Svea artilleriregemente, A1,Sundbyberg, leder sitt ursprung från Vasakonungarnas

Svea artilleriregemente, A1,Sundbyberg, leder sitt ursprung från Vasakonungarnas art., sedermera av Karl XI organiserat som Kungliga artilleriregementet med en fältstat bl.a. i Stockholm; denna deltog i flertalet svenska krig under 1700-talet, och vid1794års omorganisation bildades därav bl.a. S. med12 kompanier i Stockholm och1i Vaxholm samt detachement på Frösön och i Gävle. S. deltog i krigen mot Napoleon1807och1813samt i1808—09års krig.1893—1904benämndes reg. Första S.1876började S. flytta in i nya kaserner vid Valhallavägen i Stockholm; dessförinnan hade det haft en spridd förläggning på Ladugårdslandet.1946började S. flytta ut tiil nybyggda kaserner i Rissne, Sundbyberg. S. är motoriserat och tillhör4:e militärområdet. Reg:s skjutfält, numera omodernt, är beläget vid Marma i11.Uppland. — Litt.: “Anteckningar om Kungl. S.1794—1894″ (1898).IE.O.BJS.E.B.

Kategorier: flytta, kaserner, krig, stockholm, sundbyberg, svea

Ställningskrig,

Ställningskrig, ett krig, där, till skillnad från rörligt krig, parterna satt sig fast i fältbefästa ställningar. I nya tidens krigföring har s. ett slags föregångare i1500-, 1600-och 1700-talens lägerbefästningar m.m. 1 modern form förekom s. första gången i rysk-japanska kriget1904—05 och sedermera fullt utbildat i1:a världskriget, där del karakteriserade de flesta fronterna. Den egentliga permanens, som kännetecknade i:a världskrigels s., hade sin orsak i att ställnings-defensiven visade sig äga cn sådan styrka, att den uppvägde även en mycket stor överlägsenhet hos angriparen. Detta förhållande framträdde än skarpare, emedan ställningarna i allm. icke. erbjödo några flyglar el. flanker, så att de kunde kringgås cl. omfattas utan måste genombrytas av den, som ville nå ett avgörande.1:a världskrigets s. företedde flera utvecklingsstadier, från1914års övervägande lineära ställningar till dc på stort djup anordnade ställningszonerna under dc två sista krigsåren. Ställningarnas främsta delar lågo ofta alldeles inpå fienden, vilket icke hindrade, att längre perioder av relativt lugn kunde inträda. Mellan dessa utgjorde ställningsoffensiverna våldsamma urladdningar, medelst vilka än den ena, än den andra parten sökte definitivt kasta motståndaren över i reträtt. Under2:a världskriget fick s. icke på långt när samma betydelse som under1:a världskriget. Krigstcknikens utveckling samt förmågan att i anfallet utnyttja de moderna resurserna — kraftiga stridsvagnar, ett rörligt, mycket eldkraftigt art., bomb- och attackflygplan, luft-trupper m.m. jämte cn allmän motorisering — medförde, att man lyckades genombryta även ett väl uppbyggt och på djupet utsträckt försvar, varpå rörliga operationer vidtogo. De långa kraft-slukande fronterna i Ryssland gjorde också, att sammanhängande ställningssystcm i många fall icke kunde byggas upp där. S. förekom dock i mer el. mindre utpräglad grad framför Maginot-och Sicgfriedlinjerna, på de finska fronterna, på den italienska fronten och i vissa fall även på östfronten.[T.HmjS.E.B.

Kategorier: fronterna, krig, rörligt, ställningar, ställningskrig, världskriget

Ståndrätt, till 1949särskild krigsdomstol, förordnad under krig

Ståndrätt, till 1949särskild krigsdomstol, förordnad under krig el. vid utomordentliga omständigheter för att handlägga med dödsstraff belagt brott, begånget av någon, som var underkastad åtal inför krigsdomstol och som gripits på bar gärning. Domstolen, sammansatt av9militära led. av olika grader och i jurist, sammanträdde inför samlad trupp och fällde omedelbart utslag.

Kategorier: förordnad, grader, inför, krig, krigsdomstol, ståndrätt

Stubbeköbing

Stubbeköbing [sdobb'akö-], stad i Danmark på Falsters n. kust, ändstation för en järnvägslinje från Nyköbing och övcrfartsort till Mön;2,230 inv.(1950).Tuberkulossanatorium. S. är Falsters äldsta stad och drev under medeltiden stor handel och sjöfart på Östersjön. Stadsprivilcgierna äro från1354.Av medeltida byggnader finns endast kyrkan kvar (från1200-talet). Eldsvådor, stormflod och krig med svenskarna förorsakade senare en stark tillbakagång för staden, som aldrig återvunnit sin forna betydelse.V.Hn.

Kategorier: eldsvådor, falsters, krig, stad, stormflod, stubbeköbing

Stiernholm

Stiernholm [sdjär'n-], F r e d e r i k Christian, dansk militär(1822—79),officer 1842,överste1865,general1867.S. utmärkte sig i1848—50års krig, särsk. vid Fredericia. Under kriget1864 var han stabschef hos armechefen samt därefter general-stabschei1865—79.

Kategorier: arméchefen, fredericia, general, krig, stabschef, stiernholm

Statens krigsskadenämnd handlägger ärenden

Statens krigsskadenämnd handlägger ärenden enl. lagen om krigsskadeersättning (SFS 540/40 med ändring808/43).S., som sorterar under Handelsdep., består av5led., tillsatta av K.m:t. Enl. sin instruktion (SFS809/43)skall nämnden föranstalta om värdering av anmälda krigsskador och låta utanordna av nämnden fastställda ersättningsbelopp. S. var urspr. avsedd att träda i funktion endast om riket kom i krig men kan sedan1943även utbetala ersättningar för skada på svensk egendom på gr. av krig mellan andra länder.Å.E.

Kategorier: ärenden, handlägger, krig, krigsskadenämnd, nämnden, statens

Statens informationsstyrelse,

Statens informationsstyrelse, förk. SIS, inrättades 1940 och ersattedärvid dc organ (Treinan-nanämndenför statlig upplysningsverksamhet och den undernämnden sorterande Statens informa-lionsbyrå), vilka dittills provisoriskt handlagt sådana statliga informationsuppgifter, som föranletts av det då pågående världskriget. Enl. sin instruktion skulle S. handha ledningen av den särskilda informationsverksamhet, som är erforderlig vid krig el. krigsfara el. eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. I stora drag tillgick detta så, att S. orienterade allmänheten om statliga krisåtgärder, bistod pressen med råd och anvisningar i militära och närbesläktade publi-citctsfrågor samt genom upplysning om svenska värden sökte stärka den inre fronten. Därutöver informerade S. på grundval av cn omfattande granskning av tryckalster myndigheterna om opinionens hållning inför statsmakternas åtgöranden. —■ S. sorterade under Utrikesdep. och fullgjorde sina åligganden i nära samverkan med framför allt detta dep. samt Försvarsstaben. Ledningen av S. utövades av ett kollegium, bestående av cn ordf. (till en början biträdd av en v. ordf. och souschef, sedermera av en s.k. verkst. chef) samt chefen för Utrikesdep:s pressbyrå, en militär led. och chefen för Tidningarnas telegrambyrå (urspr. även chefen för Statens biografbyrå). En i viss mån fristående ställning inom S. intogs av sektionen för kulturell folkberedskap (den S.k. Folkberedskapen), som arbetade för den inre frontens stärkande. Till S. voro knutna pressakkunniga med uppgift att stödja S:s förbindelser med pressen. — Ordf. och chef för S. var fram till medio av1944prof. Sven Tunberg. Han efterträddes av landshövding Conrad Jonsson. I samband med2:a världskrigets upphörande1945avvecklades S. De uppgifter, som ankommil på S:s upplysningsavd., fullgöras därefter av Statens upplysningsbyrå. — Till följd av sin svaga administrativa ställning, framför allt bristen på förankring i regeringen, fick S. aldrig något verkligt inflytande på den officiella informationspolitikens utformning. Dess huvuduppgift blev i stället att avleda allmänhetens och särsk. tidn:s missnöje med impopulära åtgärder, vidtagna cl. beslutade av andra statsorgan, och åtm. denna uppgift torde S. ha löst till sina uppdragsgivares belåtenhet.G.U.

Kategorier: chefen, krig, ordf, statens, statliga, uppgift

Inom

Inom det mot drottningen trogna lägret rasade partistridcr mellan de moderatamoderadosoch de mer radikalaprogresistas.De sistn. kommo genom en militärkupp 1836 till makten, varefter en ny författning — en kompromiss mellan kartan av 1812 och statuten av 1834 — antogs. Så följde nya partivälvningar. 1840 grep den segrande general Espartcro, tillhörande progressisterna, makten och lät efter änkedrottningens avresa till utlandet 1841 utnämna sig till regent. Det moderata partiet blev, i och med att f.d. karlister strömmade dit, mer konservativt och klerikalt. Ett republikanskt parti började framträda. Men samtidigt omdanades partierna till redskap för sina ledare, som nästan alltid voro militärer; principiella skiljaktigheter spelade ej samma roll som förr. Stundom gingo de mest olikartade riktningar samman. Så föll Espartcro 1843 för cn koalition av samtliga hans motståndare. Isabella förklarades nu myndig, Maria Kristina återvände, den verkliga makten tillföll den moderate generalen Narvåez, som 1845 genomdrev en ny författning i anknytning till 1834 års statut. Då han störtades 1851, följde full reaktion, och kamarillan kring änkedrottningen och drottningen begagnade sin makt till att med påve-stolen sluta ett konkordat i ultramontan anda. 1854 kom en ny revolution, ledd av tre generaler, pro-gressisten Espartero, den moderate Narvåez och chefen för den nygrundade “liberala unionen” O Donnel, vilka under de följ. åren avlöste varandra vid makten. Tiden utmärktes av cn viss utrikespolitisk livaktighet: i ett krig mot Marocko utvidgades S:s från storhetstiden bestående välde i Nordafrika, temporära framgångar vunnos pä Haiti, rcsultatlösa voro däremot krig i Mexico och med Peru. I S. växte emellertid, särsk. under en konservativ maktperiod kring 1865, missnöjet med drottningen, vars privatliv väckte allmän förargelse.

Kategorier: drottningen, följde, författning, krig, makten, narvåez

Slogan

Slogan [-å'-] (eng.slogan,av gael.sluaghgliairm,stridsrop), kort sentens, använd som politisk paroll (t.ex.fred och frihet,ty.nie zvicdcr Krieg,aldrig mera krig) el. i annonskampanj o.d. (t.ex.boken bästa gåvan;jfr Reklam, sp.1085).

Kategorier: aldrig, annonskampanj, boken, krieg, krig, slogan

Sjukvårdsberedskapsnämnden, organiserad

Sjukvårdsberedskapsnämnden, organiserad fr.o.m.\h1948,har till uppgift att vidtaga erforderliga åtgärder för att upprätthålla lokal- och materiel-beredskapen för främst den slutna kroppssjukvården i krig. I dessa avseenden har Medicinalstyrelsen viss direktivrätt. Därjämte är S. sakkunnigt organ åt Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap för den del av den ekonomiska beredskapsplanläggningen, som rör läkemedel och sjukvårdsmateriel för såväl militära som civila ändamål i krig. I S., som sorterar under Inrikes-dep., ingå representanter för Medicinalstyrelsen, chefen för Försvarsstaben, Försvarets sjukvårdsstyrelse. Civilförsvarsstyrelsen och Svenska landstingsförbundet.S.E.B.

Kategorier: ändamål, civila, krig, medicinalstyrelsen, organiserad, sjukvårdsberedskapsnämnden

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: