Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Ziegler

Ziegler [si'g-], L u 1 u, dansk vissångcrska (f. 1903). Efter clevtid vid Det ny Teater debuteradeZ.1934 som kabaretsångerska och odlar företrädesvis den franska chansonen. Z. ledde i Köpenhamn sin s.k. Ziegler-kabaret 1940—42 och 1948—49. Hon har givit konserter bl.a. i Paris, Stockholm och Oslo och framträtt i engelsk radio samt television.

Kategorier: , , , , ,



Tarti’ni,

Tarti’ni, G i u s e p p e, italiensk musiker(1692 —1770).T., som delvis på egen hand utbildade sig till en av sin tids främsta violinister, kom efter en orolig ungdom 1721 som i:e violinist till Capella del Santo i Padua, där han, med undantag för kortare perioder, kvarstannade resten av sitt liv.1728grundade han sin berömda violinskola, till vilken elever strömmade från Europas alla hörn, även från Sverige (A. Wesström). Till de mest kända höra P. Nardini, D. Ferrari och G. Graun. Som utövande violinist var T. berömd ej blott för sin stråkföring och sin högt utvecklade vänsterhandsteknik utan även för sitt sångbara föredrag av långsamma satser. Han komponerade mängder av verk för sitt instrument, ss. den bekanta “Djävulsdrillen”, konserter och sonator, i vilka han stilistiskt befinner sig på övergångsstadiet mellan högbarocken och wienklassicismen. T. skrev även cn lärobok, “Arte delTarco”, och en rad teoretiska arbeten, i vilka han bl.a. påvisar de s.k. kombinationstonerna. — Litt.: A. Capri, “G. T.”(1945).S.W.

Kategorier: , , , , ,



Stiftelsen Malmö konserthus bildades 1919 av Malmö konsertförening,

Stiftelsen Malmö konserthus bildades 1919 av Malmö konsertförening, som upplöstes några år senare. S:s konsertverksamhet igångsattes1925,då man började ge konserter med en50-manna-orkester. Under de första årtiondena användes biografen Scania som konsertlokal, men1944överflyttade S. till Malmö stadsteater. Orkestern, som f.n.(1953)består av55medl., ger numera ett30-tal konserter pr är. Som ord. dirigenter ha verkat T. Mann(1925),W. Mcycr-Radon(1925 —30),G. Schnéevoigt(1930—47)och S.-Å. Axelsson (sedan1947).En historik över S:s verksamhet under de25första åren utgavs1950.A.D.

Kategorier: , , , , ,



Rheinberger

Rheinberger [råTnbärgar], Joseph, tysk tonsättare(1839—1901),studerade 1851—54 vid konservatoriet i Miinchen och verkade alltifrån1859som lärare vid samma inst., vars inspektor han blev1867med prof:s titel.1877blev R. hovkapellmästare och1899hedersdr vid Mimenens univ. R. åtnjöt stort anseende som kontrapunktlärare och fick ett betydande antal lärjungar. Som tonsättare representerar han en senromantisk riktning. Mest uppskattade voro hans sonater och konserter för orgel. R. skrev även operor, symfonier, en akademisk festuvcrtyr, en pianokonsert, körverk, kammarmusik m.m.B.L.

Kategorier: , , , , ,



Rautawaara

Rautawaara |räu’tavara].1)Gustav Wäinö R. (före 1907 Jernberg), finländsk musiker(1872—^o). var efter musikstudier i Helsingfors och utomlands kantor och sånglärare i Vasa1902—19,sånglärare vid konservatoriet i Helsingfors1919— 24och1925—48kantor vid Storkyrkan där. R. var1920—30dirigent för bl.a. Laulu-Miehet och har dels som dirigent, dels som solist uppträtt vid talrika konserter i hem- och utlandet. 2)Tcrttu A ii li kk i R., den förcg:s dotter, sångerska, sopran (f.1906),debuterade i Helsingfors1927efter studier vid Helsingfors konservator i um1922—25,i Danmark och i Tyskland. Hon var engagerad vid Finska operan1932— 33,vid Glyndebourne Festival Opera1934— 39och har bl.a. uppträtt vid festspelen i Salzburg1937och Edinburgh1949samt gästspelat vid operorna i Wien, Bryssel, Amsterdam, Ant-werpen och Cannes. R. har givit egna konserter och medverkat vid symfonikonserter i ett flertal europeiska länder, varvid hon vunnit berömmelse icke minst genom sin inspirerande och själfulla tolkning.A.F.

Kategorier: , , , , ,



Rheinberger

Rheinberger [iäTnbärgsr], Joseph, tysk tonsättare(1839—1901).studerade 1851—54 vid kon-servatoriet i Miinchen och verkade alltifrån1859som lärare vid samma inst., vars inspektor han blev1867med prof:s titel.1877blev R. hovkapellmästare och1899hedersdr vid Miinchens univ. R. åtnjöt stort anseende som kontrapunktlärare och fick ett betydande antal lärjungar. Som tonsättare representerar han en senromantisk riktning. Mest uppskattade voro hans sonater och konserter för orgel. R. skrev även operor, symfonier, en akademisk festuvcrtyr, en pianokonsert, körverk, kammarmusik m.m.B.L.

Kategorier: , , , , ,



Field

Field [fi'ld], John, engelsk pianist och tonsättare(1782—1837),född i Dublin, härstammade från en duktig musikcrfamilj, blev tidigt elev av dementi, som han åtföljde på hans resor. F. levde sin mesta tid i Ryssland men företog långa konsertturnéer, bl.a. till England, Frankrike, Belgien och Italien. För piano skrev F. konserter och sonater och har dessutom komponerat en del kammarmusik. Särsk. berömda äro hans pianonocturncr, som blevo förebildliga för Chopin. — Litt.: F. Liszt, “Cber F:s Nocturncs”(1859).E.A.

Kategorier: , , , , ,



Fasch

Fasch [faj”‘|.1)Johan n Friedrich F., tysk tonsättare(1688— 1758).violinist i Bayreuth, organist 1721i Ge-ra, hovkapellmästare i Zerbst1722.F. var cn av de mest betydande tonsättarna, samtida med J. S. Bach, vilken skattade honom mycket högt. F:s kompositioner omfatta konserter, kammarmusik, uvertyrer, kyrkokantater, mässor och operorna “Clomire”(1710),”Lucius Verus”(1711),”Dido”(1712)och “Margenis”(1714).

Kategorier: , , , , ,



Klena,

Klena, kok., sc Klenäter. von Kle’nau, Paul August, dansk tonsättare och dirigent(1883—1946),elev av bl.a. O. Mailing och M. Bruch, ledde det av honom grundade Dansk filharmonisk Selskabs konserter 1920—26.K. har komponerat7symfonier, violinkonsert, kammarmusik, balettmusik, körverk, sånger och pianostycken m.m.

Kategorier: , , , , ,



Mozarteum

Mozarteum [måtsarle'om], internationell stiftelse i Salzburg,1880 utgången från fören. Mozarteum, som gjorde till sin uppgift att underhålla Mozarts födelsehus jämte museum. M. underhåller ett kon-servatorium, ger konserter och utger årsberättelser (“Mozarteumsmitteilungen”). I M:s byggnad förvaras sedan 1914även Mozart-fören :s samlingar. Under B. Paumgartncrs ledning (sedan1917)blev M. alltmera medelpunkten för Mozart-forskningen, vars representanter samlades där1931till ett viktigt, musikvctenskapligl sammanträde. I samband med opcrafestspclen i Salzburg gåvos i M. konserter av Wiens filharmoniska orkester under ledning av A. Toscanini och B. Walter. Dessutom anordnades sommarkurser i bl.a. operaregi.R.Er.

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: