Västra härads kontrakt,

Västra härads kontrakt, i Växjö stift, omfattar Västra hd utom S. Solberga och består av följ. 7 pastorat: Malmbäck, ödestugu och Almesåkra; Vrigstad, Svenarum och Nydala; Hjälmseryd och Stockaryd; N. Sandsjö (med Rodafors köping), Sävsjö; Rringetofta och Hylletofta; Hultsjö, Skep-perstad och Hjärtlanda; Fröderyd, Ramkvilla och Bäckaby; 24,728 inv. (1954)-

Kategorier: härads, kontrakt, köping, rringetofta, sävsjö, västra

Västmanlands mellersta domsaga

Västmanlands mellersta domsaga i Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar ett tingslag med tingsställen i Västerås (tillika domsagans kansliort), Norberg och Fagersta och består av Fagersta stad, Norbergs köping och Västerfärnebo, Skul-tuna, Dingtuna, Kungsåra och Tillberga kommuner; 37,584 inv. (1954) .

Kategorier: domsaga, fagersta, köping, mellersta, västerfärnebo, västmanlands

Västmanlands

Västmanlands län omfattar ö. Västmanland, Fjärdhundra, Vittinge, Västerlövsta, Nora och ös-terlövsta kommuner jämte Norrby och Tärna socknar i Uppland samt Kung Karls kommun och Kungsörs köping i Södermanland; se kartor vid de olika landskapen och Sverige); 6,762 km2, därav 6,442,31 land; 210,869 »nv. (T954; 33 inv. pr km2), därav 113,688 (53,9%)i städerna och 97,181 (46,1%) på landsbygden. Residensstad: Västerås. J u d i c i e 11 t indelas V. i 3 under Svea hovrätt lydande domsagor med 4 tingslag: Västmanlands v. domsaga (Åkerbo och Skinnskatte-bergs samt Snevringc tingslag), Västmanlands mcll. och Västmanlands ö. domsaga, vardera utgörande 1 tingslag. Av de 5 städerna ha Västerås, Sala och Köping egen jurisdiktion, medan Arboga tillhör Västmanlands v. domsaga, Åkerbo och Skinnskaltebergs tingslag och Fagersta Västmanlands mell. domsaga. Administrativt är länet delat i 4 fögderier, Köping, Fagersta, Västerås och Sala, med 10 landsfiskalsdistrikt. Utom de nämnda 5 städerna har V. 3 köpingar (Kungsör, Hallstahammar och Norberg). I kyrkligt avseende tillhör länet Västerås stift; 56 församlingar äro fördelade på 39 pastorat och 6 kontrakt (Dom-prosteriet, Munktorp, Köping, Arboga, Fcllingsbro, Nora, Västerfärnebo och Sala). — V. utgör 1 landstingsområde och tills, med Södermanlands län 1 valkrets vid val till F.k. (f.n. 7 riksdagsmän). Länet tillhör Södermanlands (nr 10) inskrivningsområde inom 4:e militärområdet. V. har 15 provinsialläkardistrikt, 8 veterinärdistrikt och 15 apotek (jämte 2 filialapotek). Länet tillhör Uppsala landsarkivdistrikt, Skinnskattebergs, Västerås och Sala revir jämte delvis Grönbo och Bjurfors revir, allt inom Bergslagens skogsdistrikt, Ö. berg- mästarcdistriktet och ingår i Mcll. lotsdistriktet. Det indelas i 2 lantmäteridistrikt. — Högre allmänt lärov. finns i Västerås, samrealskolor i Arboga, Sala, Köping, Fagersta och Norberg, kommunalt gymnasium i Köping och Sala, kommunal flickskola i Västerås, kommunal realskola i Hallstahammar, praktisk kommunal realskola och högre tekniskt lärov. (clektroteknisk fackskola) i Västerås, Statens skogsmästarskola i Skinnskatte-berg, skogsskolor i Bjurfors och Farna, folkhögsk. och lanthushållsskola (Tärna) samt lantmannaskola i Sala. Länet utgör i folkskoleinspektionsområde. — Västmanland begränsades under medeltiden i ö. av Sagan och i v. av Arbogaåns källflöde, Järleån. Noraskog tillhörde då Närke, medan Skinnskattcbergs och Norbergs bergslager räknades till Dalarne. Vid unionstidens början var området delat på Västerås län, som även omfattade Dalarne med bergslagen, och Köpings län, omfattande Åkerbo hd. Av Gustav Vasa styckades det stora Västerås län, och dess s. delar voro vid flera tillfällen borlförlänadc; så tillhörde Strömsholms län som livgeding hans änka Katarina Stenbock, senare Maria Eleonora samt 1660 —1715 Hedvig Eleonora. 1634 ställdes “Västmanland, Silver- och Järnbcrgslagen” under cn landshövding i Västerås, men först genom 1719 och 1720 års regeringsformer införlivades Strömsholms län med Västerås län. När Upplands hövdinge-döme 1714 delades på Stockholms och Uppsala län, reglerades även gränsen mellan V. och Uppsala län.J.ör.

Kategorier: domsaga, köping, lånet, sala, västerås, västmanlands

Sörstafors),

Sörstafors), ab. Stjernfors-Ställdalen (sulfitfabrik och pappersbruk vid Ställdalen), Frövifors bruks ab., Frövi (sulfatfabrik och pappersbruk), Opp-boga ab., Fellingsbro (träsliperi, papp- och kartongfabrik), samt Rockhammars bruks ab., Säl-lingc (träsliperi, wallboardfabrik). — Livsmedelsindustrien utgöres mest av förelag med produktion för lokal konsumtion; största företag är ab. Arboga margariufabrik, Arboga. — Textil- och beklädnadsindustrien inskränker sig huvudsakl. till smärre företag inom sömnadsbranschen; strå- och filthattfabrik finns i Västerås. •— Läder-, hår- och gummivaruindustrien är företrädd av skoindustri i Lindesberg och tagelspinneri i Köping. — Inom kemisk-tckniska industrien märkas ab. Svenska salpeterverken, Köping (kalkammoniumsalpeter), ab. Nitroglycerin, Gyttorp (sprängämnen och gevärsammunition), och ab. Nora tändrörsfabrik, Nora (stubintråd m.m.). — Bland kraftverk må särsk. nämnas Västerås ångkraftverk (220,000 kW).

Kategorier: arboga, bruks, företag, köping, sörstafors, träsliperi

Inom järn-

Inom järn- och metallindustrien funnos 1952 i V. ett 70-tal förelag med minst 5 anställda, varav flertalet tillhörde den tyngre branschen. Större järnverk äro: Fagersta bruks ab., Fagersta (masugnar, martinverk, kall- och varmvalsverk, metall-legeringsvcrk, smedjor, rör- och tråddrageri, manufakturverk, gjutcri och mekanisk verkstad), Surahammars bruks ab. (elektrostål- och martinverk, valsverk, ånghammare- och pressmidesverkstäder, plälpressnings- och svetsningsverk, mekaniska verkstäder samt stål- och järngjuteri vid Surahammar, masugnar, gjuteri och mekanisk verkstad vid Spännarhyttan), Hellcfors bruks ab. (martin-och elektrostålverk, varmvalsverk, gjuteri och mekanisk verkstad i Hällefors, masugn i Sikfors och kallvalsverk i Bångebro), Hallstahammars ab., Hallstahammar (martin- och valsverk, tråddrageri och axelfabrik), Kohlswa jernverks ab, (elektrostål- och martinugnar, valsverk, stålgjuteri, press-och smidesverk, härdverk och mekanisk verkstad i Kolsva samt kättingfabrik i Köping), Högfors och Persbo ab. vid Högfors i Karbenning (masugnar och gjuteri), Högfors ab., Ljusnarsberg (masugnar, gjutcri och mekanisk verkstad), och Ramnäs bruks ab., Ramnäs (stål- och valsverk, kättingfabrik, pressverk och mekanisk verkstad). Spccialfabrik för bult, mutter och nit är Bult-fabriks-ab., Hallstahammar. Buffertar, vagnskop-pel o.a. järnvägssmide utföras av Kohlswa jernverks ab. och Surahammars bruks ab., smidda rör, rördelar och flänsar av Wirsbo bruks ab., Virsbo. Bland tillverkare av gods av andra metaller än järn märkes ab. Svenska metallverken med halvfabrikatverk i Västerås och med hclfabrikat-verk i Skultuna (gjut- och pressgods, plåtslageriarbeten, hushållsartiklar etc). Största företag inom verkstadsbranschen är Allmänna svenska elektriska ab. (ASEA), Västerås, med ett flertal dotterbolag (elektriska lokomotiv, spårvagnar, trådbussar, hiss-, lyft- och transportanordningar, härd-, glödgnings- o.a. industriugnar m.m.). Bland andra företag märkas Köpings mekaniska verkstads ab., Köping (gjutgods, kugghjul, verktygsmaskiner etc), ab. Arboga mekaniska verkstad (gruvmaskiner o.d.), och ab. Arbogamaskiner (borr- och slipmaskiner) i Arboga, Bergbolagen ab. i Lindesberg (bensindrivna traktorer), Sala maskinfabriks ab., Sala (motorlokomotiv, betong- och murbruksmaskiner), och ab. Köpings armatnrfab-rik, Köping (gas-, vatten-, värme- och sanitcts-armatur). — Jord och stenindustrien representeras av ab. Grythytte skifferverk, Grythyttan (takskiffer), ab. Forshammars bergverk, Köping (fältspat-gruva), ab. Strå kalkbruk, Sala (kalkstcnsbrott, kalkugnar), Dalkarlshyttans kalkbruk och Skånska cement ab. (cementfabrik i Köping); bland ett 20-lal tegelfabriker må nämnas Sala tegelfabriks ab. och Josefsdals tegelbruk, båda i Sala. Isoleringsplattor för byggnadsindustrien tillverkas i Köping. — Större träindustri med sågverksrörelse bedri-ves av flera företag jämsides med järn- och metallindustrien, ss. Hellefors bruks ab., Riddarhytte ab. och Surahammars bruks ab.; ab. Statens skogsindustrier driver sågverk i Skinnskatteberg och Valåsen. — Pappersmasse- och pappersindustrien företrädes av Sörstafors pappersbruks ab., Kolbäck (träsliperi, sulfitfabrik och pappersbruk vid

Kategorier: bruks, köping, mekanisk, sala, valsverk, verkstad

Vedby, församling inom Klippans köping

Vedby, församling inom Klippans köping i N. Asbo hd, Kristianstads län, ingående i Klippans (tidigare Gråmanslorp) och Vedby pastorat av N. Åsbo kontrakt i Lunds stift, omfattande köpingens östligaste delar;67,28 km2, därav 66,70land;1,649inv.(1954; 25inv. pr km2).32,8%av landarealen utgöras av åker,2,0%av äng,46,7°/o av skogsmark ochi8,s°/o av övrig mark och impcdimenl. Församlingen, som genomkorsas av Hälsingborg—Hässleholms- och Klippan—Es-lövsbauorna, har vid den förstnämnda hållplatsen Söndraby och stationen Hyllstofta och vid den senarehållplatsenForsmöllan (före1940benämnd Övad). Klippans tätort har under de senaste årtiondena, särsk. längs Hässleholmsvägen, vuxit in i församlingens västra delar och nästan sammanvuxit med Vedby kyrkby, varjämte kring For Sn! öllanskraftstation (urspr. kvarn), vid Rönneån inom församlingens från centrum isolerade s.v. hörn, ett förortssamhälle börjat växa fram, varför hela socknen, som i övrigt omfattar vidsträckta skogsområden samt stationssamhället Hyllstofta(219inv.) med bl.a. torvindustri, vid kommunsammanslagningenVi1952tills, medV.Sönnarslövs sn inkorporerades med Klippans köping, som dessförinnan blott omfattat förutv. Grämanstorps församling, nu benämnd Klippan. Den med Klippan direkt sammanbyggda tätorten Söndraby har dock ännu blott525inv. (1951),medan förorten Övad me d Fors m ö 1lanhar226inv.(1951).Ortens industriella näringsliv fränsett Hyllstofta är helt koncentrerat till församlingarna V. Sönnarslöv med Klippans pappersbruk samt Klippan. Bortsett från Övadsområdet i s.v. med dess större gårdar domineras jordbruket inom församlingen helt av gårdar på mindre än20ha åker. De sista årtiondenas förortsutveckling och folkökning ha ännu ej helt kunnat kompensera jordbruksavfolkningen sedan1875,dä befolkningen var7°/o större än nu. Kyrkan är helt nybyggd på1860-talet. — Namnet, efter kyrkbyn, skrevs1470Vedby, men tidigt även ofta Widby. Förleden är fornspråketsvidh(er),skog, identiskt medved,eftérleden ärby,gård.M.O.;F.r.

Kategorier: församling, hyllstofta, klippan, klippans, köping, vedby

Vara, köping

Vara, köping i Barne hd, Skaraborgs län, i centrum av den här nästan plana, egentliga väst-I götaslätten (Varaslällen), knutpunkt för statsbane-

Kategorier: götaslätten, knutpunkt, köping, statsbane, varaslällen, väst

Vamm’ala, köping

Vamm’ala, köping (sedan 1912)i Åbo-Björneborgs län, Finland, ö. om Björneborg; o,-, km2,1,159 inv.(1953),finsklalande. V., urspr. kyrkby i Tyrvis sn, är en av Finlands minsta köpingar. Maltfabrik, mekanisk verkstad och boktryckeri.

Kategorier: boktryckeri, köping, köpingar, maltfabrik, vammala, verkstad

Valdemarsvik, köping

Valdemarsvik, köping i Hammarkinds hd i Östergötland, vid den innersta delen av den smala,16 km långa Valdemarsviken;14,35km2, därav 14,22land;3,325inv.(1953). 1644erhöll Söderköping en lastage- och marknadsplats (jfr Köping, sp.5T4)på gården Vammarsmåla ägor i Ringerums sn, tidvis upplåten även åt Västervik;1723 —27var köpingen tillagd Norrköping. Till in på1870-talet fanns i V. ett kopparverk, som mottog malmen från Fångö ute i skärgården.1906fick

Kategorier: köping, köpingen, norrköping, tillagd, upplåten, valdemarsvik

Vaggeryd, köping

Vaggeryd, köping i östbo och Mo härader i Småland, Jönköpings län, kring övre Lagan i kuperad och skogbevuxen terräng;313,83 km2(land);4,925inv.(1953).Åkern utgör8%av landarealen, ängen5%och skogsmarken 56°/o. Stationssamhället Vaggeryd(2,116inv.1951) är knutpunkt vid statsbanelinjerna Nässjö—Vaggeryd—Värnamo och Vaggeryd—Jönköping.1911blev V. munici-palsamhälle i P>yarums sn och1952köping, varvid Byarums och Bondstorps socknar införlivades med V. Bland de talrika småindustrierna märkas ett20-tal möbel- och snickerifabriker, bland dem Nordiska trähus ab., mekaniska verkstäder, metallvaru-och konfektionsfabriker. S.v. om samhället ligger Stödstorps sulfatfabrik, tillhörig Munksjö ab. V. tillhör judicicllt Östbo och Västbo domsaga och ingår i Byarums och Bondstorps pastorat i Östbo kontrakt av Växjö stift. — Namnet,1432Wagga-rydh, tycks innehålla ett mansnamnIVagge;senare leden ärryd,röjning.J.ör;L.

Kategorier: bondstorps, byarums, köping, östbo, stödstorps, vaggeryd

Nästa sida »

Sök artikel: