Valutalagen, “lag

Valutalagen, “lag om förfogande över utländska betalningsmedel m.m. under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden” av 22/e1939,ger befogenhet åt K.m:t att utfärda bestämmelser betr. handel med utländska betalningsmedel m.m. vid krig el. krigsfara. Jfr Valutaförordningen och Valutareglering.

Kategorier: betalningsmedel, handel, krig, krigsfara, utländska, valutalagen

Undanförsel, beteckning

Undanförsel, beteckning för åtgärder, syftande till att genom förflyttning minska riskerna i krig för förlust av råvaror och förnödenheter av betydelse för försvaret och folkförsörjningen. Till u. räknas även förflyttning från ort till annan av viss industriell cl. annan verksamhet av sådan betydelse. Genom u. avser man såväl att minska den materiella skadegörelsen på gr. av hemortsbe-kämpning som att förhindra att egendom faller i fiendens hand vid ev. ockupation av delar av Sverige. Betydelsen av U.-åtgärder understrykes av att råvaror och förnödenheter till stor del äro koncentrerade till Sveriges största städer. Konungen äger vid krig el. krigsfara besluta om vidtagande av sådana åtgärder. K.Ek.

Kategorier: annan, åtgärder, förnödenheter, krig, råvaror, undanförsel

Tuskarora

Tuskarora [eng. utt. tBskaråu'ra], luscarora, tu sé ä ra ra, ett förr viktigt indianskt stamförbund inom irokesernas språkgrupp. Urspr. bodde de i befästa byar i North Carolina, mot vars kolonister, som inkräktade på deras område och begingo andra övergrepp mot dem, de i början av 1700-lalet förde flera krig. De räknade då1,200—1,500 krigare. Numera bo de flesta t. i ett reservat i staten New York(430enl. census1045)samt i s. Ontario, Canada(3,059I950-

Kategorier: begingo, förde, krig, lalet, övergrepp, tuskarora

Karlowitz 1699lämnade Österrike icke

Karlowitz 1699lämnade Österrike icke T. någon ro. Sultan A limed III(1703—30)måste efter ett krig1717—18i freden i Fassarowitz avstå från Belgrad och delar av Serbien. Ahmed III hade mottagit Karl XII i Bender och härigenom blivit invecklad i krig med Ryssland, vilket fördes lyckosamt men genom storvesiren Muhammed pascha Baltadjis åtgärder cj fick så stor betydelse som väntat. Då tsar Peter i juli1711 var innesluten vid Prat, erhöll han näml. av Baltadji fritt avtag bl.a. mot att Azov återlämnades till turkarna(1712).Men Ryssland var nu mer än förr en fiende att räkna med, i sht som ryssarna voro t ros-bröder till en del av de slaviska folken på Balkan, vilka nu hellre önskade hjälp från ryskt håll än från Österrike. Ett nytt krig med Ryssland och Österrike slöts med freden i Belgrad1739,vilken ingalunda var ofördelaktig för T., Österrike återställde bl.a. Belgrad, ryssarna återtogo Azov, men all rysk sjöfart på Svarta havet förbjöds. Men T:s stora militära svagheter framträdde tydligt i det krig med Ryssland, som började1768.Ryssarna trängde segerrikt fram, brände1770den turkiska flottan och marscherade1773under svagt motstånd in i Bulgarien. I freden i Kiitjuk Kainardji (Kiicuk Kaynarci)1774fingo turkarna avträda Krim, som blev helt självständigt men1783annekterades av ryssarna. Ryssarna medgåvos fri sjöfart på Svarta havet, och turkarna måste erkänna Ryssland som beskyddare av Donaufurstendömena. Ett nytt krig med Ryssland rasade1784—92och slöts med freden i Jassy (lasi), där Dnjepr gjordes till gräns mellan T. och Ryssland. Under kriget hade Österrike försökt draga nytta av situationen genom att besätta Bukarest. En separatfred utan vinst cl. förlust slöts dock i Zistowa (Svistov)1791.Fredliga förbindelser med olika europeiska makter hade emellertid icke saknats. Olika vänskapsfördrag hade avslutits med England, Frankrike och Holland. Sverige fick sin förste minister i T. i armeniern D’Ohsson1734.Ett försvarsförbund mellan Sverige och T. slöts i sepl.1739med ratificcring i okt.1740.På1780-talet voro förbindelserna mellan Sverige och T. synnerligen livliga och utmynnade i ny traktat av1789.En viktig händelse i T:s historia är införandet av boktryckerikonsten(1727)genom Ibrahim Mtiteferrika, en inflyttad ungrare. Mot slutet av1700-talet började T. att öka i intresse för de europeiska stormakterna i samband med deras kolonialpolitik. T. låg som den förmedlande länken mellan de europeiska makternas kolonier i Afrika och Asien och hemlandet, och alla försökte skaffa sig intressen i landet.1708besattes Egypten av fransmännen, dock cj på gr. av kolonialintrcsscn, och T. kom nu i krig med Frankrike, men fred slöts1802.Härefter följde krig med Ryssland och England, och1812förlorade T. Bcss-arabicn till Ryssland genom freden i Bukarest. Inre svårigheter förvärrade läget, med bl.a. vaha-bitertipproret i Arabien1803och janitscharcrnas övermodiga uppträdande i Konstantinopel. Dessa tilläto icke några reformer på det militära området inför det hotande läget. Selim ITT(178c;—1807)miste livet, på gr. av att han trotsade janitscha-rerna, och det var först M a h111u d II(1808—■ 39),som lyckades stävja deras makt. Under denne sultan började det grekiska upproret1820,som slöt med Greklands självständighet1830.I ett fördrag av1833i Hankar Iskelesi fick T. förbinda sig att icke släppa in Rysslands fiender i Svarta havet. En upprorsrörclsc i Egypten medförde, att Egypten1840erkändes som en privilegierad del av Os-manska riket med egen ärftlig dynasti.1829—57erövrades Algeriet av fransmännen. Alla dessa landförlusler gjorde, att T. mer och mer antog karaktären av en nationalstat, och den utveckling, som ledde till skapandet av den turkiska nationalstaten efter i:a världskriget, kan sägas ta sin början redan här.

Kategorier: freden, krig, ryssarna, ryssland, slöts, sterrike

Trofé

Trofé (grek.1ro’paion,lat.tropåe’um,fra.trophée,segertecken), under antiken i krig erövrade vapen, med vilka greker och romare smyckade tempelväggar och segermonument. Avbildningar av t., s.k. trofégrupper, sammansatta av olika sorters krigsvapen, blevo ofta använda ornament under renässansen och framför allt barocken samt ännu i cmpirstilen. .Svenska statens trofésamling, som huvudsakl. består av i krig erövrade fanor, uppgående till inemot4,000,anses vara den största i världen. Den förvarades till 1691i Liv-rustkaminaren pä Stockholms slott, därefter i De la Gardieska palatset, Fredrikshovs slott och från1817i Riddarholmskyrkan.1906överflyttades den med Livrustkammaren till Nordiska museet och förvaltas numera av Svenska statens trofénämnd. De som t. tagna art.-pjäserna utgjordes1714 av1,400stycken men nedsmältes senare; numera återstå c:a200.De äldre t. äro avbildade, fanorna1677av H. IToffman och art.-pjäserna1706—14av Ph. J. Thelott d.y.G.W.b’.;E.W.

Kategorier: erövrade, krig, slott, statens, svenska, trofé

Hösten 1863 begynte

Hösten 1863 begynte T. sin roman “Krig och fred” efter att först ha planerat en annan historisk skildring (med motiv från tiden kring dekabrist-upproret1825),ett verk, som han aldrig blev färdig med. Den stora, helt fullbordade romanen (tr.1864—69),som tillkom efter brett lagda historiska studier, bygger i det centrala på T:s släktkrönika, men hans tidigare, halvt självbiografiska metod är nu omgestaltad. Med de stora världshändelserna som bakgrund, Auslerlilz, Borodino, Moskvas brand, befrielsekampen, tecknas med förut inom romankonsten aldrig nådd verkningsfullhet och åskådlighet — elt mönster hade han dock i Sten-dlial, särsk. i dennes waterlooskildring —3generationers öden, av T. rekonstruerade till en konstnärligt övertygande, mäktig livsbild, framvuxen ur intimt känd släkttradition, kombinerad med skickligt använda iakttagelser ur egen erfarenhet, det hela samtidigt en skapelse av sällspord intuitiv kraft. F.tt förebud till T:s kommande religionsfilosofiska åskådning möter i hans trohjärtade beundran för bondesoldaten Platon Karatajev, en idealiserad mirzjik, sådan1860-talets liberala Ryssland drömde sig en folkets sanne son. Bland de enkla ryska bönderna ser T. främst det historiska dramats verkliga hjältegeslalter. Napoleon med allt sitt strategiska geni blir för honom en människa av små mått, en stackars leddocka i ödels mäktiga hand. Efter fullbordandet av “Krig och fred” sysslade T. ett par år huvudsakl. med sitt folkbildningsarbete o.a. sociala spörsmål.

Kategorier: aldrig, begynte, fred, historiska, hösten, krig

Tipu Sahib

Tipu Sahib (eng.Tippoo),eg. Fath Ali k han, indisk härskare(1753—99),efterträdde 1782 sin fader Haidar Ali* som härskare av My-sorc, antog1784titeln sultan, avslutade s.å. det krig, som hans fader börjat mot engelsmännen, genom en fred på grundval av status quo men invecklades1789ånyo i krig mot engelsmännen. Detta slutade med ett avgörande nederlag mot C. Corn-wallis1792,och T. tvangs att avträda sina besittningar vid Malabarkuslen samt Tanjorc och Trichinopoly, varigenom Mysore erhöll sitt nuv. område. T. trädde senare i nära förbindelse med fransmännen; detta hade slutl. till följd utsändandet av en engelsk expedition, vilken inneslöt T. i hans huvudstad Seringapatam; vid dess stormande av engelsmännen förlorade T. livet. T. var cn betydande härskare, men hans resurser för stäckande av engelsmännens frammarsch i s. Indien voro alltför obetydliga.C.F.

Kategorier: engelsmannen, fader, härskare, krig, sahib, tipu

Frederna

Frederna i Tilsit.T T. slöts1h1807 fred mellan Napoleons Frankrike och Alexander I:s Ryssland, varvid Alexander avstod från sina rättigheter till Joniska öarna samt förband sig att utrymma dc under pågående krig mot turkarna besatta Donau-furstendömena och att godtaga Napoleons medling i detta krig. Ryssland slapp eljest att göra några territoriella förluster, och det angavs i freden, att Napoleon av hänsyn till Alexander samtyckte, att till Fredrik Vilhelm III av Preussen återställa hans länder, dock med vikliga undantag. Han måste avstå från Preussens besittningar v. om Elbe, som tilldelades det nygrundade konungadömet Westfalen, och från ett stort område i ö., som ung. motsvarade Preussens vinster vid Polens2:a och3:e delningar. Av detta erhöll Ryssland ett mindre. östligt område kring Bialystok, medan huvuddelen tillföll hertigdömet Warszawa, vilket tilldelades Napolcons bundsförvant konungen av Sachsen. Preussen måste vidare avstå från Kottbusom-rådet i Nicderlausitz till Sachsen och från staden Danzig, som blev en fristat under formellt preussisk-sachsiskt beskydd. Nära knutet till detta fredsavtal var ett samma dag undertecknat hemligt alliansfördrag mellan Frankrike och Ryssland. Sistn. makt lovade att bryta med England, om detta icke före utgången av nov. s.å. ingått fred med Frankrike och dess bundsförvanter, och att gemensamt med Frankrike uppmana danska, svenska och portugisiska regeringarna att tillträda kontinentalsystemet och förklara England krig. Skulle någon av dessa makter vägra, skulle Frankrike och Ryssland behandla den som fiende. — Två dagar senare,9h,slöts i T. även fred mellan Frankrike och Preussen. Preussen godkände dc ovan redovisade landförlustcrna samt lovade att stänga sina hamnar för engelsmännen och att förklara England krig samtidigt med Ryssland. — Frederna skapade för Sverige, som därefter var Englands enda bundsförvant på kontinenten i kriget mot Napoleon, ett fruktansvärt läge. Detta förvärrades ytterligare, då Danmark besvarade Köpenhamns bombardemang i sept. s.å. med att ansluta sig till Frankrike. Sverige kom så att 1808—09på alla håll vara omgivet av fientliga makter (“Tilsit-läge”) och utgick ur krisen endast på bekostnad av Finlands förlust. —■ Jfr Revolutionskrigen.B.

Kategorier: alexander, frankrike, fred, krig, preussen, ryssland

Flygvapnets

Flygvapnets organisation. Flygvapenchefen utövar under K.m:t och ÖB den militära ledningen av och uppsikten över flygvapnet. På grundval av ÖB:s bestämmelser utför flygvapenchefen det operativa krigsförberedelsearbetct samt planlägger och leder flygvapnets operationer i krig. Han biträdes därvid av Flygledningen*, i vilken ingå bl.a. Flygstaben, Luftbevakningsinspektio-nen och Flygförvaltningcn med bl.a. Försvarets robotvapenbyrä. Flygvapnets förband framgå av tab.22.Förbanden äro sammanförda till4eskadrar:1attack-,2jakt- och1spaningseskader. — S. indelas i flygmilitärt hänseende i5flygbasområden*, vart och ett lydande under en flygbas-områdeschef med uppgift att bl.a. planlägga luftbevakningen samt bas- och underhållstjänsten i krig. — Flygvapnets utbildningsanstaltcr framgå av tab.22.— Centrala flygverkstäder finnas i Malmslätt, Västerås och Arboga. — Flygvapnets försökscenlral är förlagd till Malmslätt.

Kategorier: flygvapenchefen, flygvapnets, framgå, krig, lydande, malmslätt

Tronskiftet 1599/1600 fick avgörande betydelse

Tronskiftet 1599/1600 fick avgörande betydelse för S:s utrikespolitiska ställning. Dess omedelbara följd blev ett krig mellan S. och Polen, vars konungar av äldre linjen Vasa gjorde anspråk på försln. land, men detta krig invävdes under1600-talets första årtionden i den stora ryska oredan och mynnade senare direkt ut i trettioåriga kriget. Så medförde motsatsställningen mellan dc svenska och de polska Vasaättlingarna, att de förra i den stora kraftmätningen med all energi togo ställning på den protestantiska sidan. Under Karl IX:s tid hade svenskarna i regel motgångar i striderna med polackerna men vissa framgångar i Ryssland, där Karl stödde tsar Vasilij Sjujskij gentemot polackernas tronkandidater och lyckades besätta handelspolitiskt viktiga områden; även Johan III:s förhoppningar att utvidga S. till Vita havet hägrade för Karl IX. Delvis på grund härav utbröt1611ett krig med Danmark, som också önskade vinna herravälde över handelsvägen från Archan-gelsk till Västeuropa.

Kategorier: avgörande, karl, krig, ställning, tronkandidater, tronskiftet

Nästa sida »

Sök artikel: