Köttkort

Köttkort horn(beef shorthorn),som är den ursprungliga korthornstypcn, är en framstående köttras, spridd i praktiskt taget alla länder med högtstående jordbruk och tempererat klimat. För köttproduktionen i Sydamerika spelar rasen en utomordentlig roll, och de bästa avclsdjuren där betinga höga priser.1946 betalades t.ex. en kort-hornstjur med 300,000kr. — Omkr.1900började avelsarbctet drivas efter olika linjer, varvid fram-kommo andra typer av korthorn, bland vilka kunna nämnas mjölkkorthorn(dairy shorthorn)och röd Lincolnshire korthorn. Den förstn. är Englands mest utbredda mjölkras. — Korthornskorna väga mellan600och900kg. Mjölkavkastningen hos köttkorthorn uppgår pr år till c:a1,000kg och hos mjölkkorthorn till3,500—4,000kg med3,5%fett. Färgen är röd, vit el. stickelhårig. Under mitten av1800-talet importerades korthorn i stor omfattning till Sverige. De importerade djuren användas dels till korsning med inhemsk boskap — i såväl rödbrokig svensk boskap (RSB) som i svensk ayrshire ingick korthornsblod — och dels för uppbyggande av renrasiga korthornsbesättningar. Under senare delen av1800-talet överfördes i regel dessa medelst korsning till andra raser.S.Ln.

Kategorier: boskap, korsning, korthorn, köttkort, mjölkkorthorn, svensk

Oxelsläktet,Sorbus,av

Oxelsläktet,Sorbus,av fam. rosväxter, omfattar 40—50,delvis kritiska arter i n. tempererade områdena, träd el. buskar med hela, parflikiga el. pardelade blad och vita blommor i vanl. kvastlikaställningar. Liksom hos del närstående släktetPyrusär frukten cn skenfrukt med költig yttre och pergamentartad inre vägg. Arter av de nämnda släktena hybridisera, och hybriderna sammanföras ofta under namn avSorbop’yrus.Flera av arterna inom o. torde ha uppkommit genom korsning och bibehållas därigenom, att de föröka sig på apo-miktisk väg. Tnom Sverige, förekommaSorhus Arta(S.rupic’ola, S. obtusifoVia),v i t o x e 1, norsk oxel, buske el. litet träd, med nästan hela. undertill gråvitt ludna blad, utbredd n, ut till Dalsland och Uppland: S.Aucupa’ria,rönn, ett träd med pardelade blad och röda, sura frukter; den är utbredd i hela Sverige; genom korsning mellan vitoxel och rönn torde S.hyb’rida (S. fenn’ica),rönnoxe 1, finsk oxel, och S.intermed’ia (S. scan’dica, S. sii^cica),(vanlig) o x e 1, ha uppkommit. Den förra har djupt flikade blad och är utbredd vid ö. och v. kusten, den senare har grunt flikiga blad, kraftig stam och är spridd upp till Dalarne och Medelpad. Oxeln är ofta odlad som park- och alléträd och är ett av våra kraftigaste stormträd. — Bilder se sp.127—128.IV.

Kategorier: blad, korsning, pardelade, sorbus, träd, utbredd

Diallell’ korsning,

Diallell’ korsning, det särsk. inom djuraveln använda förfaringssättet alt korsa ett antal hannar och honor med varandra i alla tänkbara kombina tioner för att utröna, vilken han-, resp. honindivid, som i genomsnitt ger den bästa avkomman.

Kategorier: avkomman, bästa, diallell, honindivid, korsning, utröna

Inavel,förökning genom korsning

Inavel,förökning genom korsning med besläktade individer. I. blir av olika styrka alltefter föräldrarnas grad av släktskap. Den starkaste i. sker genom självbefruktning, något lindrigare i. genom parning mellan föräldrar och avkomma, syskonparning, kusinparning o.s.v.

Kategorier: föräldrar, förökning, inavel, korsning, lindrigare, parning

Diallell’ korsning,

Diallell’ korsning, det särsk. inom djuraveln använda förfaringssättet alt korsa ett antal hannar och honor med varandra i alla tänkbara kombina tioner för att utröna, vilken han-, resp. honindivid, som i genomsnitt ger den bästa avkomman.

Kategorier: avkomman, bästa, diallell, honindivid, korsning, utröna

Melefår

Melefår (till Aferino och /.eicester), genom korsning av Meriuo- och Leicester-rascrna bildad ras av fårsläktet*.

Kategorier: aferino, fårsläktet, korsning, leicester, melefår, rascrna

Brasilien, fleråriga örter

Brasilien, fleråriga örter med roscttslällda blad, stängel, stora blomkorgar och läppformiga blommor. Vanligast odlade äroG. Jameso’nii,som bar orangeröda blomkorgar på. bladlösa skaft, och framför allt dess korsningsprodukter med den vitblommigaG. viridifotia.I handeln förekomma talrika sorter av denna korsning under beteckningenG. hyb’ridai starkt lysande färger: rosa, orange och scharlakansrött.IV.

Kategorier: blomkorgar, brasilien, fleråriga, korsning, orter, sorter

Basta’rd

Basta’rd (ffra.bastard,av mlat.bastum,klöv-i sadel, eg.: barn som icke avlats i äkta säng utan på en som nattläger använd klövsadel).1)Barn utom äktenskapet, barn på sidolinjen; person av blandras (se Halvblod). 2)Biol.B. el. hybrid kallas en individ, som uppkommit efter korsning mellan djur el. växter av olika arter (el. varieteter), d.v.s. sammanförandet av ärftligt olika föräldratyper; inom ärftlighetsläran en individ, som för en och samma egenskap innehåller olika ärftliga anlag. En b. uppstår sålunda, om dess föräldrar för en el. flera egenskaper ha olika anlag. B. betecknas med föräldrarnas namn med X (el. +) emellan, t.ex. mulåsnan: häst X åsna. Den vetenskapliga definitionen grundar sig på de.t av G. Mendel upptäckta förhållandet, att alla högre varelser i avseende på sina ärftliga anlag äro dubbelorganismer, i det att de för varje yttre märkbar egenskap ha två anlag (se Mendelism). Dessa anlag (arvsanlag) överföras från föräldrar till avkomma medelst könscellerna. Då en individ bildar könsceller, skiljas de båda anlagen för en viss egenskap åt, så att varje könscell endast får ett anlag (se Reduktionsdelning). Den nya individen bildas genom sammansmältning av två könsceller och erhåller då återigen dubbla anlag. Ha föräldraindividerna lika anlag, erhålla deras avkomlingar naturligtvis två lika anlag och bli ärftligt lika föräldrarna. Samma förhållande inträder även i följande generationer. Egenskapen håller sig ren och konstant, så länge ej korsning med individer, som ha andra anlag, förekommer. Har däremot en individ uppkommit efter korsning mellan föräldrar med sinsemellan olika anlag, erhåller densamma två olika anlag — den blir en b. Av det föregående följer även, att b:s könsceller bli av olika slag: somliga bära faderns anlag och andra moderns. Skilja sig föräldrarna endast i en egenskap, bildas hos b. endast två slags könsceller, halva antalet med anlag från fadern och halva antalet med anlag från modern. Vid befruktning mellan två dylika b. el. efter självbefruktning kombineras de olika könscel-Ilerna slumpvis med varandra. Härigenom bildas deIolika kategorierna i avkomman i bestämda proportioner, nämligen 25°/o av faderns,25% av moderns och50%av b:s typ. Företeelsen att b. alstra olikartad, till bestämda kategorier hörande avkomma kallas bastard klyvning eller mendelkly vnin g. De av b:s avkomlingar, som endast erhållit faderns, resp. moderns anlag,

Kategorier: anlag, bastard, egenskap, individ, könsceller, korsning

Sök artikel: