, interiör, platlfotsinlägg, radskrökning, rygg

Interiör

Interiör av katedralen i Laon. deltidskyrkor märkes tempelherrarnas lilla centralbyggnad. F.d. biskopspalatsct, nu justiticbygg-nad, har sin medeltida karaktär delvis bevarad. — Vid L. ägde strider rum mellan Napoleons och Bliichers arméer »/s—10/31814.Före i:a världskriget bildade L. jämte La Fcxeoch Reims i det nordöstfranska befästningssystemet en bakrefäst-ningslinjc, som dock under kriget aldrig försvarades av fransmännen.P.;E.W.;S.Bn.

Kategorier: arméer, bildade, fcxeoch, interiör, reims, världskriget

Interiör från Hattula kyrka

Interiör från Hattula kyrka med valvmålningar från början av 1400-talet hållit gavelpartier i tegclornamentik. De äldsta kyrkorna, vilka huvudsakl. befinna sig på Åland, häi stamma från1200-talet samt äro hållna i romansk stil. Endast denna kyrkogrupp är försedd med torn, som under 1300-talet utelämnas och ersättas av en fristående klockstapel, varigenom den kubiskt slutna karaktären ytterligare betonas. Rumsgestaltningen är av utpräglad hallkyrkotyp, grundplanen är rektangulär, och över det av byggnadsmaterialet och klimatförhållandena betingade, av små och sparsamma ljusöppningar genombrutna, massiva murverket resa sig höga och branta sadeltak. Stilhistoriskt representerar denna allmänna typ en förenklad och modifierad gotik med talrika såväl dekorativa som konstruktiva romanska inslag. Ett undantag utgör den på1200-talet grundlagda domkyrkan i Abo, vilken under medeltidens lopp från en romansk hallkyrka av gråsten vuxit ut till cn mäktig, tornförsedd tegelbasilika, som ensam i F. representerar Västerlandets gotiska katedralarkitektur.

Kategorier: gotik, hattula, interiör, kyrka, representerar, romansk

Interiör

Interiör av katedralen i Exeter. 2)Med.,utandning, ämnens avgivande genom lungorna, t.ex. av kolsyra, alkohol. Jfr Inhalation.

Kategorier: alkohol, ämnens, inhalation, interiör, kolsyra, lungorna

Nästa sida »

Sök artikel: