Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Tarfalajaure,

Tarfalajaure, sjö i Kebnekaisefjällen, Jukkasjärvi sn, Lappland, avrinner genom Tarfalajokk och Lad-tjojokk till Kalixälv; c:at,180m ö.h.;0,4km2. I T., som är känd för sin vilda skönhet, kalvar Keb-nepakteglaciären (se bild 14å pl. vid Glaciär, karta och bild1å pl. vid Kebnekaise). — Namnet är bildat till lap.tarfala,mossbevuxen mark, ochjaure,sjö.

Kategorier: , , , , ,



Svea älv,

Svea älv, det sista, numera torrlagda avloppet för Östersjön över Mellansverige. Belägen strax s. om Degerfors bruk och station invid gränsen mellan Närke och Värmland upptäcktes S.1923.1 den oländiga terrängen v. om sjön St. Björken framgå här7döda, i berggrunden delvis djupt nedskurna och förgrenade klippraviner med döda vattenfall (Sveafallen; se ovanst. karta), jättegrytor o.d. S. betraktades tidigare som Ancylus-sjöns* avloppsälv, som med ett brant fall på32m och med en vattenmängd beräknad till c:a 2o,ooo in8i sek här hade sin väg ned till Vänern-bassängen, då cn vik av Västerhavet (se karta vid Kvartärpcriodcn, sp.255 och schema å sp.257f.). Senare undersökningar synas dock visa, att ytan av Ancylussjön vid dess största utbredning cj nått upp till S:s trösklar. S. måste därför ha sinat vid el. före ancylustidens början och ha varit avlopp för ett tidigare östersjösladium, möjl. Voldiahavets utsötade slutskede, Echincis-havet. Den nutida breda Letälvsdalen mellan Degerfors och Billingen markerar forts, av S:s väg. Pasströskeln v. om St. Björken når nu 105m ö.h., och dåtida Östersjöns strandlinje ligger där på no—115m. På gr. av den starkare isostatiska landhöjningen i dessa trakter jämfört med i s. försköts vattenmassan småningom söderut, där slutl. nytt avlopp uppkom över dc sänkor, som nu upptagas av Bälten men då lågo (iver havsytan. Därmed upphörde S. att existera. — Litt.: H. Munthe, “Studier över Ancylussjöns avlopp” (i SGU, ser. C, nr346, 1927);L. v. Post, “Svea älv, Göta älv och Dana älv”(1937);S. Plorin, “Knstförskjut-ningen och bebyggelseutvecklingen i ö. Mellansverige under senkvartär tid”(1948).[G.FnjMhn.

Kategorier: , , , , ,



Svanen

Svanen (lat.Cygnns),stundom kallad Norra korset, en av de “ptolemaiska” stjärnbilderna på n. himlen. S. ligger på19”—22′»rektascension och +300— + 6o°deklination, i det område av Vintergatan, där denna delar sig i två grenar, och innehåller c:a150 stjärnor ljusare än6:e storleken. De5ljusaste stjärnorna (a, /?,y, 8och •?) bilda tillsammans ett stort kors; den ljusstarkaste (a), kallad Deneb, utgör S:s stjärt och /?, kallad Albireo, dess näbb. Se karta vid Stjärnor.Af. van Swa’nenburgh [fann -bör*], Jacob I s a a c s z, holländsk målare(1571 —1638),var son till Isaac Claesz van S. (d.1614),som framträdde som genrcmålarc (några bilder i museet i Leiclen), och är eg. bekant som Rem-

Kategorier: , , , , ,



Sundsvall, stad

Sundsvall, stad i Västernorrlands län, Medelpads enda stad, vid Selångersåns utlopp i Sundsvalls-fjärden (se bikarta ä karta vid Medelpad);32,54 km2, därav 28,53land; inom stadsplan6,02km2;26,561inv.(1953).Omedelbart ö. om S. ligger Skönsberg (jfr Skön).

Kategorier: , , , , ,



Från restaurationen till revolutionen,

Från restaurationen till revolutionen, 1 8 14—1868. Redan i 1812 års cortes hade en partimotsättning framträtt mellan anhängarna till enväldet(serviles)och det segrande liberala partiet. Vid restaurationen 1814 slöt sig Ferdinand VII oförbehållsamt till de förra, vägrade att godkänna 1812 års karta, ingrep mot dc liberala partiledarna, återkallade jesuiterna och återställde kyrkans makt. T landet kom det emellertid cj till lugn. Dc från frihetskriget stridsvana officerarna, som ofta opererat på egen hand, hade svårt att finna sig till rätta i lugna föhållanden och inledde de för 1800-talets spanska historia typiska militärkupperna(pronunciamientos).Landet var genom det långa kriget utarmat. Därtill kom, att de amerikanska kolonierna sedan frihetskriget vandrat egna vägar och nu vägrade uppge sin självständighet — Florida såldes 1819 till USA. De försök, som spanska trupper och mot moderlandet trogna element i kolonierna gjorde att återföra dessa till lydnad, misslyckades helt men kostade dryga penningar (se vidare Sydamerikanska frihetskriget). Kolonierna voro och blevo förlorade, vilket medförde en för städernas borgerskap tryckande nedgång i handeln. Då samtidigt statens finanser voro usla och löner till ämbetsmän och officerare utbetalades oregelbundet, funnos åtskilliga anledningar till missnöje. Detta ledde 1820 till cn resning i Cådiz, vilken väckte genljud även i n. S. Ferdinand såg sig föranlåten alt gå ed på 1812 års karta, ett konstitutionellt styrelseskick infördes, en del reformer åvägabragtes, och cortes sammankallades. T dessa fingo först de moderata liberalerna(doceanistas)majoritet; de radikala liberalerna(cxaltados)bildade den oppositionella minoriteten. Nya val 1822 omkastade styrkeförhållandena, och Ferdinand påtvingades cn radikal ministär, som hårt gick fram mot sina motståndare. Konservativa resningar ägde rum i landet, och på kongressen i Verona beslöto stormakterna intervenera. Exekutionen anförtroddes åt franska trupper, som lätt bemäktigade sig S. Ferdinands makt återställdes, cn absolutistisk maktperiod följde. De ivrigaste rojalisterna(apostölicos),missnöjda med konungens enl. deras mening alltför toleranta hållning — av radikalerna utmålades han åter som ett odjur i människohamn —, samlade sig kring hans bror, Don Carlos. Alltmer gled Ferdinand över till en mot liberalerna vänlig politik; då han efter att 1832 ha infört kvinnlig tronföljdsordning i landet ocli 1833 låtit en cortes-församling hylla sin omyndiga dotter som tronföljare, s.å. avled, slöto liberalerna upp kring änkedrottningen Maria Kristina, som under Isabella II:s (1833—68) omyndighet skulle föra regeringen. 1 1834 års statut gav hon S. en författning efter modell av 1814 års franska karta. De konservativa åter vägrade erkänna förändringen i tronföljden och sympatiserade med ek fylkade sig kring Don Carlos, vilken som Karl V antog kungatitel. Runtomkring reste de sig till hans förmån, särsk. i de baskiska provinserna och Katalonien. Mellan deras anhängare,carlislas,och änkedrottningens,cristinos,utbröt ett långvarigt krig (1833—40), som fördes med stor bitterhet. Länge kunde karlisterna hävda sig i berglandskapen och hade delvis stor framgång, särsk. under de skickliga generalerna Zumalacärregui och Cabre-ra. Splittring inom deras led medförde deras fall, och sedan en grupp,marotistas,som särsk. ville trygga åt de baskiska provinserna deras gamla privilegier(fueras),tillfredsställts, kunde general Espartcro återställa freden 1840.

Kategorier: , , , , ,



Sextanxen,

Sextanxen, lat.Sextons,stjärnbild mellan9*35™och io^s™ rektascension samt mellan +y°och—ii0deklination, innehållande ett 50-tal för blotta ögat synliga stjärnor; den ljusstarkaste,a,är av storleken4′nso. Se karta vid Stjärnor.

Kategorier: , , , , ,



Salvador |saloaöå’r], officielltReptiblica

Salvador |saloaöå’r], officielltReptiblica de FA Salvador,den minsta av Mellanamerikas republiker, belägen mellan 87°45′och90°2′v.lgd och mellani4°3o’och I3°8′n.br., gränsar i nu och ö. till Honduras, i s. till Stilla havet och i n.v. till Guatemala (se karta vid Mexico); arealen uppskattas till34,126 km2, och folkmängden beräknades1950till1,858,656inv. Huvudstad San Salvador.

Kategorier: , , , , ,



Saint-Maurice

Saint-Maurice [särj-måriss’1, s.ö. förstad till Paris (se karta vid d.o.), mellan MarneochBois de Vinccnnes;10,133 inv.(1946).

Kategorier: , , , , ,



Befolkningsfördelningen

Befolkningsfördelningen är ojämn. Som helhet är R. glest bebott; i medeltal är boendetätheten blott9inv. pr km2. Vidsträckta områden av tundra- och barrskogsbältet, framför allt i Sibirien, och av ökenbältet i Centralasien äro praktiskt taget obebodda. Störst är boendetätheten i Europeiska R. med dess nära 150 mill. inv., i medeltal28inv. pr km2. Om1,7mill. km2n. om6o°n.br. (ung. Leningrads breddgrad) fråndragas, stiger siffran till nära42inv. pr km2, vilket jämfört med det tätt befolkade Väst- och Mellaneuropa fortfarande är en gles boendetäthet (jfr karta vid Europa sp.1164).Mer än ioo inv. pr km2som ett medeltal ha blott6oblaster (se tab.3),av vilka majoriteten(4)ligger i v. i de nyförvärvade till förbundsrepubliken Ukraina fogade f.d. polska och rumänska områdena. Tätt befolkade äro också de transkaukasiska republikerna med i medeltal42inv. pr km-’. Mycket tätt befolkade äro dc intensivt odlade oaslandskapen i Centralasien. Hur gles bosättningen är inom Asiatiska R. (jfr karta vid Asien, sp.519),framgår av att den östsibiriska regionen på en ytvidd något större än det utomryska Europa har blott5 V2mill. inv. och av att det som helhet betydligt sydligare belägna och fruktbarare Västsibirien på en landareal av2,4mill. km2har endast något över10mill. inv.(1939).T.o.m. i de sydliga, inom svartjordsbältet liggande oblas-tcrna Kurgan, Omsk och Novosibirsk är boendetätheten ej större än t.ex. i det nordsvenska barrskogsområdet (Västernorrlands län12,de nämnda västsibiriska områdena13inv. pr km2).

Kategorier: , , , , ,



Flygvapnets

Flygvapnets flottiljer. Nedanstående tab. upptar beteckningar, namn och förläggningsorter för svenska flygvapnets flygförband enl.1942års försvarsordning och vissa däri gjorda ändringar (se karta). Ang. flygvapnets eskaderindelning se Flygvapen.

Kategorier: , , , , ,



« Föregående sidaNästa sida »
Sök artikel: