Vaudoyer

Vaudoyer [vådpaje'], Je an-Lo 11 is, fransk författare (f.1883).V., som är konsthistorikerav facket, har varit knuten till Muséc des arts décoratifs, chef för Musée Carnavalet ochförComédic-Franqaise(1941—44).Påverkad av bl.a. romantikern Th. Gautier och symbolistcn TT. dc Régnier har V. skrivit lyrik, där han haft som motiv landskap, gärna italienska, konstverk, kvinnor och kärlek, bl.a. i diktsaml. “Pocsies”(1913),”Rayons croisés”(1921)och “Images au jardin”(1922).Det är samma motiv, som inspirerat hans romaner, vilka ge förfinade analyser av erotiska stämningar och konflikter med egenartade människor i estetiskt betonade miljöer, bl.a. Venedig; konstkännaren spåras i miljöteckningen. V. har bl.a. utg. “L’amour masqué”(1908),”La bicn-aimée”(1909),”La maitresse et l’ainie”(1912),”Les permissions cle Gement Ballin”(1918)och “Les papiers dc Clconthe”(1919).Småningom förde V. mer av verklighet in i sina romaner, varvid han gärna anknöt till fransk landsort, bl.a. i “Peau d’auye”(1924),”Raymonde Mangematin”(1925)och “Laure et Laurcnce”(1931).V. har utg. konsthistoriska studier och en rad utsökta, kulturhistoriskt inriktade skildringar av franska och italienska landska]), ss. “Les déliccs dc. l’Italic”(1924),”Les bcautcs de la Provence”(1926),”F.n France”(1933)och “Ilalie, des Alpes å Siennc”(1936).E. de Vaugelas [da våzla'], C 1 a u d c F a v r e. d c P é roge s,sieur deV., fransk språkman(1595— 1650).Tidigt entusiast för språkfrågor och känd som sådan invaldes V. bland de första iFranska akad. och erhöll av Richelieuenpension för att arbeta på dess “Dictionnaire”. vars första6bokstäver till stor del redigerats av V.1647utgav han “Remarquessurla languefrancaise”, som länge varit normerande för gott och rent franskt språk och vars grundtanke, att förteckna och anbefalla de bildades språk utan att vilja fixera det, är bestående. För att geexempel på huru detfranska språket borde behandlas, författade V. en(ivers, av (“urtius, “den första bok på god och renfranska” (Voltaire). V:s “Remarques sur la languefrancaise”(1647)utgavs av A. Chassang(2bd,1880),faksimiluppl.1934(med inledn. och bibliogr.). T. V.

Kategorier: fransk, italienska, languefrancaise, motiv, romaner, språk

Redan från 8oo-talet hade

Redan från 8oo-talet hade de italienska städerna sökt kringgå Konslanlinopel och handla direkt med den islamiska världen, men först under korstågstiden tog denna handel fart (Iioo-lalet). Korstågen inneburo cn fransk expansion ned mot de rika kulturländerna vid ö.Medelhavsbacke.net, där det arabiska väldet splittrats sönder. Samtidigt ägde. en annan stor emigrationsrörelse rum: den tyska kolonisationen av länderna kring Östersjön. Liibeck grundlades 1143.Dessa folkrörelser medförde ett enormt uppsving i handeln; de två stora handelsområdena Medel havsörn rådet och Nordöstersjöområdet färdigbildades nu. De italienska städerna (t.ex. Florens, Genua och Venedig), stödjande sig på erövringar vid ö. Medelhavets kuster, togo ledningen av handeln på islamiska världen; dc tyska städer, som bildade. Hansan , togo nu ledningen av varuutbytet mellan industriområdet vid Engelska kanalen—Rhen och råvaru-länderna vid Östersjön. Omslagsplatserna för handeln mellan ö. och v. blevo, sedan Amalfi1130 och Pisa1290dukat under, Venedig och Genua samt senare Florens. Handeln på Indien låg i händerna på araberna, vilka utefter Afrikas östkust och i Indiska oceanen utvecklade ett starkt handelsvälde. De orientaliska varorna, av européerna att börja med betalda med klingande valuta, började delvis betalas med den italienska industriens alster, textilvaror och glas. Dc flandriska textilprodukterna, som avsattes på Östersjöområdet, betaltes med spannmål, sill, koppar, järn, vax och honung. Under1100—1300-talcn transiterades denna handel över Liibeck—Hamburg, men från1400-talel började holländarna segla runt Skagen. — Från1150till1300bildade mässorna i Champagne (Troyes, Brie, Lagny-sur-Marne) förbindelsen mellan det s. och11.handelsområdet; dit kommo handelskaravanerna från Italien, Schweiz, Spanien, Flandern, Tyskland och England. 1 lär var också centrum för penninghandcln. Men från1300-talet trängde italienarna, vilkas efterfrågan efter den västeuropeiska ullen blev allt starkare, direkt sjövägen upp till Flandern och England. Brygge blev nu mötesplatsen för dc italienska städernas och TTansans köpmän. Samtidigt började dessa städer handla direkt med Rhenområdet via Brenner- och S:t Gotthardspassen; i Sydtyskland uppstod ett livligt handelscentrum.

Kategorier: började, direkt, england, handeln, italienska, städer

Arkitekturen gick ännu under 1500-talets början

Arkitekturen gick ännu under 1500-talets början huvudsakl. i gotisk anda, men i ornamenliken började tidigt den italienska renässansen göra sig gällande. Snart inkallades också italienska byggmästare. Från1500-talets mitt ser man den nya stilen framträda i T., men med tysk prägel, hög takresning, rikt dekorerade fönster o.s.v. Slotten i Landshut, Brieg, Giistrow, Ftirstenhof i Wis-mar och framför allt Otto-Heinrichs-bygget i Heidelbergs slott ge belysande exempel, något senare slottet i Munchen av holländaren Friedrich Sustris(t.540—99)m.fl. Stadsbyggnadskonsten bibehöll sin måleriska karaktär, vartill också rådhusbyggena bidrogo (Rothenburg, Alten-burg m.fl.). Korsvirkesbyggnaden nådde nu sin högsta utveckling (Hildesheim, Braunschweig etc). T åtskilliga nordtyska städer, ss. Bremen och framför allt Danzig, infördes under 1500-talets senare del, efter mönster från Nederländerna, en färgrik arkitektur i tegel med ornament av huggsten, en stilriktning, som också gjorde sig gällande i Skandinavien, framför allt i Danmark (se Kristian IV:s stil). Kyrkobyggandet, som kring reformationen trängts tillbaka, fick från1500-talets senare del en viss blomstring både på katolsk (se Jesuitstil) och protestantisk sida, där “salbyggnaden” framträdde, ofta som en fortsättning av den senmedeltida hallkyrkotypcn. Ännu vid1600-talets början härskade i byggnadskonsten senrenässansen; det vackraste provet är rådhuset i Augsburg av Elias Holl(1573 —1646)som var utbildad i palladiansk riktning.

Kategorier: ännu, arkitekturen, gällande, italienska, stilriktning, tegel

Europeiskt inflytande gjorde

Europeiskt inflytande gjorde sig icke gällande inom T:s musikliv förrän på1820-talet, då sultan Mahmud II upplöste de berömda janitscharkapel-len och kallade italienska musiker till Istanbul för att omorganisera den turkiska militärmusikcn efter europeisk förebild. Blåsorkestrar bildades Snabbt, och t.o.m. italienska operor uppfördes vid sultanens hov. Den europeiska musiken förblev dock huvudsakl. förbehållen de högre, samhällsskikten och fick större utbredning först efter republikens grundande 1923,och då framför allt till följd av kraftig underslödsverksamhet från statens sida. I Ankara och Istanbul grundades konservatorier, operor och filharmoniska orkestrar. Den moderna musiktraditionen i T. uppbäres nu huvudsakl. av en grupp tonsättare, alla födda1904—08,bland vilka märkas C. Resit Rey, F. Alnar, A. Saygun och N. K. Akses.E.E.

Kategorier: europeiskt, istanbul, italienska, operor, statens, utbredning

Från övriga italienska storstäder skiljer

Från övriga italienska storstäder skiljer sig T. genom sin rätvinkligt regelbundna stadsplan, vars äldsta del, v. om stadens nuv. centrum, Piazza Castello, grundlades redan av romarna som ett härläger. Med sina raka, breda, cj sällan av ar-kader kantade gator, sina vackra öppna platser och sin kultiverade arkitektur av övervägande barockprägel gör staden ett förnämt intryck. Många av de ståtligaste byggnaderna ligga i närheten av

Kategorier: italienska, kultiverade, öppna, platser, skiljer, storstäder

Tankred, italienska furstar, tillhörande

Tankred, italienska furstar, tillhörande den normandiska furstcätt, som härskade i Syditalicn. 1) Tankred (d.1112),följde sin kusin Bohe-mund av Tarcnt på det1:a korståget och utmärkte sig för tappcrhct bl.a. vid stormningen av Jerusalem 1099.Sedan konungariket Jerusalem konstituerats, blev T. furste av Galiléen och från1103 regent i Bohemunds furstendöme Antiokia. 2) Tankred, konung av Sicilien (d.1124),oäkta son av hertig Roger av Apulieu. T. valdes efter kusinen Vilhelm 11 :s död till konung av Sicilien1170och motstod kejsar Henrik VI :s upprepade försök att erövra hans rike.

Kategorier: furstar, italienska, jerusalem, konung, oäkta, tankred

TalFero

TalFero [-å], i Italien benämning på den tyska talern och på vissa italienska cftcrbildningar därav.

Kategorier: cftcrbildningar, italien, italienska, talern, talfero, tyska

Sydtyrolen,

Sydtyrolen, ty.Siidtirol,den del av Tyrolen* s. om Brenner, som Österrike 1919 avträdde till Ttalien, i stort sett motsv. den nuv. italienska regionen Trentino-Alto Adige;13,613km2,736,414inv.(1951).I n. delen, Alto Adige, bo mest tyskar, o.200,000,i s. delen, Tientino, italienare.1939slöts mellan Hitler och Mussolini en överenskommelse om frivillig folkförflyttning från S. till Tyskland, varvid de tyska sydtyrolarna fingo op-tcra för ant. Tyskland el. Italien. FöreVi 1940optcrade185.000och förelh1940,dit fristen för option framflyttades,225,000personer för Tyskland, men högst80,000lämnade verkligen S. I freden i Paris1946reglerades frågan, och S. tillförsäkrades en viss autonomi. Landsdelenstyskar tillhöra mestadels ett tyskt folkparti, som invalt ett par representanter i den italienska deputeradekammaren.P.;Ti.

Kategorier: adige, alto, framflyttades, italienska, sydtyrolen, tyskland

Stubaialperna ff/to’bål-1,

Stubaialperna ff/to’bål-1, j Tyrolen, Österrike, omfatta n.ö. delen av Rätiska alperna och en forts, av Ötzlalalperna, mellan Wipp-, Inn- och ötztal. Talrika glaciärer. Högsta topp är Zuckcr-hiitl (ital.Fan di Zucchero),3,511m ö.h., invid italienska gränsen; Schrankogl är3,498m. Den storslagna S111b a i t a 1, en v. utgrening av Wipptal, har livlig turisttrafik.

Kategorier: invid, ital, italienska, stubaialperna, tobål, zucchero

Statutteorien,

Statutteorien, den moderna internationella privaträttens första ursprung, har fått sitt namn därav, att den från början avsåg giva regler ang. tillämplighctsområdena för de italienska stadsstaternas särstadganden, s.k.statu’ta.Jfr Personalstatut.

Kategorier: italienska, personalstatut, särstadganden, stadsstaternas, statuta, statutteorien

Nästa sida »

Sök artikel: