Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Zaluzian’skya{Ny eter i’nia),nattblomster, släkte

Zaluzian’skya{Ny eter i’nia),nattblomster, släkte av fam. leiongapväxler med o. 20 arter i s. Afrika, ofta klibbiga örter el. halvbuskar. Blommorna sitta i toppställda ax, äro ofta starkt vällukt ande och slutna om dagen, utanpå mörka och inuti vita. Blomkronan har lång pip och 5 lika el. föga olikstora brämflikar. Som ettåriga sommarblomster odlas Z.cape’nsis.med små, stjärn-lika. på utsidan purpurbruna och inuti vita, endast på natten öppna, vaniljdoftande blommor, samtZ. selaginoi’des,med större, rent vita, skära el. violetta, i det närmaste luktlösa blommor.A.Hr.

Kategorier: , , , , ,



Växtsteklar,

Växtsteklar, s å g s t e k 1 a r,Phytoph’aga (Clui-laslogas’lra, Sym’phyta),primitiv underordn. av ordn. steklar. De ha relativt klumpig kropp, med oskaf- tad, brett vidfäst bakkropp. Huvudet är brett och platt, med långa, trådlika el. stundom kamtandadc antenner. Vingarna äro breda, med rikt förgrenat ribbnät och med mörkt vingmärke på de främre. Äggläggningsapparaten är kniv- cl. såglik, vanl. dold. Den användes för att skära, såga el. borra hål i växtvävnader. Äggen, som helt el. delvis skjutas in däri, läggas ofta i rader, stundom utan befruktning. Larverna ha tydligt huvud och benpar på mellan-, vanl. även på bakkroppen (hos frittlevande). De senare likna fjärillarver men ha fler (12—16) gångvårtor. De livnära sig av växtnäring och leva ant. fritt el. inuti växtdelar. Gall-bildande, minerande och vedgnagande larver förekomma. Många äro betydande skadedjur. Larverna spinna vanl. cn fast, oval kokong, vari de kunna ligga mycket länge. Puppstadict är däremot ofta kortvarigt. V., som i Sverige representeras av över 450 arter, delas i fam. bladsleklar, vedsteklar, halmstcklar, spinnarsteklar ochOryss’idae. O.R.

Kategorier: , , , , ,



Nuragh

Nuragh (ital.nuraghe),benämning på väldiga förhistoriska byggnader på Sardinien i form av runda torn, byggda bikupformigt av grova stenblock; övervåning och sidokamrar finnas stundom; ofta löpa spiralformiga gångar inuti de tjocka murarna. N., som ha sammanhang med den egeiska kulturens kupolbyggnader, ha tjänat som befästa boningshus. De • ha byggts från bronsålderns början fram till3:e årh. f.Kr.

Kategorier: , , , , ,



Stämmaskin, maskin

Stämmaskin, maskin för stämning, d.v.s. upptagning av fyrkantiga hål i trä. S. kan arbeta med lockbet Ilar, som i hastig takt(400—500 slag pr min) gå upp och ned mot det på ett inställbart bord befintliga arbetsstycket. För att stämma rent har stålet förutom huvudeggen en egg på var sida om denna. S. kan också arbeta med fräskedja, d.v.s. en över kättinghjul driven ändlös kedja, vars länkar äro försedda med frästän-der. Slutl. kan s. arbeta med borr st ä m j ä r n, ett med4eggar försett kvadratiskt stämjärn, inuti vilket en vanlig spiralborr för trä roterar. Stämjärnets eggar skära hålet fyrkantigt, sedan borren, som skjuter ned något under det4-kantiga stämjärnet, alstrat ett runt hål.v.S.

Kategorier: , , , , ,



Rörkylare, vätskekyld värmcutbytare

Rörkylare, vätskekyld värmcutbytare (t.ex. en kondensor till en destillationsapparat), vid vilken det medium, som skall kylas, ledes genom en el. flera tuber inuti en t.ex. vattenkyld mantel.

Kategorier: , , , , ,



Retranchemang’

Retranchemang’ [-arjj\>-] (fra.retranchement,avretrancher,förskansa m.m.), äldre benämning på en i in- och utgående vinklar bruten skanslinje, ävensom en inuti cn fästning bakom huvudvallen liggande försvarslinjc.

Kategorier: , , , , ,



Krusbärsmott,Zopho’dia convoluteWa,art

Krusbärsmott,Zopho’dia convoluteWa,art av fam. mottfjärilar med huvudsakl. gråbruna framvingar med en spännvidd av 26—30 mm. Dess gulgröna larv angriper krusbär och vinbär, i det förra fallet levande inuti bären, i det senare i en silkesvävnad, varmed bären sammanspinnas. I Sverige är den utbredd till Uppland.

Kategorier: , , , , ,



Em’bryo

Em’bryo (av grek.em’bryon,foster).1)Bot.,av den befruktade äggcellen bildad cellkropp, som åtm. under sin första utveckling står i förbindelse med och får sin näring från moderväxten. E. finnes hos mossor, ornibunksväxter och fröväxter, vilka ofta föras samman i en systematisk grupp av högre ordning,EmbryopWyta(embryoväxter). Se Embryologi. 2)Zool.,benämning på de utvecklingsstadier hos unga djur, vilka befinna sig inuti skyddande ägghöljen el. inuti ett moderdjur. Hos många vattenlevande lägre djur, t.ex. nässcldjur, tagghudingar, borstmaskar, genombrytes ägghöljet mycket tidigt, och efter den embryonala utvecklingen följer en längre, postembryonal utveckling. Hos en del ryggradslösa djur, ss. maskar och kräftdjur, hos många fiskar och hos landryggradsdjuren bildas de viktigaste organen redan hos e., så att hos dem blott könsmognad och en allmän tillväxt följa på embryonallivet. Se Embryologi.H.

Kategorier: , , , , ,



Kapillarite’t,

Kapillarite’t, hårrörsfenomen,fys.,feno-I men, som uppkomma, då smala rör (k a p i11ä r r ö r, I härrör, därav namnet) nedsänkas i en vätska, be-i stående däri, att vätskan inuti röret ställer sig ‘ högre el. lägre än utanför detsamma. Man söker förklara dessa fenomen genom betraktande av de mellan molekylerna verkande krafterna. En molekyl i vätskan påverkas av de kringliggande molekylerna med attraktionskrafter (kohesionskraftcr), som hastigt avtaga med avståndet från molekylen. Inuti vätskan är rc- sultanten till dessa :: I krafter = o, medan i fivi^Tjv=sm•. lY^-l-f^l-Vi-^.^ I vätskeytan och dess ä~ ~ ^’ omedelbara närhet Fig.1. resultanten har ett ändligt värde och är riktad vinkelrätt mot vätskeytan inåt densamma (sc fig. i). För att bringa en molekyl från vätskans inre till dess yta är därför ett visst arbete nödvändigt. I varje vätskeyta är således ett slags potentiell ener- | gi, s.k. ytenergi, bunden. En fri vätskeyta gör intryck av att bestå av en tunn, elastisk hinna. Den I i ytan verkande kraften kallas ytspänning

Kategorier: , , , , ,



Nuragh

Nuragh (ital.nuraghe),benämning på väldiga förhistoriska byggnader på Sardinien i form av runda torn, byggda bikupformigt av grova stenblock; övervåning och sidokamrar finnas stundom; ofta löpa spiralformiga gångar inuti de tjocka murarna. N., som ha sammanhang med den egeiska kulturens kupolbyggnader, ha tjänat som befästa boningshus. De • ha byggts från bronsålderns början fram till3:e årh. f.Kr.

Kategorier: , , , , ,



Sök artikel: