Inom

Inom få lagstiftningsområden torde meningarna ha varit så delade som inom n. De organiserade nykterhetsvännerna slöto tidigare nästan undantagslöst upp kring kravet på totalt rusdrycksförbud*, vilket krav jämväl omfattades av talrika medl. av de religiösa sammanslutningarna i Sverige; i stort sett sammanföllo dessa krav med 1911års nykterhetskommittés förslag till “Lag om alkoholvaror”, avgivet1920.Senare har systemet med höga priser, ofta, ehuru oegentligt, benämnt det danska systemet, vunnit många anhängare bland de organiserade nykterhetsvännerna. Sedan ett antal år förberedes en omläggning el. i varje fall väsentlig modifiering av den i Sverige gällande n., varom förslag väntas framlagt kring årsskiftet1951/52.— Litt.: “Svensk n.”(1946;jämte suppl.1950).D.

Kategorier: förslag, krav, nykterhetsvännerna, organiserade, sverige, systemet

Nykterhetsrörelsens

Nykterhetsrörelsens betydelse.Den nutida svenska organiserade n:s program avser såväl individen som samhället. Av sina medl. kräver den fullständig avhållsamhet från alkoholdrycker som njutningsmedel. Av detta krav på individen följer n:s krav på samhället: förbud el. restriktioner mot tillverkning, införsel och försäljning av alkoholdrycker för nyssnämnda ändamål. — Varje folkrörelse har såväl ljusa som mörka sidor. Den moderna svenska u. har givetvis icke varit fri från de senare. Stundom har den drivit problem-förenklingen väl långt; cn viss förenkling är dock nödvändig för en folkrörelse. Det kan ej förnekas, alt n. tidigare ofta betraktat alkoholfrågan som samtidens enda stora sociala problem. Ej heller kan döljas, att denna ensidighet ibland medförde en viss ofördragsamhet mot oliktänkande. 1 alla dessa hänseenden har dock under senare år en utjämning ägt rum. — A andra sidan kan det icke förnekas, att n. ägt och äger en oskattbar fond av osjälvisk hängivenhet och idealitet. Den har blivit ett framgångsrikt arbete mot en av de svåraste fienderna till folkets fysiska sundhet, och den har genom sitt arbete bidragit till höjandet av det ekonomiska livsläget, icke minst bland dc ekonomiskt sämst lottade. Den har i icke ringa strävandena: skulle dessa bygga på moderatismens el. absolutismens, på måttlighetens el. helnykterhetens grund? Problemet löstes icke av dessa stora möten. Senare avgick absolutismens idé med segern. Den första mera kända absolutistiska nykterhetsföreningen var “Strid och seger”, stiftad i Göteborg 1873.Dess stiftare stodo de frikyrkliga strävandena nära, ett förhållande, som länge kom att karakterisera den nya n. i allm. Den wieselgrenska n. hade däremot i stor utsträckning sina medhjälpare bland statskyrkans präster. Gemensamt för såväl den för-wieselgrenska som den wieselgrenska och den moderna n. i dess begynnelse var det starka etiska och religiösa inslaget. Till en verklig folkrörelse växte de nya nyktcr-hetssträvandena dock först sedan deras anhängare, börjat sammansluta sig i landsorganisationer av mera fast byggnad. Det första betydelsefulla steget härtill togs genom stiftandet6/u1879 av den första svenska godtemplarlogen “Klippan” i Göteborg.

Kategorier: arbete, folkrörelse, förnekas, krav, svenska, wieselgrenska

Vid2:a världskrigets utbrott VoJ 939förklarade

Vid2:a världskrigets utbrott VoJ 939förklarade sig U. neutralt. Då emellertid axclmakterna efter Bessarabiens annexion av ryssarna i juni1940 ingrepo i Rumäniens angelägenheter, framställde U. krav på Transsylvanien och erhöll genom den s.k.2:a Wienskiljedomcn30/8s.å. större delen av detta. I gengäld var det nödsakat att i nov. s.å. ansluta sig till trcmaktspaklen, utlysa allmän amnesti för nationalsocialisterna och upphäva förbud mot pilkorsorganisationen. För att i någon män hävda sitt oberoende av axclmakterna slöt U.V12 1940cn vänskapspakt med Jugoslavien. När Hitler i april1941bröt med detta land och krävde att få använda U. som uppmarschområde för sina operationer mot detta, begick Teleki2/-isjälvmord. Hans efterträdare Bårdossy de Bårdos gav vika och lät ungerska trupper deltaga i operationerna mot Jugoslavien, vilket inbragte U. Baranja o.a. av ungrare befolkade områden. Efter det tyskryska krigets utbrott förklarade U.2Va krig mot Ryssland, vilket hade till följd, att Storbritannien o.a. allierade i dec. s.å. förklarade U. krig. Den mot ryssarna opererande ungerska armén underställdes det tyska överkommandot. U”:s ekonomiska resurser ställdes i den tyska krigföringens tjänst. En på tysk begäran1942genomförd skärpning av de antijudiska åtgärderna framkallade emellertid stark opposition och uppmjukades efter hand. Under intryck av den ungerska arméns svåra nederlag i jan.1943och Italiens kapitulation i sept. s.å. blev oppositionen mera högljudd, och Kållay, ministerpresident sedan10/a1942,förelog via Stockholm och Ankara fredstrevare samt sökte genom en del åtgärder avveckla det intima samarbetet med tyskarna och tillkännagav öppet, att U. strävade efter fred. I mars1944kallades Horthy till Hitlers högkvarter och ställdes inför kategoriska krav på fullständig politisk och militär lojalitet mot Tyskland. Då kraven avvisades, besattes U.19/sgenom en blixtkupp av tysk militär, och en ny ministär med Sztöjay, ungersk minister i Berlin, i Spetsen tillsattes. Denne undertryckte all opposition — i mars upplöstes oppositionspartierna och i aug. även övriga partier — och sökte mobilisera landels resurser till fortsatt kamp.ls/iotillkännagav emellertid Horthy, att ett vapenstillestånd i Moskva ingåtts, och befallde armén att nedlägga vapnen. Genom cn ny blixlkupp avlägsnade tyskarna samma dag Horthy och gjorde,{Viopilkorslcdaren F. Szålasi till regeringschef. Denne sökte med drastiska åtgärder intensifiera krigsansträngningarna och skred till U:s nazifie-ring. Samtidigt öppnade emellertid befälhavaren föf1:a ungerska armén, general Miklos, de kar-patiska passen för ryska trupper och anslöt sig med sin armé till dessa. I samförstånd med ryssarna och stödd på en politisk församling, som av ryssarna erkändes som en provisorisk nationalförsamling, bildade Miklos, ansluten till Små-brukarparliet,23/i2i Dcbrecen en motregering, i vilken nyckclposlerna innehades av ungerska kommunister. Denna regering förklarade28/i2krig mot Tyskland och slöt21/i1945stillcstånd med Ryssland, Storbritannien och USA. Efter hårda strider och fruktansvärda ödeläggelser föllis/s Budapest och i april hela U. i dc allierades händer. Enl. stilleståndct och del senare fredsfördraget återställdes U:s gränser avVi1938och pålades landet ett skadestånd på300mill. $, därav2/still Ryssland samtVstill Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Den högsta maklen över U. kom t.v. att utövas av en allierad kontrollkommission med den ryske befälhavaren Vorosjilov i spetsen. Den under denna sorterande ungerska regeringen hade som främsta uppgift alt söka utplåna krigs-förödclscrnas spår och bekämpa en svår och tilltagande livsmedelsbrist, framkallad av upprepade livsmedelsrekvisitioner från den ryska militärens sida under och efter krigsoperationerna. Regeringens viktigaste politiska åtgärd var proklamerandet av en av ryssarna utarbetad men av bonde-och småbrukarpartierna avvisad radikal agrarreform. Under rysk ledning genomfördes en blodig räfst, som officiellt riktades mot nationalsocialisterna men i praktiken drabbade främst de politiskt och ekonomiskt aktiva borgerligt-nationclla elementen. Omisskännliga tecken visade redan tidigt, atl ryssarna ämnade likrikta U. såväl politiskt som ekonomiskt, dock till att börja med på frivillighetens grund. Genom cn–/o1945undertecknad rysk-ungersk ekonomisk pakt, vilken framkallade protester från brittiskt och amerikanskt håll, knöts U. ekonomiskt fullständigt till Ryssland. Till den proryska kommunistiska propagandans förfogande ställde ryssarna kommunikations- o.a. tekniska medel, vilka andra partier ej hade tillgång till. Det oaktat erhöll Småbru-karpartict245mandat av409mot kommunisternas70vid de fria valen till nationalförsamlingen i nov.1945.I den nya regeringen, som nu bildades med småbrukaren Tildy i spetsen, reserverades emellertid på ryssarnas kategoriska begäran bl.a. v. ministerpresidentens och inrikesministerns poster ät kommunisterna. Dessa fingo därigenom i sina bänder polisapparaten, som de besatte med sina anhängare och kompletterade med ett omfattande nät av spioner, till stor del tvångsrekrytc-radc genom terror. Genom en ny, av national församlingen2*/i1946utfärdad författning blev U. republik. Då Tildy därefter valdes till statspresident, övertog Småbrukarparticts ledare F. Nagy ty» ministerpresidentposten. Han sökte avhjälpa den svåra livsmedelsbristen och en lavinartad inflation genom att utverka lån från USA och söka återuppbygga näringslivet på grundval av fri företagsamhet. Häri hindrades han emellertid av-ryssarna, som genom att hänsynslöst utkräva skadeståndet sökte tvinga honom in på socialise- ringens väg. På hösten s.å. återlämnade cmeller- I lid USA den ungerska guldreserven, och med dess hjälp stabiliserades valutan. Steg för steg gjordes eftergifter för den kommunistiska ninori-letens krav. dock avvisade nationalförsamlingens majoritet alla krav, som gingo ut på landets full-;ständiga sovjetisering.10/l-947undertecknades i Paris fredsfördraget med U. Kort därefter skredo ryssarna till våldsåtgärder mot Smäbrukarpartiet, vars ledande män beskylldes för delaktighet i en enl. den kommunistiske inrikesministern i dec.1946uppdagad sammansvärjning att störta republiken. -5/i> häktade ryssarna parlisekr. Kovåcs. Detta framkallade protester från brittiskt och amerikanskt håll men åtföljdes det oaktat av masshäktningar och processer. Nagy, som befann sig på cn utlandsresa, avlägsnades i maj s.å., beskylld för högförräderi. Det således reducerade och terroriserade Smäbrukarpartiet var nu villigt till ytterligare eftergifter till kommunisterna, och2s/jutfärdade nationalförsamlingen cn ny vallag, som berövade rösträtt och valbarhet för så gott som alla fram till1944politiskt aktiva element, den gamla regimens avskedade tjänstemän och den tyska minoriteten. Därefter upplöstes nationalförsamlingen. Trots detta erhöllo kommunisterna vid nyvalen i aug. s.å. endast ioo mandat av411.Efter fredstraktatens ikraftträdande s.å. lämnade de västallierade trupperna U., medan ryssarna kvarhöllo sina. De likriktnings- och utrensningsaktioner, som nu med ökad fart gingo fram över alla partier, resulterade i att det1949i U. fanns endast tre partier, alla med kommunistiskt program: Arbetarpartiet, uppkommet genom sammanslagning av kommunisterna och socialdemokraterna, samt Smäbrukarpartiet och Nationella bondepartiet, vilka tills, med fackföreningarnas landsorganisation ‘/«1949bildade den s.k. Ungerska folkfronten. Denna framträdde vid valen i maj1949med en gemensam kandidatlista, som enl. uppgift erhöll91% av alla röstberättigades röster. President Tildy tvangs redan1948att avgå; han efterträddes Vs s.å. av vänstersocialisten A. Szakasits. — Parallellt därmed genomfördes industriens, handelns och bankväsendets nationalisering och jordbrukets tvångskollcktivise-ring samt hela näringslivets och statsapparatens omorganisering efter ryskt mönster. U:s viktigaste industriföretag kommo i rysk-ungerska statliga bolags ägo, d.v.s. i praktiken under den ryska staten. “V»1949utfärdades en ny författning, som i sina huvuddrag överensstämde med Rysslands författning av1936.De kyrkliga skolornas förstatligande1948möttes av segt motstånd från den ungerska katolska kyrkans primas’, kardinal Mindszentys, sida. Den mot honom1949iscensatta processen för spioneri och valutaaffärer gav starkt eko i världspressen. Såväl jordbruksproduktionens som industriproduktionens starka tillbakagång föranledde1950införande av livsmedels- och allmän varuransonering.2i/n15/o1951genomfördes massdeportationer av de “samhälls-fientliga” borgerliga elementen från städerna till tvångsarbetsläger. För landsbygdens del genomfördes dyl. åtgärder i samband med tvångskollek-tiviseringen. M. Råkosi, som i egenskap av v. ministerpresident sedan15/u1945svarat för U:s sovjetisering, blevi4/h1952ministerpresident. I juni1953efterträddes han av E. Nagy, f.d. inrikesminister och v. ministerpresident. I sin regeringsdeklaration utlovade denne en radikal ändring av den ekonomiska politiken och bl.a. uppgivandet av tvängskollektiviseringcn, vilka löften dock cj infriats.G.Jg;A.Pe.

Kategorier: kommunisterna, krav, partier, ryssarna, ryssland, ungerska

Under tiden fram till 1918 styrdes

Under tiden fram till 1918 styrdes U. av regen-ter av huset Habsburg, från1867i personalunion med Österrike. Maria Teresia(1740—80),som1723efter ungerska riksdagens godkännande’ av pragmatiska sanktionen blivit ungersk tronföljare, hyste stort intresse för U. och verkade mycket till landets bästa, till en viss grad på gr. av den hjälp, som ungrarna givit henne i österrikiska tronföljdskriget(1740—48).Det allmänt förbättrade förhållande mellan de båda länderna, som Maria Teresia skapat, förstördes till stor del av hennes son Josef II(1780—90),som utsatte U. för en förtyskningsprocess, som väckte allmänt missnöje i U. Öppet uppror kunde undgås endast därigenom, att Josef strax före sin död återtog sina reformer. Leopold II(1790—92)och hans son Frans 1(1792—1835)gjorde allt för att återställa det goda förhållandet från Maria Teresias dagar, men cn stigande opposition gjorde sig gällande i U. Riksdagen hade icke varit sammankallad sedani8tt; då kungen1825inkallade den för att möjliggöra en ökad utskrivning av rekryter, vägrade man att använda latin som språk och övergick till ungerska. F.n nationell rörelse tog nu fart i U., och1830—44fick regeringen i Wien medge, att ungerskan skulle vara officiellt språk i landet. Däremot gick man i Wien icke med på andra reformer av mera genomgripande innebörd. Oppositionen växte starkt under den följande tiden, och på riksdagen1847fick Ferdinand I(1835—48)utlova reformer. Då regeringens reformförslag icke tillfredsställde oppositionen, begärde dess ledare, Kossuth, V»1848efter februarirevolutionen i Paris en konstitution, som svarade mot tidens krav. Regeringen fick ge vika; i den nya regeringen insattes bl.a. Kossuth och Deåk, medan greve Lajos Batthyåny blev den förste konstitutionelle statsministern.nUs.å. stadfäste kungen den nya författningen, varigenom riksdagen fick ökad makt, principen om allas likhet inför lagen fastslogs, adelns privilegier avskaffades, press-, religions- och församlingsfrihet m.m. infördes. Inom kort uppstod emellertid uppror i Kroatien, som vägrade att underkasta sig den ungerska överhögheten. Tnför den hotande situationen fick kejsar Frans Josef(1848— 1916)inkalla ryska trupper till hjälp.1848förklarades Frans Josef avsatt, och Kossuth utropades till riksföreståndare, men ungrarna kunde icke hälla stånd inför den militära övermakten utan fingo sträcka vapen i aug.1849.^)cn österrikiske generalen Haynau, som av regeringen fått utomordentliga fullmakter för att ordna upp det inre tillståndet i U., for efter kapitulationen fram omänskligt grymt mot ungrarna, och ett stort antal av ledarna avrättades. Kossuth lyckades fly ur landet. För en tid upphävdes flertalet av de reformer, som genomförts kort förut, och U. blev närmast en österrikisk provins.1867åstadkoms, framför allt genom Deåk, en förlikning mellan Österrike och TJ. En personalunion inrättades, och i juni s.å. kröntes Frans Josef till ungersk konung. Enl. den nya ordningen, som ägde bestånd till 1918,fingo de båda länderna gemensamma krigs-, utrikes- och finansministrar samt gemensam utrikesrepresentation.1868införlivades Transsylvanien med U., och förhållandet till Kroatien förbättrades därigenom, att det erhöll36platser i ungerska parlamentet.1875tillträdde Kålmån Tisza statsministerposten, och det av honom skapade stora liberala mellanpartiel satt vid makten till1905.Tisza avgick visserligen redan1890,men hans arbete fortsattes av dugande statsmän. Finanserna förbättrades, och ett antal liberala lagar, bl.a. kyrkopolitiska, genomfördes, dc senare dock under stora stridigheter, vari bl.a. greve Gyula Andråssy (d.y.) med framgång kämpade för de liberala åsikterna. Oppositionen, som bl.a. eftersträvade U:s absoluta oavhängighet av Österrike, hade framgång vid valen1905men lyckades aldrig genomföra något av betydelse på sitt program, och från det alt Istvån Tisza som grundare av det s.k. nationella arbetspartiet blivit talman i kammaren och1912regeringschef, tystnade oppositionen. — Det parlament, som i nov.1914sammankallades, ställde sig helt på regeringens sida, och U. uppfyllde under hela1:a världskriget lojalt sina plikter som elt led i dubbelmonarkien. Vid kejsar Frans Josefs död i nov.1916uppsteg Karl IV (Karl I) på tronen. Han ivrade för reformer i demokratisk anda, och en av kungen önskad rösträttsreform medförde1917Tiszas avgång. Denne efterträddes av greve Ester-håzy, efter kort tid följd av Wekerle. Under tiden arbetade en fraktion av oavhängighetspartiet under greve Mihåly Kårolyi på att få till stånd en se-paralfred, samtidigt som Kårolyi underhöll förbindelser med revolutionära kretsar. Efter frontsammanbrottet1918förklarade sig U. självständigt och endast i personalunion förbundet med Österrike. Ett ministerium med Kårolyi som chef bildades. Samtidigt började en rent kommunistisk rörelse framväxa under ledning av Béla Kiin. Ett nybildat nationalråd återkallade trupperna från fronten. 1 den allmänna villervallan blev Tisza mördad i Budapest(s,/io1918). 13nov. abdikerade Karl, och U. förklarades för republik; till dess förste president valdes i jan.1919Mihåly Kårolyi. Ett fördrag, som denne avslöt med ententemakterna, tillät stora delar av U. att besättas av tjeckiska, rumänska och serbiska trupper. Ockupationen väckte allmän förbittring i U. men stod icke att hindra, och under den allmänna upplösningen kunde på sommaren proletariatets diktatur genomföras av Béla Kun och Tibor Szamuely. En murare, A. Garbai, blev Sovjet-U:s president, och en röd armé skapades, som segerrikt stred mot tjeckerna, dock utan att kunna utnyttja segern. I Budapest rådde fullständigt skräckvälde under ledning av de röda kommissarierna. All privategendom beslagtogs, och industrien förstatligades. Dä tillförseln till städerna avstannade, var faran för hungersnöd överhängande. I den allmänna anarkien intågade rumänska trupper i Budapest och besatte staden. Béla Kun flydde till Wien. Regeringen övertogs av socialdemokraterna. Tstvån Friedrich bildade den nya regeringen. Efter det att rumänerna i nov.1919evakuerat Budapest, ryckte den under tiden av amiral Miklos Hortby bildade nationella armén in i Budapest, och en ny regering under Karoly Huszår återställde med hjälp av den ord- ningen. En kraftig upprensning inom de röda leden var en naturlig reaktion mot Béla Kims skräckvälde. Vid valen i jan.1920infördes allmän rösträtt, och i det nya parlamentet, som sammanträdde i mars s.å., hade dc kristligt-nationella och bondeparticrna majoritet. Man beslöt att bibehålla monarkien med amiral Hor t hy som riksföreståndare, då ententen motsatte sig ett återinsättande av huset Habsburg. I den för U. olyckliga freden i Trianon, som U. Va1920tvangs att underteckna, gingo Vs av landets område förlorade till Tjeckoslovakien, Rumänien, Jugoslavien och Österrike. Kung Karl gjorde tvenne misslyckade försök att återvinna U:s krona. Regeringen Tclcki, som från1920med framgång arbetat på U:s ekonomiska sanering, avlöstes1921av Bethlen, ministerpresident till1931.Bethlen stödde sig på det av honom1920genom sammanslagning av högerpartierna och utsöndring av legitimister och antisemiter grundade Enhetspartiet, vars stomme utgjordes av lågadeln och intellektuella och som hade sitt främsta stöd i lantbefolkningen. Vid valen1922vann Enhetspartiet stark majoritet. Kort efteråt kunde Bethlen utverka inträde för U. i Nat. förh. Den finansiella ställningen stärktes genom ett lån på250mill. gkr. Genom en författningsändring1926omdanades det gamla magnathuset till en demokratiserad första kammare. En regeringskris s.å. framkallades av den storpolitiska skandal, som vållades av uppdagandet av en fabrikation av falska i.ooo frcs-sedlar, satt i scen på statens kartografiska anstalt av furst Windiseh-Graetz och polischefen Nädosy, vilka förklarade sig ha handlat av patriotiska motiv. Vid nyvalen1926stärktes emellertid Bethlens och Enhetspartiets ställning ytterligare.iq?.0drabbades U. svårt av den ekonomiska världskrisen. Bethlen, som ej förmådde bemästra denna, demis-sionerade19/s1931och efterträddes av den konservative Gvula Kårolyi. Huvudpunkten i dennes saneringspolitik var sparsamhet.3%»1932efterträddes han av Guyla Gömbös, tidigare försvarsminister i Bethlens och Kårolyis regeringar. Denne reorganiserade Enhetsparliet och proklamerade ett program på95punkter för “den ungerska nationens pånyttfödelse”. Denna politik, som fortsattes även av Gömbös’ efterträdare Darånyi (n/io1936 —,3/S1938)och Imrédy (13/s1938—15/a1939).gick ut på att med stöd av en stärkt och stabil regeringsmakt utbygga sociallagstiftningen och höja de breda folklagrens kulturella och ekonomiska standard och därmed på lång sikt utjämna dc sociala differenser, som karakteriserade U:s hela samhällsstruktur. Genom en författningsändring’933erhöll riksföreståndaren rätt att upplösa riksdagen. En ny rösträttslag1938gjorde utövandet av rösträtten beroende av ökade krav på elementärbildningen och knöt valbarheten till högre bildning el. längre tids sysselsättning inom yrkeslivet. Den dcmokratisk-parlamcntariska regimen vidhölls, medan nationalsocialismen bekämpades och dess under olika namn uppkommande organisationer upplöstes tid efter annan. Likaledes avvisades le-gitimistcrnas krav på habslmrgarnas restauration, och1937erhöll riksföreståndaren rätt att föreslå tre personer till val av sin efterträdare. Enhéts-partiets socialpolitik lyckades såtillvida, att det (‘939omdöpt till Partiet av det ungerska livet) behöll väljarkårens förtroende och kunde hävda sin absoluta majoritet i riksdagen. Av den i småpartier splittrade oppositionen erhöll endast det1929grundade Småbrukarpartiet en nämnvärd representation vid valen i maj1939.I slutet av1930-talet fingo de frågor, som sedan1920-talet stått på dagordningen el. varit mer el. mindre latenta, näml. agrarfrågan, antisemitismen och re-visionismen, en snabb lösning. Efter långvariga diskussioner och svåra slitningar inom Enhetspartiet framlades i febr.1939ett agrarprogram, som gick ut på expropriering av vissa kategorier av storgodsen och av Vs, resp. Vs av arealen av de övriga godsen samt utstyekning av den exproprierade arealen till småbruk. Under den följande krigstiden genomfördes programmet endast i mindre utsträckning. Antisemitismen gjorde sig starkt gällande redan under1920-talet. Medan ännu Gömbös avvisat denna, tog Darånyi1938under intryck av ständiga antijudiska demonstrationer initiativet till en antijudisk lagstiftning, som1939utmynnade i att ennum’erus claususpå6— 15% för judarnas deltagande inom olika yrken och näringsgrenar fastställdes. Den fråga, som emellertid helt dominerade U:s hela offentliga liv och i vilken alla partier voro ense, var kravet på revision av Trianon-fredens villkor och på återförening med U. av de av ungrarna befolkade områden, som införlivats med grannstaterna. Såväl regeringar som enskilda sammanslutningar be-drevo från första början en intensiv och ihärdig propaganda för fredsvillkorens revision. Delta gav redan1920upphov till tillkomsten av den mot U. riktade Lilla ententen’, som, i den mån den ungerska revisionspropagandan vann gehör i världs-opinionen och stöd från vissa brittiska presskretsar med Lord Rothermere i spetsen, aktiviserade sin verksamhet. Till följd därav förblev U. utrikespolitiskt isolerat fram till1927,då Bethlen lyckades åstadkomma vänskapliga förbindelser med Mussolini i Italien. Under Gömbös’ ministär fördjupades dessa ytterligare och utmynnade genom Romprotokollen17/s1934i cn ekonomisk-politisk överenskommelse mellan Italien, Österrike och LT. Vänskapliga förbindelser inleddes även med Polen, och efter Rysslands inträde i Nat. förb.1934upprättades diplomatiska relationer även med denna makt. Det starka beroende av Italien, som U. råkat i, medförde, att det ej biträdde de av Nat. förb. beslutade sanktionerna i anledning av Etiopienkonflikten. Efter att således ha brutit den Utrikespolitiska isoleringen intensifierade LT. sin revisionistiska politik, och efter Tysklands re-nhlitarisering framställde det bl.a.1935krav på upphävandet av Trianon-fredens restriktioner i ruslningsfrågan, vilka krav dock avvisades av fredstraktatens signatärmakter. Närmandet mellan Italien och Tyskland1935—38och Österrikes “AlischltiSS” i marsT938medförde emellertid, att även U. efter hand nödgades orientera sig mot Tyskland. Den inhemska nationalsocialistiska s.k. pilkorsrörelsen och dess organisationer förblevo det oaktat fortfarande bannlysta. I detta läge ändrade Lilla ententen sin politik gentemot U., i sökte samförstånd med detta och erkände på väst-I makternas inrådan genom en överenskommelse med U. i aug.1938dess likaberättigande i rustningsfrågan, varpå allmän värnplikt förbereddes och infördes i jan.1939-Det blev emellertid Miin-chenkonfcrensen och den tyska inmarschen i Tjeckoslovakien på hösten1938,som för U. öppnade vägen till förverkligandet av dess revisionistiska krav. Genom den s.k. i :a Wicnskiljedomen Vti1938erhöll U. ur tyskarnas händer de av ungrare befolkade delarna av Slovakien och Karpatoukrai-na. Därigenom kom U. alltmer in i den tyska politikens kölvatten, och2S/2 1939tillkännagav det sin anslutning till antikominternpakten. Vid den tyska framstöten mot Tjeckoslovakien i mars s.å. kunde Teleki, ministerpresident sedannU,utnyttja den gynnsamma konjunkturen, och han lät ungerska trupper ockupera hela Karpatoukraina.

Kategorier: budapest, krav, österrike, regeringen, tiden, ungerska

Ultima’tum

Ultima’tum (nybildning till lat.uVtimus,den siste), de krav el. villkor, som vid en konflikt mellan tvenne parter den ena av dessa parter förelägger den andra under uttryckligt angivande, att förhandlingarna komma att brytas och öppen strid inledas, om icke dessa krav el. villkor uppfyllas av motparten. Termen användes särsk. vid konflikter mellan stater, då hot om krig el. andra militära åtgärder slår bakom den ena statens u., men har också vunnit burskap i andra konflikter.

Kategorier: konflikter, krav, parter, stater, ultimatum, vunnit

Indelningen

Indelningen i zoner avsåg således ej att på allvar stycka T., men förutsättningen var; att enigheten mellan stormakterna kunde bevaras. Kontrollrådets beslut måste vara enhälliga, men det visade sig snart, att de största meningsskilj-aktigheter rådde om så centrala frågor som det nya T:s gränser och organisation, kontrollen av Ruhrområdet och krigsskadeståndet. Motsättningen i fråga om det sistn. blev särskilt betydelsefull. Enighet rådde väl om att T. skulle avväpnas ej endast rent militärt utan också industriellt samt att dc fabriker, som ansågos överflödiga för fredliga behov, skulle nedmonteras och överlagas som krigsskadestånd av de .allierade. Ryssarna skulle få ej blott allt inom sin egen zon utan även iofl/o av vad som uttogs i västzonerna och ytterligare 15°/o mot vissa motprestationer. Efter en tid började de låta beslagtagna fabriker inom sin zon förbli där men drivas för rysk räkning. Därjämte gjorde de i stor utsträckning krav på skadeståndsleveranser ur den övriga löpande produktionen. De västallierade funno detta olämpligt, men de fortsatte demontc-ringarna t.o.m.1950.Olikheten i den ekonomiska politiken förhindrade återupprättandet av en tysk centralförvaltning,enär västmakterna befarade, att vad dc lade ned på sina zoners återuppbyggnad, då indirekt skulle gå till skadestånd till Ryssland.

Kategorier: fabriker, indelningen, iofl, krav, rådde, räkning

Landsbygden,

Landsbygden, som nu hyser 70%av befolkningen, bjuder på ännu många outnyttjade näringsmöjligheter, och av stadsbildningar i europeisk bemärkelse finnas hittills endast få. Större delen av lantbefolkningen är bofast och lever som regel i stora klungbyar med trähusbebyggelse. Det har lyckats den nya regimen i T. att förvandla Anato-liens forna nomader till jordbrukare. Kurderna hålla emellertid ännu fast vid sin gamla livsföring, som är baserad på cn nomadiserande boskapsskötsel och jordbruk endast till husbehov. Den i Mindre Asien allmänna halvnomadismen el. transhumancen har haft stora svårigheter att anpassa sig efter nyare tiders krav, och ännu förekomma här flerstädes säsongmässiga vandringar mellan sommartidens stäppbetesinarker och vinter-betena på bergssidorna och i skogsområdena. — T:s stadsbefolkning utgör mindre än25%av hela befolkningen, och endast2,5mill. bo i städer med över30,000 inv. De största städerna äro Istanbul(1mill. inv.), Ankara(286,781),Izmir(230,508),Adana(117,799)och Bursa(100,007).V.Hn.

Kategorier: ännu, befolkningen, flerstädes, krav, landsbygden, tiders

Sedan dess

Sedan dess ha de undan för undan fått en allt större spridning, ej blott på förutvarande morse-förbindelser (televerket har sedan 1948 icke några morseförbindelser i trafik) utan även i stället lör snabbskriftsapparatcr av annat slag. Den med fjärrsk rivmaskin er erhållna telegraf eringshastighe-ten uppgår till60å70normalord pr min (ett nor-malord anses innehålla6tecken), vilket är c:a3ggr mera än vad en god morscexpeditör förmår prestera. Till skillnad från morsesystemet ställa också fjärrskrivmaskinerna mindre krav på expeditörens utbildning. T.-nätet är uppbyggt kring ett antal huvudstationcr, som förbundits med varandra och till vilka omkringliggandc mindre stationer äro anslutna. Antalet mottagarapparater på huvudstationerna har man nedbringat genom att låta anro-

Kategorier: expeditörens, krav, nätet, ställa, undan, utbildning

Stoiker

Stoiker [stå'-],fil.,anhängare av den stoiska skolans* läror el. i vidare bemärkelse person, som lever på stoiskt vis och söker uppfylla stoicis-mens* stränga sedliga krav.

Kategorier: krav, mens, stoicis, stoiker, stränga, uppfylla

Emellertid ebbade

Emellertid ebbade den utopiska socialismen ut i England, där arbetarna vunnos för chartisternas i främsta rummet politiska krav. Denna rörelses våldsamma propaganda och undergäng på 1840-talct samt parlamentsreformen 1867, som i stor utsträckning tillgodosåg dess krav, avpolitiserade den brittiska arbetarrörelsen; denna antog för lång tid framåt rent facklig karaktär. Däremot utvecklades den utopiska riktningen under 1840-talet vidare i Frankrike. P. J. Proudhon skärpte kritiken mot den privata äganderätten till det yttersta, men hans samhällsåskådning mynnade ut i anarkism. Louis Blanc utvecklade sina lärofäders idéer i statssocialistisk riktning och föreslog upprättandet av nationalverkstäder i statlig regi. Efter februarirevolutionen 18.18 inrättades dylika, men de. gingo med stor förlust och måste stängas. De därav vållade blodiga oroligheterna banade väg för reaktionen; sedan kejsardömet störtats 1871, hade koinmuiiardorolighetcrna (se Frankrike, sp. 304) liknandeföljder. Arbetarledarna, bl.a. L. A. Blanqui, häktadesel. drevos i landsflykt; den politiska socialismen förde i Frankrike under perioden 1850—80 ett tynande liv.

Kategorier: ebbade, frankrike, krav, politiska, socialismen, utopiska

Nästa sida »

Sök artikel: