Ziesenis

Ziesenis f tsi’za-1. J o h a 11 n G c o r g, tysk porträttmålare (1716—76). Z., vars fader var dansk hovmålare, föddes i Köpenhamn men kom o. 1740 till Tyskland, där han verkade under resten av sitt liv. Han utnämndes till hovmålare 1757 i Zweibriickcn och 1760 i Hannover, varifrån han ofta kallades för att arbeta vid andra hov. Z. går i sina arbeten från konventionell porträttuppfattning och schematisk komposition mot saklig framställning, naturnärhet och frisk känsla. Av stor betydelse för Z:s konstnärliga utveckling voro hans studier i Diisseldorfs konstgalleri och det inflytande från engelsk konst, som gjorde sig gällande vid hovet i Hannover. Dessutom har studiet av målningar av Hyac. Rigaud inverkat på hans konst. Främst bland Z:s porträtt stå målningarna av greveparet av Schaumburg-Lippe i Kaiscr-Fried-rich-Museum, Berlin.A.G. von Zieten ftsi’t3n],Hans Joachim, preussisk militär (1699—1786), överste 1741, generalmajor av kav. 1760. Z. gjorde sig bemärkt under dc schbsiska krigen och ökade under 7-åriga kriget sin ryktbarhet genom djärva och väl planlagda rytterianfall, vilka spelade en avgörande roll i slagen vid Leuthen, Liegnitz, Torgau m.fl.

Kategorier: hannover, hovmålare, konst, militär, museum, ziesenis

Zagorsk

Zagorsk [zngå'rsk], till 1930 Sergijcv(o), kretsstad i Moskvaområdet, RSFSR, 71 km n.n.ö. om Moskva; 27,813 inv. (1939; 21,560 1926). Tre-faldighctsklostret från 1340 med två katedraler från 1400—1500-talen är ett av Rysslands främsta medeltida byggnadsminnen; det är nu museum för kyrklig konst med mycket rika saml. T Z. ligger Röda arméns elektrotekniska akad. Tcxtil-och leksaksindustri. Hembygdsmuseum.

Kategorier: konst, kyrklig, rika, röda, saml, zagorsk

Vandringsutställningar,

Vandringsutställningar, av museum cl. annan central organisation sammanställda utställningar, vilka efter på förhand uppgjord route besöka flera utslällningsplatser. V. användas i Sverige som det viktigaste medlet i ett brett upplagt konst-bildningsarbetc, inriktat framför allt på samhällen med begränsade egna konstutställningsmöjligheter. Nationalmuseum har sedan 1922 anordnat26olika v., huvudsakl. av svensk konst från1700-talet till nutid, Riksförbundet för bildande konst har sedan1930utsänt125v. med skiftande program, ofta pedagogiskt upplagda och med huvudvikten lagd vid svensk och utländsk samtidskonst, och Folkrörelsernas konstfrämjande bedriver sedan1947en intensiv verksamhet, främst på små samhällen, med v. av svensk och nordisk färggrafik. V. ordnas också, sedan1948,av Landsföreningen Kristen konst, Bodafors, liksom under senare år i stor utsträckning av länskonstföreningar, samarbets-nämnder och konstgallerier. I svenska skolor bedrives sedan1947konstundervisning med mindre, skärm-monterade v. av Föreningen Konst i skolan. För att propagera för bättre hem kultur har Svenska slöjdföreningen, delvis i samarbete med ovannämnda organisationer, anordnat v. av konsthantverk och heminredning. 1 Amerika bedriver Museum of Modern Art en omfattande och förebildlig pedagogisk verksamhet med v., och efter2:a världskriget ha v. av historisk konst och av modern konst och modernt konsthantverk blivit ett viktigt led i det internationella kulturutbytet. Som exempel kunna nämnas Wien-samlingarnas turné under senare hälften av1940-talet och den stora utställning av skandinaviskt konsthantverk, som1953—54turnerade i USA och som bl.a. uppmärksammats för sin ypperliga tekniska lösning av de för v. speciella packnings- och mon-leringsproblemen. K.Re.

Kategorier: konst, konsthantverk, modern, museum, samhällen, svensk

Walléngärden, konst-

Walléngärden, konst- och hantverksskola i Leksand, donerad jämte ett grundkapital 1947 av konstnären G. T. Wallén. W. skall vara ett centrum för undervisning i olika hantverk samt i teckning och måleri. Dessutom innehåller W. lokaler för utställningar samt en kollektion av stiftarens verk.

Kategorier: kollektion, konst, lokaler, måleri, teckning, walléngärden

Valadon |-däo’|, Suzanne, fransk

Valadon |-däo’|, Suzanne, fransk målarinna(1867—1938),prövade olika yrken och livnärde sig några år som modell. 1 lärigenom kom hon i kontakt med bl.a. Puvis de Chavannes, Renoir, Degas och Toulouse-Lautrec, vilka alla fingo betydelse för hennes senare utveckling. Under tiden arbetade hon för sig själv med teckning, till att börja med som förströelse, men sedan hon fått ett kraftigt stöd av sina konstnärsvänner, började hon utbilda sig till målarinna på allvar. Tills, med Toulouse-Lautrec kom V. att bilda kärnan i den s.k. Montmartreskolan. Hennes tidiga måleri präglas av en schwungfullt stiliserad och fränt skildrande realism. Åtskilliga drag i hennes formgivning tyda på inflytelser från Gau-guin och Pont-Avenskolan. Under 1890-talet utmärkte hon sig framför allt som en utomordentlig porträttör. Trots en stark och ursprunglig personlighet, som kommer till uttryck i hennes föga insmickrande, säkra och förenklande teckning och hennes något dovt avstämda färg, tog hon under hela sin utveckling starka intryck av rådande strömningar, och man kan i hennes konst efter Montmartre-episoden urskilja en fauvistisk period, då hennes konst i sin renodling av ytor och linjer kommer Matisscs ganska nära, samt en ku-bislisk, som sammanhänger med hennes nära kontakt med den kubistiska gruppen genom hennes make, kubisten André LHter. V. är väl represen-terad i Musée. d’art möderne, Paris. — Son till V. är målaren Maurice Llrillo.S.Sm.

Kategorier: konst, kontakt, lautrec, teckning, utveckling, valadon

Nutidsorientering utanför läxboken,

Nutidsorientering utanför läxboken, en av “Dagens nyheter” och SSUH 1939 startad tävling mellan ungdom från högre skolor. Deltagarna skola vid en för hela landet gemensam skrivning (på samma dag) besvara frågor och utreda allmänkultnrella spörsmål, som falla utanför skol-kursens ram, t.ex. om modern litteratur, konst och politik. Sedan1945har tävlingen hållits varje år och samlade1950 23,000deltagare. Både individuella pris och lagpris till bästa skolklass utdelas.

Kategorier: konst, kursens, läxboken, litteratur, nutidsorientering, politik

Formen

Formen hos dessa konstnärer är dessutom i allm. starkt plastisk. Sin största betydelse har denna riktning genom sitt våldsamma hävdande av fantasiens suveränitet (jfr de samtida Wagner och Hciden-stam). Ensam står i Tyskland Hans von Marées, som genom studier i klassisk och klassicistisk konst sökte sig fram mot en monumental stil och som visar en helt annan målerisk enkelhet än Böcklin-falangen. De flesta av de tyska ny-idcalisterna ha f.ö. försökt sig på monumental-uppgiftex, varom bl.a. de talrika konsthallar och konstmuseer, som vid denna tid tillkommo i Tyskland, bära vittnesbörd. — Den franska n. visar större variationer och sammanhölls aldrig i någonting, som liknar cn rörelse. Närmast den tyska riktningen kom Gustave Moreau, som dock hade sin förnämsta inspirationskälla i Delacroix och vars konst till mycket stor del byggde på färgen. Hans motivkrets var orientaliskt-klassisk, och hans framställningssätt gav hans dukar i allm. ett starkt dröniaktigl uttryck, vilket hos hans elever, främst Odilon Re don, utvecklades mot ett medvetet visionärt uttryck, som kan sägas vara en surrealism före surrealismen. Anknytningen till den antika klassiciteten visar sig tydligast hes Puvis dc Chavannes, som med användande av medeltida religiösa motiv sökte sig fram mot en modern freskokonst, vilken han fann i en färgmässigt blek, fast och systematiskt uppbyggd stil (freskerna i Panthéon, Paris). — Schweizaren Ferdinand Hodler intar i n. en isolerad ställning, visserligen med en stark anknytning till den tyska linjen, framför allt i motivuppfattningen, men med en klar monumental enkelhet, som bygges upp icke med den markerade plastiska volymen utan med linjen. — I Sverige fanns icke någon typisk n., men influens från särsk. den tyska linjen är tydligt märkbar hos de flesta av nittiotalsgenerationens målare och skulptörer. — N. var i stort sett en konservaliv strömning med nära anknytning till den litterära och filosofiska sekelslutsromantiken och med betydelsefulla rötter i1800-talets stilimitationsten-denser. Genom sitt starka hävdande av den konstnärliga individualiteten kom den dock att verka befrämjande för1900-talets konstnärliga differentiering och medförde härigenom också sin egen snara upplösning. Genom sina insatser för monumentalkonstens återupplivande åstadkom den, att en konstart, som under 1800-talets tidigare år varit helt död el. hänvisad till ren eftcrbildning, åter kom till blomstring. S.Sm.

Kategorier: fram, konst, linjen, monumental, tyska, visar

Nyman,T

Nyman,T h u r e Josua, konsthistoriker, biblio-fil (f-fl/41899),fil. lic. vid Stockholms högsk.1929.N. har tagit initiativet till och varit den ledande kraften i Sällskapet Bokvännerna, grundat 1946,och är red. för dess tidskr. “Bokvän-ncn” sedan s.å. N. har utg. en rad populärt hållna arbeten om konst och konstnärer, ss. “Johan Niklas Byström”(1939),”Nutida svensk konst och brukskonst”(1943),”Goya” (1945).”Gavarni”(1947)och “Delacroix”(1949).

Kategorier: byström, johan, konst, konstnärer, niklas, nyman

Nyttokonst, brukskonst,

Nyttokonst, brukskonst, eg. uttryck för det konsthantverk och den konstindustri, som utför arbeten för bruk i det dagliga livet, vilka icke äro lyxbetonade (i mots. till fri konst). N. användes även som uttryck för konstslöjd och inrednings-konst över huvud. Uttrycket framkom först under 1920-talets första år.

Kategorier: brukskonst, huvud, inrednings, konst, konstslöjd, nyttokonst

Utzon-Frank

Utzon-Frank [ot'sån-], Aksel Einar, dansk bildhuggare (f.1888),har under en trettiofem-årig lärargärning vid konstakad. i Köpenhamn kommit att utöva ett vittgående, inflytande inom dansk skulptur. U. tog tidigt intryck av Meuniers bronser på Glyplolekel. Under en stor slipendie-resa 1912,som gällde framför allt de italienska konststäderna, studerade han främst dc av Thor-valdsen restaurerade “Egineterna” i Munchen och Donatellos bronsplaslik i Florens. I de följande årens arbeten spåras intryck från arkaisk grekisk skulptur och italienskt quattrocento. Hans konst når sitt mogna uttryck i “Afrodite” (gips;1914),av vilken ett bronsexemplar finns i Kunstmuseels trädgård, Köpenhamn. En avgjutning av huvudet tillhör Nationalmuseum, Stockholm. Här framträda de drag, som i fortsättningen skola bli utmärkande för U., den överlägsna bronsbeband-lingen, klassicismen, som i stämningen kommer Thorvaldsen nära, och en utpräglad eklekticism. Den senare disciplineras av U:s medvetna intresse för verket som abstrakt konstruktion; han arbetar ofta med balans- och massfördelningsproblem och med markerade planförskjutningar. Under1920-lalet blev U. genom sitt intresse för gångna tiders konst, sin manierism och sin stilistiska klassicism närbesläktad med Milles men arbetar i möts. till denne gärna i det lilla formatet, där han utvecklar stort estetiskt raffinemang. U. har utfört offentliga monument i många danska städer och orter, bl.a. “Beatrice” på Dante-kolonncn i Köpenhamn(1924)och Eriks av Pommern brunn i Helsingör(1926).Han har även varit verksam som porträttör. U. är representerad i alla större nordiska samt i några utomnordiska museer. En saml. skisser och originalmodcller tillhöra Arkiv för dekorativ konst i Lund.L.Wn.

Kategorier: arbetar, intresse, konst, köpenhamn, skulptur, utzon

Nästa sida »

Sök artikel: