Zetterstéen, Karl Vilhelm, orientalist

Zetterstéen, Karl Vilhelm, orientalist (1866— !953),(hoc. i semitiska språk vid Uppsala univ. 1895, i Lund s.å., tf. prof. i orientaliska språk i

Kategorier: karl, orientalist, prof, språk, vilhelm, zetterstéen

Wendt,Karl Hugo Eina

Wendt,Karl Hugo Eina r, arkivman (f.2%i1890),fil. lic. i Uppsala 1922,fil. dr1934;amanuens i Riksarkivet1924,arkivarie där1934,arkivråd1941.Bland W:s skrifter märkes gradualavh. “Det svenska licentväsendet i Preussen”(1933). vonWendt,Georg Willehad, finländsk fysiolog och politiker(1876—1954),tillhörande en1847 adlad ätt, med. och kir. dr i Helsingfors1905(“Untersuchungcn fiber den Eiweiss- und Salz-Stoffwechsel beim Menschen”), fil. dr i Leipzig1908,prof. i husdjurslära vid Helsingfors univ.1910—43.W. publicerade i näringsfysiologiska frågor talrika arbeten, däribland dc mera populära “Magra eller fetma?”(1922, 2uppl.1926),”Vitaminer”(1924, 2uppl.1926),”Föda, hälsa och ; motståndskraft”(1933,ny uppl., “Kost och kultur”,1936)och “Råkost och råinläggning”(1933).W. spelade cn framskjuten roll vid finska republikens tillkomst, organiserade i dec.1917dess första representation i Stockholm, frambar i jan.1918framställningen om erkännandet av Finlands självständighet, förde i Berlin jan. och febr. s.å. diverse förhandlingar och var1919—22riksdagsman (Svenska folkpartiet). W. utg.1948sina memoarer, “Ur min levnads bokfilm”.C.

Kategorier: eina, hugo, karl, råkost, svenska, wendt

Welser

Welser [-zar], tyskt handelshus, urspr. med säte i Augsburg. Familjen är känd från1200-talet men nådde först med 1400-talets slut större betydelse. Huset W. var näst huset hugger det största tyska handelshuset under1500-talet. Det bedrev huvudsakl. varuhandel och sökte anpassa sig efter den nya handelspolitiska situationen efter de geografiska upptäckterna; därjämte bedrev det penningaffärer och försträckte kejsar Karl V stora summor, bl.a. vid hans val till kejsare.1527 erhöll huset W. Venezuela som pantbesittning av kejsaren och exploaterade hänsynslöst detta land. — Orn P h i 1 i p p i n c W. se Ferdinand, Österrike2).E.Lö.

Kategorier: bedrev, huset, karl, kejsare, summor, welser

Vattenur, uråldrigt instrument

Vattenur, uråldrigt instrument för tidmätning. V. var konstruerat enl. samma princip som sanduret el. timglaset* och betecknade med avseende på exakt tidsangivelse ett framsteg gentemot detta. Som tidsmått användes den vattenmängd, som ut- strömmade ur ett öppet kärl genom en trång öppning i dess nedre del. Härvid angavs liden ant. av vattenståndet i detta kärl el. av vattenståndet i det kärl, vari det utdroppadc vattnet uppsamlades. Dessa kärl kunde därför förses med gradcring. V. av förra slaget voro kända hos egypterna redan o.1300f.Kr. Kineserna använde v. i varje fall 300år f.Kr. V. var länge jämte soluret den viktigaste tidmätaren. Hos grekerna kallades v.klepsyd’ra.V. förbättrades småningom och försågs med hjulverk, som igångsattes av vattnets fallande el. stigande. I senare tid utrustades v. vanl. med en flottör, förbunden med en visare, som spelade över en skala. V. användes i hemmen intill1600-lalets mitt, då de började utträngas av de mekaniska uren med hjulverk. — Litt.: M. Engclmann, “Zeitmessung und Uhren im Spiegel der Gcschichtc”(1925).Re.

Kategorier: hjulverk, instrument, karl, uråldrigt, vattenståndet, vattenur

Vasomoto’riska nerver, nerver, gående till blodkärlens glatta muskulatur,

Vasomoto’riska nerver, nerver, gående till blodkärlens glatta muskulatur, som pä från nerverna erhållna impulser dels kontraherar kärlen (v a s o-kon Strikt or i ska nerver), dels utvidgar dem (vasodilatatoriska nerver). De kärlkontraherande nerverna tillhöra i allm. det sympatiska, dc kärldilatcrande del parasympatiska nervsystemet; undantag härifrån finnas, t.ex, i hjärtat, vars artärer sammandragas av impulser från vagusncrven och utvidgas genom impulser från nerver, tillhörande sympatiska gränssträngen. Samtliga kärl i organismen (särsk. artärerna, i mindre grad även venerna) äro utrustade med v., men i vissa organ synes deras inverkan på kärl-kalibern vara mindre markerad än i andra; detta är förhållandet särsk. i hjärnans kärl, i mindre grad även i hjärtats och njurarnas. Inom centrala nervsystemet äro v. representerade särsk. i ett centrum inom förlängda märgen; överordnade centra befinna sig i mellanhjärnan, och även högre upp, i hjärnbarken, synas centra för vasomotoriken finnas. En riktig avbalanscring av impulserna i v. till de olika kärlprovinserna är av avgörande betydelse såväl för de enskilda organens funktioner som för blodtryckets vidmakthållande och reglering samt för livets bestånd. — Se Vasomotoriska rubbningar.A-U.

Kategorier: centra, impulser, karl, nerver, nervsystemet, vasomotoriska

Vasaätten,

Vasaätten, så kallad efter vapenbilden, cn vase*, fr.o.m. Gustav Eriksson (konung Gustav* I) svensk konungaätt, kom under medeltiden jämförelsevis sent till inflytande. Dess förste kände medl. var Nils Kettil s son, häradshövding i Frötuna, nämnd 1355.— Litt.: H. Gil-lingstam, “Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden”(1952). 1)K ris ti er11(Krister) Nilsson Vas.e (d.1442),son till Nils Kettilsson, namnes f.g. i källorna1396,då han som riddare var bland ut-färdarna av Nyköpings re.ccss. Några år senare uppträder han som häradshövding i Seminghundra hd. Han synes också ha haft sina godsbesittningar koncentrerade lill Uppland. Sätesgården torde ha varit Björnö i Frötuna sn. Någon mera betydande politisk roll har herr Kristicrn knappast spelat under drottning Margaretas tid. lian kan icke visas ha varit riksråd förrän1413,då han Uppträder ‘ denna egenskap under det besök, som Erik av Pommern gjorde i Sverige efter Margaretas död.1417 efterträdde Kristicrn Nilsson svågern Tord Röriksson Bonde som hövitsman på Viborgs slott. Han kom att inneha slottet till sin död. Som hövitsman på Viborg var herr Krisliern unionsmonarkens främste representant i öster, och han kom mitt upp i förvecklingarna mellan hanscatcr, ryssar och revalsborgare. Under dessa förvecklingar strävade han målmedvetet efter att göra Viborg till stapelstad för handeln på Ryssland, en politik, som klart pekar framåt mot de svenska strävandena under hans sonsons son Gustav Vasa. Hans politik i detta avseende förbands av allt att döma nära med egna privatekonomiska intressen. Vid den svenska resningen mot Erik av Pommern förhöll sig Kristiern Nilsson neutral, och han utsågs1435till skiljedomare mellan kungen och de upproriska. Resultatet av uppgörelsen blev, alt han utnämndes till drots, medan hans frän de Karl Knulsson blev marsk. Tillsammans ledde de båda herrarna den svenska rådspolitiken, och samarbetet föreföll till en början gott. På hösten1438sköts emellertid Kristicrn Nilsson åt sidan i samband med Karl Knutssons val till riksföreståndare. Han berövades också en rad av sina förläningar i Sverige. Inför risken att han i denna situation skulle öppet ansluta sig till Karl Knutssons motståndare, lät denne fängsla honom på gården Rävclsta i LTppland1439.Sedan han frigivits, begav han sig till Viborg, där han uppehöll sig till Krislofers av Bayern ankomst till Sverige1441,då han anslöt sig till denne. En uppgörelse mellan Herr Kristiern och Karl Knutsson kom i samband därmed till stånd kort före den förstn:s död på Viborg. Jr R. 2) Karl Kristiernsson, den föreg:s son (d.1440),uppträdde1439i förbund med ätten Natt och Dag och innehade då Ringstadaholm. 3) Nils Kristiernsson, den föreg:s bror (d.1464),anslöt sig1457till det oxenstiernska upproret och erhöll Västerås slott. 4) Johan Kristiernsson, den föreg:s bror (d.1477),stod1447på samma sida som denne men bands genom giftermål med Sten Sture d.ä:s syster vid Karl Knutssons släktkrets, stödde från1464den sistn. och från1470Sten Sture. 5) Kettil Karlsson, son till V.2)(d.1465),blev efter studier i Rostock och Louvain1459biskop i Linköping. Efter brytningen mellan Kristian I och den oxenstiernska släktkretsen1463ställde sig Kettil följ. år i spetsen för ett uppror, besegrade Kristian med hjälp av dalkarlarna och lät1464återkalla Karl Knutsson. Dennes tendenser att sluta scparatövercnskommelser med danskarna för att undvika V:s och Oxenstiernornas inflytande förorsakade emellertid cn brytning mellan honom och biskop Kettil, vilken slutade med att Karl Knutsson åter fördrevs och biskop Kettil och Jöns Bengtsson Oxenstierna från årsskiftet1464/65 regerade Sverige som riksföreståndare. Biskop Kettil avled kort därefter.E.Lö. 6) Erik Karlsson, den föreg:s bror (d.1491),var hövitsman på Stäkeholm och Rumla-borg, understödde biskop Kettil och Jöns Bengtsson, blev efter den sistn:s död ledare för det oxenstiernska rådspartiet och bekämpade Sturarna med växlande framgång. Efter slaget på Brunkc-bcrg försonade han sig med Sten Sture och förhöll sig till sin död lojal. 7) Erik Johansson, son till V.4),(d.1520),är känd som konung Gustav I:s far. Han var Sturarnas anhängare,1500—05hövitsman på Kas-tellholm och avrättades vid Stockholms blodbad. Vissa av de senare Vasakonungarnas patologiska lynnesdrag kunna möjl. spåras hos honom.

Kategorier: erik, gustav, karl, kettil, nilsson, viborg

Valois

Valois [valoa'], fransk konungaätt, sidogren av ätten Capet*, uppkallad efter grevskapet Valois. Då capetingernas huvudlinje utslocknat med konung Karl IV:s död, besteg Filip VI, son till Filip den skönes yngre son Karl av V.,1328 Frankrikes tron. Kronan stannade inom ättens huvudlinje till Karl VIILs död1498,då Ludvig XII, av sidogrenen Valois-Orléans, kom till regeringen. Efter Ludvigs död1515besteg med

Kategorier: filip, frankrikes, huvudlinje, karl, kronan, valois

Wallroth, Karl-August,

Wallroth, Karl-August, numismatiker(1860 — ‘936),bergsex. i Uppsala 1890,kontrollör vid Kontrollverket1892,chef (kontrolldirektör) där1906,t.f. myntdirektör1907,myntdirektör och chef för Mynt- och justeringsverket1909—27.W. utgav “Sveriges mynt1449—1917″(i “Numismatiska meddelanden”,22, 1918),cn grundläggande handbok för det numismatiska och ekonomiskl-historiska studiet med tabeller över myntnominalcrnas vikt, halt, finvikt, toleransbestämmelser m.m.

Kategorier: august, chef, karl, numismatiska, studiet, wallroth

WahYn, Karl Gustaf,

WahYn, Karl Gustaf, elektrotekniker(1858— 1922),ex. vid Tekniska högsk.1882 som arkitekt, verkst. dir. i Stockholms elektriska belysnings-ab.1890—1908,då företaget övertogs av Stockholms stad;1892e. lärare i elektroteknik vid Tekniska högsk.,1902tf. och 1907ord. prof. i detta ämne. W. var en av elektroteknikens föregångsmän i Sverige och har framlagt sina rön i ett flertal uppsatser i “Teknisk tidskr.” samt Utg. en lärobok i elektroteknik.

Kategorier: elektroteknik, högsk, karl, stockholms, tekniska, wahyn

Wallenstedt, Lars, greve,

Wallenstedt, Lars, greve, ämbetsman(1631 — 1703),son till biskop L. O. Wallius. Efter utländska studier ingick W. i kansliet, blev sekr. vid generalguvernementet i Ingermanland 1668,adlad s.å., riddarhussekr.1672—83,statssekr. och kansliråd1683,landshövding i Västmanland1689,friherre s.å. W. var en av Karl XI:s dugligaste medhjälpare, oegennyttig och redbar, enväldet och reduktionen orubbat tillgiven och högt i gunst hos konungen.1693 blev han kungl. råd, s.å. greve,1695president i Svea hovrätt samt förordnades1697av kungen att vara mcdl. av förmyndarregeringen under Karl XII:s minderårighet och där handha högsta ledningen av kammar- och kom-mersieärendena. Som sådan åtnjöt han även Karl XIl:s förtroende och var cg. den ende av förmyndarna, som den unge kungen respekterade. Utrikespolitiskt tillhörde W. det franska partiet.C.

Kategorier: greve, karl, kungen, lars, wallenstedt, xiis

Nästa sida »

Sök artikel: