Zapotocky

Zapotocky [zapp'åtåtski], A n t o n i n, tjeckoslovakisk fackföreningsledare och politiker (f. 1884). Z. föddes i gruvområdet nära Kladno som son till en känd socialistledare, ägnade sig från ungdomen åt facklig verksamhet och medverkade vid grundandet av Tjeckoslovakiens kommunistiska parti. Han greps av tyskarna vid deras inmarsch i landet 1939 och sattes i koncentrationsläger, varifrån han befriades av ryska trupper 1945. S.å. valdes Z. till ordf. i tjeckoslovakiska landsorganisationen. Han var en av förgrund spcrsonerna vid statskuppen i Prag 1948 och blev den kommunistiska regimens förste premiärminister. Denna post behöll han, tills han vid K. Gottwalds död i mars 1953 efterträdde denne som statspresident.S.Br. az-Zaqaziq, e z-Z agazig, Zagazig, Saga-s i g, stad i Egypten, i Nildeltat, 60 km n.n.ö. om Kairo; 81,813 18V. (1947)- Z. är huvudcentrum för Egyptens bomulls- och spannmålshandel och har stora bomullsrenserier. Muhammedansk högsk. S.ö. om staden ligga ruinerna av Bubastis.

Kategorier: agazig, efterträdde, kommunistiska, mars, statspresident, zapotocky

Valtin, Jan,

Valtin, Jan, pseud. för Richard Julius Hcrmann K r e b s, tysk-amerikansk författare(1904—51).V. arbetade som ung i den tyska kommunistiska sjömansorganisationen, utbildades sedan för revolutionär verksamhet i Moskva, knöts därefter till den kommunistiska partiledningen i Tyskland och spelade en viktig roll i det underjordiska arbetet bland sjöfolket, bl.a. i de nordiska länderna, blev häktad av Gestapo och lovade efter tortyr att arbeta för den nationalsocialistiska polisen, flydde strax före utbrottet av2:a världskriget till USA, där han inträdde i amerikanska armén. V. väckte internationell uppmärksamhet med memoarboken “Out of the night”(1941;sv. övers. “Ur nattens djup”,1942),cn detaljrik, delvis på egna erfarenheter grundad skildring av den internationella kommunismens sabotageverksamhet och konspirationsteknik. Han utgav vidare “Bend in the river and othcr stories”(1942),”Children of yestcrday”(1946),en skildring från striderna på Filippinerna under2:a världskriget, “Caslle in the sand”(1947)och “Winler-time”(1950).E.

Kategorier: djup, kommunistiska, nattens, skildring, valtin, världskriget

Thorez

Thorez [tårä'z], Maurice, fransk politiker (f.1900),ingick som ung i det kommunistiska partiet, avancerade inom partiapparaten och blev 1930 par-tisekr.1932invaldes T. i deputeradekammaren, arbetade ivrigt för etablerandet av den s.k. folkfronten1935men tog icke själv säte i vänsterns koalitionsregering.1936blev han ordf. för kommunisternas deputcradegrupp och var därmed i verkligheten även partiledare. Han flydde vid krigsutbrottet1939till utlandet och dömdes för desertering. Under kriget vistades han i Sovjetunionen men kunde återvände till Frankrike1944och var nov.1945—jan.1946minister utan portfölj i de Gaulles samlingsregering och jan.—dec.1946v. konseljpresident under Gouin och Bidault samt jan.—maj1947under Ramadier. Han uteslöts ur Ramadiers regering, då han jämte övriga kommunistiska ministrar understödde de strejkande vid de av staten ägda Renault-verken. T. har sedan dess icke haft säte i någon regering. Han vistades under en svårartad sjukdom195153åter i Ryssland. T. har som partiledare alltid lydigt följt och följer alltjämt direktiven från Moskva, utgav sig under åren närmast efter krigsslutet för att vara demokrat och patriot men gjorde1949ett uttalande, vari han förklarade, att de franska arbetarna i händelse av konflikt skulle sluta upp på Sovjetunionens sida.B.

Kategorier: kommunistiska, partiledare, regering, säte, thorez, vistades

Szakasits

Szakasits [sakk'ajit J"], Arpåd, ungersk politiker (f.1888),urspr. hantverkare, senare fackföreningsman och journalist. S. blev 1944 generalsekr. i socialdemokratiska partiet och1945v. konseljpresident. Han arbetade ivrigt för cn sammanslagning av sitt eget parti med kommunistiska partiet, och sedan fusionen1948genomförts, blev han ordf. i det nya enhetspartiet. I aug. s.å. blev S. statspresident efter Z. Tildy. Han avgick i april1950frän denna post “av hälsoskäl” och häktades kort lid därefter. S. dömdes s.å. till flera års straffarbete, enl. uppgift för spioneri.S.Br.

Kategorier: kommunistiska, ordf, partiet, statspresident, szakasits, tildy

Sverges kommunistiska

Sverges kommunistiska parti(före 1943 off. “Sverges kommunistiska parti, sektion av Kommunistiska internationalcn”, ofta kallat “Komin-tcrnpartiet”), politiskt parti, uppstod1921,då majoriteten av Sverges socialdemokratiska vänsterparti beslöt godtaga Kommunistiska internalio-nalens21teser, varvid minoriteten bildade ett eget parti, som övertog det gamlas namn. Inom S. skedde splittringar1924och1929.Vid det förra tillfället ledde Z. Höglund den mot Moskva oppositionella fraktionen, dc s.k. Höglundskommunisterna, medan K. Kilbom och hans anhängare, de s.k. Kilbomskommunisterna, kvarstodo inom Kommunistiska internationalen. Höglundskommunist.1na bildade1924—26ett eget parti, vars medl.19J6upptogos i Socialdemokratiska arbetarpartiet. Kilbomskommunisterna, som övertogo tidn. “Folkets dagblad Politiken”, splittrades ånyo1929.Kilbom opponerade nu mot Internationalcns ledning och bildade jämte sina anhängare Sverges kommunistiska parti, som behöll “FYdkcts dagblad Politiken”. Denna grupp förenade sig1934med en fronderande grupp socialdemokrater i Göteborg under J. A. Ström, som uteslutits ur sitt parti. I samband därmed ändrades Kilbomspartiets namn till Socialistiska partiet. Ledare för detsamma voro1929—37Kilbom och1937—43N. FTyg. Under1930-talets senare del inträdde upplösning inom detsamma. Ett flertal av dess riksdagsmän med Kilbom i spetsen — det hade vid riksdagsva- len1932och1936belagt6mandat — lämnade partiet. Detta utvecklades under ledning av Flyg alltmer i nazistisk riktning och förlorade1940alla mandat i A.k. Vid valen1944,dä det gick fram med ett rent nazistiskt program, samlade det endast något över3,000röster. — Den vid partisprängningen1929mot Moskva trogna fraktionen räknade icke några riksdagsmän men övertog partiorganisationen och fick ett nytt tidn.-organ i “Mot dag”. Vid valen1932vann det2mandat i A.k. Gängse beteckning för dess anhängare var under tiden närmast efter1929Sillénkommunistcr, efter en av ledarna för den moskvatrogna fraktionen vid brytningen s.å.1936steg partiets representation i A.k. till5mandat, sjönk1940till3och nådde vid riksdagsvalen1944,under intryck av Sovjetunionens kamp mot Tyskland, sin högsta styrka med15mandat i A.k. Vid valen till A.k.1948erhöll det blott8, 1952endast5platser. Dess mest kände riksdagsman är red. H. Hagberg, Luleå.B.

Kategorier: anhängare, fraktionen, kilbom, kommunistiska, parti, sverges

Svartfot

Svartfot (efter eng.hlackleg,svartben), öknamn på person, som uppträder som strejkbrytarc. I Sverige har uttrycket kommit i bruk i samband med den kommunistiska propagandan.

Kategorier: bruk, kommit, kommunistiska, propagandan, svartfot, uttrycket

Stockholmsappellen,ett

Stockholmsappellen,ett led i den kommunistiska fredsrörelsen, antogs i mars 1950 vid cn konferens i Stockholm, som hade anordnats av cn “världsfredskommitté”, bestående av kommunister, vänstersocialister och vissa radikala pacifister. S. krävde förbud mot atomvapen och internationell kontroll av förbudets upprätthållande. Den stat, som först tillgrep atomvapen, skulle stämplas som krigsförbrytare. Fredskommittéer i olika länder fingo i uppdrag att samla underskrifter. I aug. s.å. uppgavs, att över115mill. personer i Sovjetunionen, d.v.s. praktiskt taget alla vuxna invånare i detta land, hade undertecknat S. I nov. s.å. hade över500mill. namn påskrivits världen runt, huvudsakl. i kommunistiska länder men även i andra. Västmaktsregcringarna betecknade S. som cn försåtlig propagandamanöver. På officiellt svenskt håll tog man avstånd från den och uttryckte indignation över att namnet Stockholm hade förknippats med kommunisternas aktivitet. S.Sr.

Kategorier: atomvapen, kommunistiska, länder, stockholm, stockholmsappellen, undertecknat

Säregen

Säregen är den betydelse, som Marx’ och En ge-Is’ s. erhållit för författningsutvecklingen. I mots. till Hegel, av vilken de i sin historiekonstruktion i mycket influerats, se de i staten så föga något heligt och upphöjt, att de fastmera betrakta’den såsom ett verktyg, som de besittande klasserna alltid använt för att förtrycka de egendomslösa. Den skall avföras till museet den dag det kommunistiska samhällsidealet förverkligats. Dessförinnan skall den dock — så mena i varje fall många, att Marx bör tolkas — för att kunna tjäna proletariatet som verktyg nå en dittills oanad styrka. Det är denna s., som förverkligats i våra dagars diktatoriskt styrda Ryssland genom en revolution, som i så mycket högre grad vittnar om vad cn s. kan åstadkomma för resultat, som Marx och Engels cj själva tilltrodde sin teori i och för sig en sådan verkningskraft. Utifrån den materialistiska historieuppfattning, som de gjorde gällande, tedde sig alla idéer, de politiska icke minst, som alltigenom betingade av de ekonomiska produktionsförhållandena. Undantag kunde härvid icke göras ens för den kommunistiska s. Förutsättningen för dess förverkligande var cn fullständig industrialisering. Härav drogo mensje-vikerna den slutsatsen, att kommunismens genomförande i Ryssland, som i huvudsak var ett agrarland, finge anstå. På denna punkt nekade sig däremot icke de av Lenin ledda bolsjevikerna att i grund desavouera sina mästare. Entusiasmerade av den kommunistiska idén i cn grad, som annars kan konstateras blott på det religiösa området, grepo de sig an med att realisera den i Europas minst industrialiserade land och lyckades. Dock har diktaturen fått kvarstå, även sedan kommunismen genomförts. Ännu skymtar ingen något slut på provisoriet.

Kategorier: förverkligats, grad, kommunistiska, marx, ryssland, verktyg

Sovjetunionens kommunistiska parti, tidigare All-unionella kommunistiska partiet

Sovjetunionens kommunistiska parti, tidigare All-unionella kommunistiska partiet (bolsjevikcrna), bildades urspr. vid cn kongress i Minsk 1898 under benämningen Ryska socialdemokratiska arbetarpartiet. Samtliga ledande deltagare i kongressen häktades, och under de följ. åren kunde någon central ledning icke upprätthållas. Vid partiets 2:a kongress i Bryssel och London 1903 splittrades delegaterna, näml. i en moderat, refor-j mistisk flygel, som då var i minoritet (mensjeviker”), och en extrem flygel med krav på sträng disciplin och obönhörlig revolutionär kamp (bolsjeviker; sc Bolsjcvism) under ledning av Lenin. Genom novemberrevolutionen 1917 lyckades bolsjevi-kerna överta makten i Ryssland. Om S:s organisation och verksamhet se Ryssland, sp. 949 ff.S.Br.

Kategorier: flygel, kommunistiska, kongress, ledning, ryssland, sovjetunionens

Socialdemokratiens uppkomst

Socialdemokratiens uppkomst och historia intill i:a världskriget.Det var från Tyskland stöten till socialismens vidare utveckling kom. Från detta land hade under 1830-talels oroligheter ett antal radikala agitatorer emigrerat och bosatt sig främst i Paris och London. Bland dem märktes K. Marx 853 – - 854 – och F. Engels; de anslöto sig till en revolutionär organisationBund der Gerechten,som under deras ledning omskapades tillBund der Kommunisten.Vid en kongress, som denna organisation höll i London 1847, fingo Marx och Engels i uppdrag att utarbeta ett program. De utförde uppdraget mot slutet av året och publicerade 1848 “Kommunistiska manifestet”. I sammanträngd form utvecklades i detta cn från dc tidigare socialistiska doktrinerna starkt skild åskådning, som av förf. i första rummet kallades kommunism men även betecknades som en socialism, dock skild från all tidigare sådan. T “Kommunistiska manifestet” proklamerades den materialistiska historieuppfattningen om klasskampen som den drivande faktorn i utvecklingen. Samhällets övertagande av produktionen och i samband därmed det klasslösa samhällets framväxt angavs som utvecklingens ödesbestämda mål, och detta skulle uppnås genom en ny, proletär revolution. Proletärerna borde befrämja denna genom att överallt samarbeta med och stödja de icke-socia-listiska revolutionära, progressiva krafter, som gingo till aktion mot de bestående sociala och politiska förhållandena, samt inbördes sluta sig samman och samarbeta. “Kommunistiska manifestet”, som på lång sikt blev den viktigaste utgångspunkten för den följande utvecklingen, kom icke att nämnvärt påverka utvecklingen i Europa under åren närmast efter 1848, varken under den revolutionära rörelsen, då Marx och Engels voro verksamma i Tyskland, el. under den därefter följande reaktionen. Kommunisternas förbund upphörde med sin verksamhet, och någon nationellt el. internationellt organiserad rörelse, som kan betecknas som s:s ursprung, uppstod icke föran på 1860-talet. 1862 bildades i Leipzig en centralkommitté för inkallande av en allmän tysk arbetarkongress. Denna trädde i förbindelse med den av Marx påverkade b”. Lassalle, den tyska s:s skapare, och 1863 konstituerades under hans ledning Allmänna tyska arbetarföreningen(Allgemeine deutsche Ar-beitervereinigung).S.å. bildades i London Internationella arbetarassociationen(Jnternational YVorking Men’s Association),den s.k. Första internatio n a 1 e n, som till att börja med hade rätt obestämda syften; dess ledande kraft blev Marx, som gav organisationen klart politisk syftning. Den vann anhängare i flera länder, bl.a. USA, men den var starkt splittrad mellan anarkisterna under ledning av Bakunin och socialisterna under Marx. De sistnämnda vuniio på iuternationa-lens kongress i Haag 1872 majoritet för sitt program; anarkisterna lämnade organisationen. Men denna överlevde icke länge sprängningen och upphörde efter ett par år att fungera.

Kategorier: engels, kommunistiska, london, manifestet, marx, utvecklingen

Nästa sida »

Sök artikel: