Västra

Västra Ny kyrka. 1865 men ökade sedan starkt under 1900-talets början och var 1935 35 % större än nu, vilket främst beror på tätortsbefolkningens nedgång efter cementfabrikens nedläggning. Av fornlämningar finnas cn stenåldcrsboplats vid Fädersminne samt ett par högar. Kyrkan är helt nybyggd 1885. Sedan Vi 1952 bildar V. tills, med Bunkeflo och Tygelsjö kommunen Bunkeflo. — Namnet namnes 1369 och skrevs 1401—50 Klakstorp. Det innehåller gen. av ett forndanskt mansnamnKlakochtorp,nybygge.M.O.;L.

Kategorier: bildar, bunkeflo, kommunen, namnes, tygelsjö, västra

Velinga

Velinga (förr Ve lin ge), socken i Vartofta hd i Västergötland, Skaraborgs län, och församling i Darctorps, Velinga och Brandstorps pastorat i Kåkinds kontrakt av Skara stift, s. om Tidaholm;46,11 km2, därav 45,87land;478inv.(1953; 10inv. pr km2). Socknen sträcker sig från Tidans odlade dalslätter upp på Hökensås’ högsta partier (c:a34Om ö.h.). Åkern utgör26%av landarealen, skogsmarken58%.Egendomar: Ettak (Statens) och Torp. Den förstn. är en häradets äldsta gårdar och var på västgötalagens tid huvudgården i Vartoftabo förvaltningsdistrikt. Ettak var egen socken till in på1700-talet. Betydande medeltida murpartier torde vara bevarade i den1752utbyggda kyrkan; den är av sandsten med vita fogar. Restaurerad1941.SedanVi1952ingår V. jämte Härja, Daretorp, Baltak och Agnetorp i kommunen Hökensås. — Namnet,1225(de) wid-hmgum, har senast tolkats som innehållande fsv.vidher,skog, och plur. av ett fsv.lung,sandås, grusås (besk medljung,ofruktbar mark).I.Mg;L.Velinpapper, se Velängpapper. Velifrae (lat.), stad i Italien, sc Velletri. Weil fpelll (eng.), gott, bra; nå?

Kategorier: agnetorp, ettak, hökensås, kommunen, socken, velinga

Varnum, socken

Varnum, socken i As hd i Västergötland, Älvsborgs län, och församling i Rångedala, Toarps, Äspereds, Tärby och Varnums pastorat i Ås kontrakt av Skara stift, n.ö. om Borås;19,10 km2, därav 18,42land;353inv.(1953; 19inv. pr km*). V. ligger kring övre Viskan och har odlade, sjörika dalslätter kantade av skogshöjder. Åkern utgör18%av landarealen, skogsmarken6~°/o.Kyrkan är i huvudsak trol. från1700-talet men fönster och dörrar från1800-talet; vapenhus i v. av trä med klockstapel på taket. Märkligt triumfkru-cifix från1200-talet. SedanVi1952utgör V. jämte Kärråkra, S. Vånga, Möne, Hällstad, Murum, Grovare. Fänncslunda, Härna och S. Ving kommunen Hökerum. — Namnet, efter kyrkbyn, skrevs12S8Ilu.xrnemh,1398Hua?riicema2socken. Förleden torde vara ett fsv.hvcern,bcsl. med bl.a. fvnord.hverna,kiltel, syftande på läget i cn kittclformig dal. Efterleden ärhem,hemvist, gård.I.Mg;Er.

Kategorier: fänncslunda, grovare, härna, kommunen, socken, varnum

Ullånger, socken

Ullånger, socken i Ångermanlands s. domsagas tingslag i Västcrnorrlands län och pastoral i Ådalens kontrakt av Härnösands stift innanför Ullångerfjärden;166,20 km2, därav 159,80land; 1,611inv.(1953),varav293på handelsplatsen S u11d b r o n. U. ligger i en storkuperad bergs-och skogsterräng, där norrlandslerrängens gränslinje går ända fram till kusten; åkern utgör6,9%av landarealen, skogsmarken66°/o.I U. finnas kvartsbrott (Getberg), betongvaru- och snickerifabriker, handskfabrik, tegelbruk och sågverk (Askja). Talrika järnåldersgravar. Kyrkan är till större delen medeltida, ombyggd1909och vackert restaurerad1935.SedanVi1952ingår U. jämte Vibyggerå i kommunen Ullånger(382,00km2, därav364,20land;3,267inv.1953).— Namnet,1316in vldanger, innehåller i förleden sannol. en bildning till ett medvällabesk verb med bet. sjuda: efterleden är det i ortnamn förekommandeanger,fsv.anger,smal vik, cg. “ngt hopklämt”, formellt samma ord somånger (känsla). J.Ör;F.r.

Kategorier: kommunen, socken, ullånger, vackert, vibyggerå, vldanger

Sedan Vi 1952 ingår

Sedan Vi 1952 ingår U. i kommunen Vilske. — Namnet,1330—34Ollenec,1449Vllcnc sokn, består av en förled av dunkelt ursprung samtvin(i),betesmark.I.Mg;Er.

Kategorier: betesmark, dunkelt, ingår, kommunen, samtvin, sokn

Töllsjö, socken

Töllsjö, socken i Bollebygds hd i Västergötland, Älvsborgs län, och församling i Bollebygds, Björketorps och Töllsjö pastorat i Marks och Bollebygds kontrakt av Göteborgs stift, n.v. om Borås; io8,»4km*, därav 104,78 land;1,115mv-(1953;II inv pr km2). T. är en höglänt bergs-och skogstrakt med spridda myrmarker. Åkern utgör6°/oav landarealen, skogsmarken64 °/o. IT. finnes någon sömnadsindustri. Kyrkan av sten är från1856;restaurerad1903och1946.Dess föregångare (med invändiga målningar avS.Wennberg1711)var tillbyggd1753.SedanVi1952bildar T. jämte Bollebygd kommunen Bollebygd. — Namnet,efter kyrkbyn, skrevs1540Tylsrid. Häri ingå namnet på den närliggandeTöllsjön,vars förled är oklar, samt fsv.rydh,röjning, vars övergång till-sjöär fonetiskt betingad och spåras redan i förra delen av1500-talet.I.Mg;Er.

Kategorier: bollebygd, bollebygds, häri, kommunen, socken, töllsjö

Täng, socken

Täng, socken i Ase hd i Västergötland, Skaraborgs län, och församling i Särestads, Bjärby, Tängs, Håle och Flakcbcrgs pastorat i Väne kontrakt av Skara stift, på vänerslätlen, s.v. om Lidköping;12,40 km-, därav 12,39land;214inv. (I953I17inv. pr km2). T. är till större delen uppodlat. Åkern utgör63°/oav landarealen, skogsmarken21°/o.Ang. kyrkan sc Håle. Sedan Vi1952bildar T. jämte Håle, Särestad, Flakcbcrg, Bjärby, As, Sal, Flo, Tcngene, Trökörna, Läugnum och Hy-ringa kommunen Grästorp. — Namnet,1399j Thasng, har ansetts vara besl. med(havs)tångoch betyda växtlighet, syftande på skog.I.My;Er.

Kategorier: bjärby, hale, kommunen, ringa, socken, tång

Tving, socken

Tving, socken i Medelstads hd i Blekinge och pastorat i Medelslads kontrakt av Lunds stift, i en småkuperad, sjö- och skogrik trakt kring Nätt-rabyån;146,27 km2, därav 137.70land;2,146inv.(‘953; ‘5′”v. pr km2). Åkern utgör15,0%av landarealen, skogsmarken71%.I Tvings samhälle(252inv.1951)finnas smärre industrier, ss. betongvarufabriker, mekaniska verkstäder och sågverk. Fornlämningar finnas, bestående av sten-och järnåldersgravar. Kyrkan uppfördes1841—43av gråsten. Vid s. långsidan i koret står ett altarskåp av ek från1510—20;mittpartiet och flyglarna äga skulpterade reliefer. Sedan Vi1952bildar T. jämte Eringsboda kommunen T v i n g(278,00km2, därav258,39land;3,690inv.1953)- —Namnet, på1400-talet Tvingh, Twingh, hänger samman medtvingai cn bet. “tränga ihop”. Det torde syfta på något smalt el. instängt markområde, .som nu cj längre kan identifieras.J.ör;Er.

Kategorier: flyglarna, kommunen, reliefer, skulpterade, socken, tving

Trävattna, socken

Trävattna, socken i Vilske hd i Västergötland, Skaraborgs län, och församling i Floby, Göteve, Trävattna och Hällestads pastorat i Vånga kontrakt av Skara stift, v. om Falköping;24,50 km-, därav 24,04land;224inv.(1953; 9inv. pr km2). T. är huvudsakl. skogrik slättbygd kring Lidan med åkern utgörande22%av landarealen, skogsmarken58%.Kyrkan av sten, uppförd1854,har torn med trappgavlar; restaurerad1954.SedanVi 1952ingår T. i kommunen Vilske. — Namnet,1319och1320thra?uatn(h)um,1402i Tra?\vathna sokn (avskrift), innehåller trol. räkneordettreoch plur. avvatten,väl Lidan jämte två dess tillflöden.I.Mg;Er.

Kategorier: kommunen, lidan, socken, trävattna, uatn, vilske

Torstuna, socken

Torstuna, socken i Torstuna hd i Västmanlands län och församling i Torstuna, östersunda, Härne-vi och Nysätra pastorat i Fjärdhundra kontrakt av Uppsala ärkestift, n. om Enköping;69,18 km-’, därav 68,84land;987inv.(1953; 14inv. pr km2). En-köpingsåseu går genom T., som omfattar slättbygd i s. vid örsundaån och skogsbygd i n. Åkern utgör55%av landarealcn, skogsmarken33%>.Kyrkan uppfördes1793—1802(tornet1851);möjl. ingå medeltida delar i densamma. Dopfunt från1100-talel. SedanVi1952bildar T. jämte Simtuna, Fröst-hull, Härncvi, Östersunda och Altuna kommunen Fjärdhundra. — Namnet,1257Jn parrochia Tors-tunum, i T. sn (avskrift från1500-talet), innehåller gudanamnct Tor och plur.Innu,inhägnad, trol. befäst plats, tilltun,stängsel.IMgjEr.

Kategorier: fjärdhundra, kommunen, östersunda, parrochia, socken, torstuna

Nästa sida »

Sök artikel: