Weiss

Weiss [vals], Emil Rudolf, tysk målare, grafiker och bokkonstnär (f.1875).Efter studier i Tyskland och Frankrike har W. verkat som utövande konstnär, lärare och konstnärlig rådgivare åt flera av Tysklands förlag. Han har skapat en rad nya tryckstilar.

Kategorier: konstnär, konstnärlig, lärare, rådgivare, utövande, weiss

Triosonata,

Triosonata, ital.sonata å tre,mus.,under barocken (o.i6oo—1750)den centrala formen för kammarmusik, skriven för2likvärdiga melodiinstrument (violiner, oboer cl. flöjter) och generalbas (cembalo, orgel, basluta e.d. jämte baslinjen förstärkande stråkbas). Från början gestaltad formellt som en canzona stod t. efter 1650-talet i spetsen för utvecklingen av den cykliska sonatan och nådde en hög konstnärlig nivå i Corellis t. (op. i—4, i68r—94).Betydande t. skrevo mot sekelskiftet mästare som Purccll och Buxtehude, i början av1700-talet Vivaldi, Leclair, Handel och Bach samt i Sverige Roman.C.A.M.

Kategorier: corellis, cykliska, konstnärlig, nådde, nivå, triosonata

Schabraktapir

Schabraktapir med unge (t.v.) och amerikansk tapir. till den andra, så att hela väggen täcktes med stora tavlor. Därjämte trycktes smalare bårder och mindre motiv, och målade t. började övergivas.På1830-talet uppfanns rullpapperel, vilket var revolutionerande för t.-fabrikationen. Handmetoden med ofta vackert komponerade valsar dominerade ända fram till 1860-talct.1870-och1880-talen kännetecknades av den frambrytande maskintekniken, som inom t.-industrien medförde konstnärlig nedgång. Färgerna blevo grälla, råa el. smutsiga, mönstren upprepade mekaniskt missförstådda gyllenläders- el. orientaliska motiv. På1880-talet kommo brunrosiga t. på modet. Från England utgick på1890-talet en konstnärlig förnyelse med förankring i konsthantverket. Även i Sverige kom några årtionden senare samma rörelse, som dels upptog gamla motiv, dels var konstnärligt nyskapande. Funktionalismen har principiellt tagit avstånd från alltför mycken oro i rumsinteriören och då även från alltför starkt mönstrade t. En hög teknisk fulländning har uppnåtts; t. kunna i ytan uppnå vilka effekter man önskar av säckväv, kalkputs o.s.v.; även tvättbara och värmeisolerandc. t. ha framställts. — Litt.: H. Ahlberg i “Svenska slöjdfören:s tidskr.”,1919;N. G. Wollin därst.,1923;A. V. Sugdeu & J. L. Kdmondson, “A history of English wallpaper”(1925);E. v. Walterstorff, “Stugans dragning” (i “Svenska kulturbilder”, bd4, 1933);G. Berg, “Spån-t.” (i “Folk-liv”,1943—44).[I.JSn. I uttr.vara på tapeten,stå på dagordningen, vara föremål för behandling el. om tal,bringa på tapeten,föra på tal, ta upp till behandling, har t. cn äldre bet., “täcke” el. “bordduk” (jfr Servett).

Kategorier: alltför, behandling, konstnärlig, motiv, schabraktapir, tapeten

Talang’

Talang’ (fra.lale.nl,av lat.talen’tum[jfr Talent i], viss vikt, viss penningsumma; i mlal. även begåvning, efter Matt.25:15f.), betecknar ett naturligt, i regel tidigt framträdande, med lust utövat anlag, som genom övning kan fullkomnas och yttrar sig i otvungna och skickliga prestationer på ett visst område. Den verkligt nyskapande kraft och ursprunglighet, som utmärker snillet*, saknas hos t. Närmast är denna efterbildande och tillämpande och vet ofta alt förläna snillets banbrytande idéer och uppslag mera lediga, formellt glänsande uttryck. T. synes ej sällan vara ärftlig inom vissa släkter; alltefter sina yttringsformer betecknas den som intellektuell, konstnärlig el. teknisk t. Den torde sammanhänga med en viss anläggning hos sinnescentra såväl som hos associationsverksamheten och fantasien. — Litt.: A. Reibmayr, “Dic F.ntwicklungsgcschichte des Talentes und Ge-nies”(2bd,1908);J. Cohn & J. Dieffenbacher, “Untersuchungén iiber Gcschlechts-, Alters- und Begabungsunterschiede bei Schulern”(1911);J. Volkelt, “Syslem der Ästhetik”,3 (2Aufl.1925).N.

Kategorier: betecknas, intellektuell, konstnärlig, sammanhänga, talang, teknisk

Söndagsnisse-Strix, konstnärlig

Söndagsnisse-Strix, konstnärlig och litterär skämttidning, uppkommen genom sammanslagning av “Söndags-Nisse.”* och “Strix”*1924.Red.: Albert Engström1924—40,H. Zetterström1924 —43,Selh Brembcrg sedan sistn. år. S. utkommer sedan 1946 med6dubbel-nr årl.

Kategorier: albert, konstnärlig, selh, söndagsnisse, strix, utkommer

Sullivan

Sullivan [srdrivanL Louis Henry, amerikansk arkitekt(1856—1924),av internationell betydelse genom sina verk, sina skrifter och sitt avgörande inflytande på sina elever, främst Frank Lloyd Wright. S. förenade en levande konstnärlig känsla med ett rikt ideologiskt tänkande, präglat av pionjäranda och kulturoptimism samt av en djupt humanistisk och demokratisk livsuppfattning. — Efter utbildning i Boston och vid Rcole des beaux-arts i Paris började S.1876 sin verksamhet i Chicago. Där blev han 188tkompanjon och konstnärlig medarbetare till arkitekten och konstruktören Dankmar Adlcr(1844—1900).Deras första byggnadsverk, vilka huvudsakl. utgjordes av kontorshus, präglades av den för Chicagos1880-talsarki-tektur typiska, materialistiska sakligheten med demonstrerande av konstruktionen. Utformningen av interiörerna i operabyggnaden Auditorium i Chicago(1886—89)var det första mogna uttrycket för S:s egen formvilja. De präglas av en personligt utformad växtornamentik, som förebådade jugend-ornamenliken. Med Walkers varuhus(1889)och några små gravkapell(1889—92)i Chicago nådde S. även i exteriörbchandlingen ett självständigt formspråk, beslående av ett belönande av byggnadskuben, en abstrakt behandling av murytan och ett väl avvägt insättande av ornamentik. Samma egenskaper präglade även S:s uppmärksammade Transportation Building på Chicagout-ställningcn1893.Sin viktigaste insats gjorde S. med några konlorshöghus i skelettkonstruktion. Med betoning av vertikalerna gav han bl.a. Wain-wrighl Building i S:t Louis(1891),Schiller Build- ing i Chicago(1892)och Guaranty Building i Buffalo(1895)ett symboliskt uttryck för det organiska sammanhanget mellan form och funktion, som blev typbildande för skyskrapeutformningen under flera decennier framåt. På gr. av ekonomisk depression och begynnande reaktionära ar-kitekturtendenser tvingades Adler och S.1895attUpplösa firman. Mot slutet av1890-taiet ledde S. dock några större byggnadsföretag (jfr bild5å pl. vid Förenta staterna), bl.a. det uppmärksammade varuhuset Carson, Pirie, Scott i Chicago(1899—1904),som i de övre våningarnas sakliga och puristiska utformning förebådade funktiona-lismen, men därefter bestod hans arkitektoniska produktion så gott som endast av några små förfinade, bankbyggnadcr i Mellersta Västern. S. skrev under denna tid artiklar i fackpressen, bl.a. “Kiudergarten chats”(52art.1901 —02;senare utg. i bokform), samt “The autobio-graphy of an idea”(1924).— Litt.: H. Morrison, “L. S.”(1935);F. L. Wright, “Genius and the mobocracy”(1949).S.Rc.

Kategorier: building, chicago, förebådade, konstnärlig, uppmärksammade, wright

Skylt

Skylt (från mlty.schilt,sköld, skylt).1)En förr ofta sköldformig plåt, tavla e.d., försedd med inskription el. bild el. bådadera, som uppsattes för att ange befintligheten av nöjeslokal, inrättning o.s.v. Bruket av s. går tillbaka till butikshandelns tidigaste tid och kan spåras redan under antiken. S. vid försäljningsbod el. för yrkesutövare torde först ha utgjorts av prov på varan och senare av cn bild av denna el. av någon sak, som antydde verksamheten hos innehavaren (jfr bild 12—13å pl. vid Järnsmide). Så brukas ju ännu en kringla hos bagaren, ett par glasögon hos optikern, en stövel vid skobutiken o.s.v. Hökarens borste på lång stång, som funnits i vissa svenska städer, är däremot en kanonviska och torde vara en erinran om borgargardenas tid, då stadens krämare aktivt deltogo i vapenövningarna. Värdshusens s. voro ända sedan medeltiden föremål för konstnärlig utsmyckning och buro förutom namn och cn ofta rikt ornerad omramning en i målning el. skulptur utförd bild, symboliserande ställets namn, ss. “Roter Löwe”, “Druvan” och “Den gyldene Freden”. Praktfullt järnsmide utvecklades ofta vid dessa s., särsk. under1600-och1700-talen. Typiska ha också sedan gammalt apotekens s. varit och alltid försedda med bilder, ss. “Svanen” och “Hjorten”. S. av nu ointalad sort ha tillkommit i reklamsyfte och med tiden utvecklats till ofta storartade former med ljusanordningar cl. andra iögonfallande drag; se även Reklam (med pl.). Som en enkel upplysningsåtgärd brukas på bostaden en dörrskylt. För gator och kvarter samt husnummer utsättas s., likaså för allmänna inrättningar. S. kallas även mindre plåtar i metall, emalj o.s.v. — S. vid affärer fingo under reklamens utvecklingsperiod på1800-talets senare del en ofta undermålig konstnärlig prägel, och åtm. i Sverige uppstod vid1900-talets början en rörelse för anskaffande av mer konstnärliga s., varvid dock ofta blott en ansträngd arkaisering med omotiverat järnsmide o.d. blev resultatet. — Betr. s:s storlek och sätten för deras fästande vid husväggarna i städerna innehålla städernas ordningsstadgor i allm. åtskilliga föreskrifter i syfte att förekomma olyckor genom s:s nedfallande m.m.[I.]Sn;K. 2)Garveritekn.,se Rossläder.

Kategorier: bild, järnsmide, konstnärlig, reklam, skylt, storartade

Skrank,

Skrank, en låg, ofta flyttbar vägg cl. avplank-ning, som avdelar ett rum el. en plats och ofta har konstnärlig utformning.

Kategorier: avdelar, konstnärlig, ning, plats, skrank, utformning

Schöldström, Birger Fredrik,

Schöldström, Birger Fredrik, pcrsonhistori-ker(1840—1910),medarbetare i “Göteborgsposten”(1863—67),i “Nya dagligt allehanda”(1873—83)och i andra tidn. S. var en utomordentlig kännare av 1700-och1800-talens svenska personhistoria. Bland hans uppsatssamlingar märkas “Bilder från skådebanan”(1875),”Hög och sann konstnärlig anda”(1892),”Damer och knektar”(1902),”Svenskarne under Dannebrogen”(1903)och “Vid pulpeten n:r14″ (1908).

Kategorier: birger, fredrik, konstnärlig, sann, schöldström, skådebanan

Betydande stadsbebyggelse fanns redan

Betydande stadsbebyggelse fanns redan på kcl-ternas tid, särsk. kring Neuchåtelsjön och Genévesjön. Utom Geneve äro t.ex. Moudon (lat.Minnodu’num),Yverdon(Eburodo’num)och Nyon(Noviodu’num)gamla, numera ödelagda, romani-serade keltiska städer(opp’idi),som flera gånger återuppbyggts på samma plats som de ödelagda. Keltisk och romersk huvudstad var Avenches(Averiticum)i kantonen Vaud, som på kejsar Vespasianus’ tid hade över 30,000 inv. Antagl. var Aventicum då den förnämsta staden i hela cisalpinska Gallien, dit Helvctien då räknades. S:s stadsbebyggelse utvecklades sedan under romar- na, och städer uppstodo kring deras härläger,caslra,oftacastra luna’ta.Dessa anlades oftast på strategiskt viktiga punkter, ss. vid flodövergångar, dalspärrar och vägknutar. Många stadsmurar, kastcll, broar och vägar äro delvis bevarade från romartiden. Medeltiden medförde uppkomsten av större handelsstäder, varjämte kyrkan och feodalherrarna utvecklade stadsbyggandet. Många städer äro urspr. klosterstäder, bl.a. S:t Gallen. Katedralstäder, med en dominerande kyrklig bebyggelse högt belägen i centrum, äro Geneve, Basel, Chur, Lausanne, Neuchåtel, Sion, Ziirich, Luzern och Lugano. Både habsburgare och zähringar grundlade städer. De viktigaste resultaten av de senares ekonomisk-politiska expansion i S. är det medeltida utbyggandet av Bern, Fri-bourg och Yverdon. Borgcrskapcts växande betydelse i S. under medeltiden och nyare tiden medförde cn förbättring och konstnärlig utsmyckning av stora delar av det dittills i stort sett förslummade bostadsbeståndet vid sidan av administrationens, kyrkans och adelns dåvarande högreståndsbcbyggelsc. Gotiken har utövat stort inflytande på S:s stadsarkitcktur, men även barocken och rokokon ha spelat stor roll. Landsbygdens säregna bebyggelsetyper ha i tillämpliga delar ofta satt sin prägel på städernas hustyper, beroende på landsbygdskullurens dominans i den schweiziska livsstilen över huvud laget och på den schweiziska nationalkänslan, i hög grad knuten till de lantliga kantonernas miljöutformning. Samtidigt måste emellertid framhållas, att städerna, särsk. de större, under1800-och1900-talen i övrigt utformats i en mycket modern stil, som emellertid i stor utsträckning präglas av traditionsbundenhet och konstnärlig ambition.Sv.G.

Kategorier: geneve, konstnärlig, ödelagda, städer, stadsbebyggelse, yverdon

Nästa sida »

Sök artikel: