Turkisk konst

Turkisk konst i egentlig mening (jfr Turkiet, sp.1234)är den s.k. osmanska konsten (se Muhammedansk konst, sp.411).Dess huvudorter ha varit Konya, Bursa och i sht Istanbul. I byggnadskonsten sluter den sig, mer än andra grenar av den muhammedanska konsten, till bysantinis- men. Kupolbyggnadcn blev betecknande och fick cn rik utbildning men har ofta en flack form. Moskéns grundplan är vanl. fyrkantig; den har i regel en huvudkupol och flera smärre kupoler. De smala minareterna höja sig över de stora moskéerna som ett system av spetsar. 1 någon mån har den europeiska gotiken inverkat på t. Från äldre tider framstå i de ö. medelhavsländerna borgar och krcnelerade fästningsmurar med storslagna portbyggnader. Vidare märkas palats (serajer), med kiosker i trädgårdar, karavansera-jcr samt, jämte moskéerna, gravbyggnader (se Ttirbe). Byggnadsornamentiken är strängt geometrisk, med bandslingor. Väggarna dekoreras ofta av glaserade tegelplattor med mönster av stiliserade blomstcrrankor m.m. Byggnadskonsten stod på sin höjdpunkt under 1500-talet, då den store arkitekten Sinan* framträdde. T. utbredde sig nu över hela Balkanhalvön; ett konstcentrum blev Adrianopel, ett annat (längst i v.) Sarajevo. En säregen t. lever alltjämt kvar i konstindustrien, särsk. i textilkonstcn (med både knutna och vävda mattor, den förra tekniken i Konya, Istanbul och Usak, den senare i Bursa och Skutari) och i keramiken (den s.k. anatoliska fajansen) samt även i metallkonstcn (vapen, lampor o.a. kärl).E.W.

Kategorier: bursa, istanbul, konst, konsten, konya, turkisk

Europeiskt inflytande gjorde

Europeiskt inflytande gjorde sig icke gällande inom T:s musikliv förrän på1820-talet, då sultan Mahmud II upplöste de berömda janitscharkapel-len och kallade italienska musiker till Istanbul för att omorganisera den turkiska militärmusikcn efter europeisk förebild. Blåsorkestrar bildades Snabbt, och t.o.m. italienska operor uppfördes vid sultanens hov. Den europeiska musiken förblev dock huvudsakl. förbehållen de högre, samhällsskikten och fick större utbredning först efter republikens grundande 1923,och då framför allt till följd av kraftig underslödsverksamhet från statens sida. I Ankara och Istanbul grundades konservatorier, operor och filharmoniska orkestrar. Den moderna musiktraditionen i T. uppbäres nu huvudsakl. av en grupp tonsättare, alla födda1904—08,bland vilka märkas C. Resit Rey, F. Alnar, A. Saygun och N. K. Akses.E.E.

Kategorier: europeiskt, istanbul, italienska, operor, statens, utbredning

Seraj’

Seraj’ (pers.-turk.), palats, i Centralasien även härbärge (jfr Karavanseraj). S. användes i den svenska formen seralj (av fra.sérail)särsk. som beteckning förEski seraj,”gamla palatset” i Istanbul, sultantidens residens, använt som sådant till 1922,och även för sultanens harem.

Kategorier: föreski, istanbul, palatset, residens, seraj, sultantidens

KöprvPliizade, Mehmet

KöprvPliizade, Mehmet F u a t, turkisk vetenskapsman (f.1890),sedan 1913 prof. i turkisk historia och litteratur vid univ. i Istanbul; upp-rättare av och chef för turkologiska inst. i Istanbul. K, är framför allt bekant som kännare av äldre turkisk litteratur och för sina religionshistoriska arbeten rörande både primitiv turkisk och islamisk religion.

Kategorier: istanbul, köprvpliizade, litteratur, mehmet, religionshistoriska, turkisk

Prinsöarna,

Prinsöarna, turk.Kisd Adalar,turkisk ögrupp i Marmarasjön, s.ö. om Istanbul;10 km-, o.5,000inv. Störst är Prinkipo, cn omtyckt badort.

Kategorier: badort, istanbul, marmarasjön, omtyckt, prinkipo, prinsöarna

Istanbul

Istanbul och är den bördiga Maricaslättens kommersiella centrum. De äldre stadsdelarna, belägna pä branta bergknallar, erbjuda med sina talrika moskéer och kupolbyggnader en målerisk anblick. Biskopssäte; stort bibi. Här tillverkas bl.a. mattor, maskiner, läder-, sprit- och tobaksvaror.P.

Kategorier: anblick, bibi, biskopssäte, istanbul, målerisk, tillverkas

Komotine

Komotine [-ni'], K o m o t e n i, huvudstad i nomos Rhodopc i Trakien, Grekland, vid järnvägen Thessalonike—Istanbul;32,874 inv.(1940).Biskopssäte.

Kategorier: biskopssäte, istanbul, järnvägen, komotine, thessalonike, trakien

Pazardzi’k, stad

Pazardzi’k, stad i s.v. Bulgarien, vid övre Mari ca och järnvägen Wien—Istanbul;30,430 inv.(1947).Tobaksindustri.

Kategorier: istanbul, mari, pazardzik, stad, tobaksindustri, wien

Internationella sovvagnsbolaget,

Internationella sovvagnsbolaget, fra.Compagnie internationale des wagons-lits et des grands express européens(Wagons-lits-bolaget), grundades 1873 av belgaren Georges Nagelmakers och fick sitt säte i Bryssel. I. äger och driver sovvagnar, restaurangvagnar och salongsvagnar, vilka enl. överenskommelser med järnvägsförvallningarna framföras i expresståg och viktigare snälltåg mellan ett flertal europeiska länder. I. introducerade det första lyxtåget i Europa, näml. Oricntcxpres-sen Paris—Wien, senare utsträckt till Istanbul-Före1:a världskriget gingo dess vagnar i de flesta internationella förbindelser inom Europa och sågos även på linjer i Asien och Nordafrika. Numera har dess verksamhetsområde inskränkts som följd av krigen. Bland de f.n. mest bekanta expresstågen med I:s vagnar kunna nämnas Simplon—Orientexpressen (Calais—Paris—Milano —Trieste—Belgrad—Sofia—Istanbul), Arlberg— Orientexpressen (Calais—Paris—Basel—Innsbruck —Wien—Budapest—Bukarest), Nordexpressen (Pa- ris—Liége—Köln—Hamburg—Köpenhamn—Stockholm), Sydexpressen (Paris—Iriin [tågbyte]—Madrid, resp. Lissabon) och Train bleu (Calais— Paris—Rivieran). Sverige beröres (hösten1949)av I:s genomgående sovvagnar Stockholm—Paris och Stockholm—Rom. Vagnparken omfattade’939o.1,600vagnar men har kraftigt reducerats under2:a världskriget. — I. är nära förbundet med resebyråföretaget Thomas Cook & Son.JSn.

Kategorier: calais, internationella, istanbul, paris, stockholm, världskriget

Interiör frän Sultan Ahmods moské

Interiör frän Sultan Ahmods moské i Istanbul. I bakgrunden t.v. bönenisch och predikstol. Se även bild 4 och 7 vid Istanbul.

Kategorier: ahmods, frän, interiör, istanbul, moské, sultan

Nästa sida »

Sök artikel: