Västgöta regemente ledde sitt ursprung från

Västgöta regemente ledde sitt ursprung från de landskapsfanor, som på 1500-talet uppsattes i Västergötland och vilka 1605 uppgingo till 8 st. 1629 voro dessa organiserade som ett reg. under Erik Soop med en styrka av 1,042 ryttare och kallades Västgöta kavalleriregemente. Efter växlande organisationsformer blev reg. 1691 indclt med rusthåll i mell. och s. Västergötland. 1792 blev det dragonreg. och benämndes 1802 Linje-dragonregementet. 1811 bestämdes, att reg. skulle avsitta på 30 år, och samtidigt ändrades namnet till V. Sedan hästvakansen flera gånger förnyats, blev reg. 1874 definitivt inf. V. deltog från sin tillkomst i flertalet svenska krig. 1701—1916 vapenövades V. på Axcvalla hed, och sistn. år inflyttade det i nybyggda kaserner i Vänersborg. Genom 1925 års försvarsordning indrogs reg. Vi 1928. — Litt.: H. Mailing, “Kungl. V:s äreminnen” (1919); N. G. Belfragc & C. Th. M. Kocken, “Kungl. V.” (2 bd, 1947—48).E.O.B.

Kategorier: kungl, ledde, regemente, svenska, västergötland, västgöta

Ucti’ni

Ucti’ni [o-].1)Francesco Antonio U., italiensk-svensk tonsättare(1723—95).Född i Bo-logna fick U. sin musikaliska utbildning hos padre Martini.1754 kom U. med ett italienskt opera-sällskap till Sverige, där han kvarstannade till sin död. Med nämnda sällskap, vars ledare han var, uppförde han bl.a. egna operor (“Il re pastore” m.fl.).1767förordnad alt uppehålla hovkapell-mästarplatsen (ord. hovkapellmästare 1772—87)blev U. en värdefull kraft vid grundandet av Gustav 111:5 opera, invigd1773med LI:s “Thetis och Pclée” (text av J. Wellander). U. medverkade bl.a. till cn omorganisation av hovkapellet, som enl. en samtida skildring länge befunnit sig i bedrövligt tillstånd. Flera operor av Gluck (“Orfeus”, “Ifigcnia i Aulis” m.fl.) introducerades av U. Den nya stil, som de representerade, påverkade dock föga U:s egen produktion. Även hans sista opera, “Alinc, drottning av Golconda”(1776),har liksom de tidigare väsentligen den neapolitanska skolans kännetecken och betraktades snart, under intrycken av dc nyinkallade tyska tonsättarna Naumann och Krans, som ganska föråldrad. L”. komponerade även musik till skådespel (“Birger Jarl och Mechtild”,1774,jämte IT. Ph. Johnsen; “Gustaf Adolf och Ebba Brahe”,1778,m.fl.), körinlägg i Racines “Athalie”(1776)och “Iphigénie” (1777).oratoriet “La passione di Gesu Cristo Signor nostro” (uppf.1766),kantater, symfonier och kammarmusik, bl.a. goda stråklrior. — Litt.: A. Lindgren, “Svenske hofkapellmästare”(1882);T. Norlind & E. Trobäck, “Kungl. hovkapellets historia”(1926).(J.Jti. 2)Carlo Casparo Simone U., den förcg:s son, dansör och skådespelare(1753—1808).U. framträdde som dansör redan under Kungl. svenska operans första säsong på Bollhuset1773.Då Bollhusteatern efter tillkomsten av Gustav T11 :s nya operahus fick namnet Kungl. svenska dramatiska teatern(1788),tillhörde U. skådespelartruppen, och han medföljde denna, då teatern1793överflyttades till Arsenalen. Hans yttre typ var markerat sydländsk, och han skildras som en god karaktärsskådespelare med livlig mimik. U. utförde roller av mycket skiftande slag, bl.a. Bazil i Beaumarchais’ “Figaros bröllop”, den skurkaktige patern i “Klosteroffren” och Diedrich Menschenschreck.HXJe.

Kategorier: gustav, kungl, opera, operor, sällskap, svenska

Musikhistoriska museet;

Musikhistoriska museet; cn del reproducerade i G. Nordensvan, “Svensk teater”,1, 1917).— Litt.: G. Nordensvan, “Ur O. U. T:s lefnad” (i “Sveriges tcatcrhistoriska samfunds årsskr.”,1913);B. Bergman, “Ett skådespelarporträtt”(1945).H.Ge. 2) Sara Fredrika T., f. Strömstedt, den föreg:s hustru, skådespelerska(1795—1859).T. blev aktris vid Kungl. teatern 1812 och gjorde först lycka i lättare lustspel, sedan även i den högre komedien och i dramat. Bland hennes roller märkas Elmire i “Tartuffe”, Elisabeth i “Maria Stuart” samt drottning Kristina, senare Valborg i “Axel och Valborg”, grevinnan Tcrzky i “Walleusleins död”, Lady Milford i “Kabal och kärlek” samt, sedan hon som gift lämnat Kungl. teatern(1834),Lady Macbcth, som hon lär ha gestaltat med skakande kraft. Hennes huvudområden voro det passionerade och det majestätiska, där hennes mörka timbre i deklamationen kom väl till sin rätt, men även i komediroller fick hon beröm för ett fint avvägt, intelligent spel.H.Ge. 3) Hclfrid T., dc förcg:s dotter(1831—1906),skådespelerska, sc Kinmansson4). 4) Stig Olof T., sonsons son till T.i) och2),teaterman (f.18/io1908),fil. lic.1938,fil. dr1947.T. var1931—35och194(1—47sekr. vid Dramatiska teatern, föreståndare för dess elevskola1935—3n,regissör vid teatern1943—47,chef för Malmö stadsteater1947—50,för Göteborgs stadsteater1950—53och är sedan sistn. år åter föreståndare för Dramatiska teaterns elevskola. T. har utg. “Eugen 0′Ncill”(1937)och “Edvard Bäckström och hans dramatiska diktning”(1947).

Kategorier: dramatiska, kungl, museet, skådespelerska, teatern, valborg

Tibur’tius,Tiburtius, präst,

Tibur’tius,Tiburtius, präst, politiker(1706 —87),kyrkoherde i Vreta kloster 174-1,prost1754,medl. av riksdagarna1755/56 och1760/62,ivrig anhängare av hattpartiet och initiativtagare till den kungl. namnstämpeln1756.T. har bl.a. förf. en “Historia om finska kriget åren1741och1742″(utg.1817).

Kategorier: finska, initiativtagare, kriget, kungl, präst, tiburtius

Thordeman, Bengt Johan Nerén, medeltidsarkeolog, museiman, arkeolog

Thordeman, Bengt Johan Nerén, medeltidsarkeolog, museiman, arkeolog och numismatiker (f.22/d1893),fil. dr i Uppsala 1921,doc. i konsthistoria och medeltidsarkeologi1920,amanuens vid Vitterhets-akad.1924,Hjertbergsk antikvarie och avd.-före-ståndarc för Kungl. myntkabinettet1933(från1945 med tjänstebenämning1:c antikvarie), avd.-förc-ståndare för medeltidsavd.1946,riksantikvarie och sekr. i Kungl. Vitterhets- historie- och antikvitets-akad.1952;erhöll1941Svenska fornminncsfören:s Ilildcbrandpris. T. har varit ledare för utgrävningarna av Alsnö hus och av krigargravarna efter Valdemarsslaget på Korsbetningen utanför Visby1361 samt av undersökning- _ cn av innehållet i Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka1946.Som museiman har T. gjort en uppmärksammad insats vid nyinstallcringcn av Statens historiska museum och Myntkabinettet i nybyggnaden vid Nar-vavägen. Sin forskning har T. huvudsakl. ägnat åt medeltida borgar, vapenhistoria och numismatik. T. har i hög grad ägnat intresse även åt olika personal-och fackorganisationers verksamhet samt knutit vidsträckta internationella kontakter inom sina olika intresseområden. Bland hans skrifter märkas “Alsnö hus” (dr-avh.,1920),”Sankt Per i Sigtuna” (i “Fornvännen”,1924),”Strängnäs lärov.-hus” (i “Regium gustaviantim gymnasium Streng-nense”,1926),”Panzcrhandschuhe aus der Schlacht bei Wisby” (i “Acta archaeologica”,1931; tills, med P. Nörlund), “Myntfynden i Korsbetningens massgravar” (i “Fornvännen”,1932),”The Asiatic splint armour in Europé” (i “Acta archaeologica”,’933).”Några svensk-norska numismatiska problem”(1935),”Sveriges medeltidsmynt” (i “Nordisk kultur”,29, 1936),”Armour from the battle of Wisby1361″ (2bd,1939—40),innehållande en noggrann publikation av och utredning om de internationellt betydelsefulla rustningsfynden från Korsbetningen, “Stridsdräkten under forntid och medeltid” (i “Nordisk kultur”,15:B,1941),”Dolda skatters hemligheter” (s.å.), “Invasion på Gotland1361″ (1944;da. övers.1946),”Lokalfrågor och inredningspro-blcm” (i “Ad patriam illustrandam”,1946)och “The Lohe hoard” (i “The Numismatic Chronicle”,1948).T. har översatt och utg. Marco Polos resor(2bd,1917,ny uppl.1944)och var huvudred, för “Arkeologiska studier tillägnade H.K.H. Kronprins Gustaf Adolf”(1932)samt “Erik den helige. Historia, kult, reliker”(1954).H.An;N.L.R.

Kategorier: alsnö, armour, kungl, museiman, nordisk, thordeman

Thesaurus linguae lati’nae

Thesaurus linguae lati’nae [-äu'- lin'gvc], (lat., “latinska språkets skattkammare”), titeln på en mycket omfattande latinsk ordbok. Arbetet på T., som från början organiserades av Tysklands och Österrikes ledande humanistiska akademier, påbörjades 1894,varpå verket började utkomma1900.Sedan1949 ledes T. av en internationell kommission, i vilken även Sverige är representerat genom Kungl. Vitterhets- historie- och antikvitcts-akad.1953har ung. halva verket utkommit; i fullbordat skick har det beräknats komma att omfatta c:a15bd. L.

Kategorier: kungl, latinae, linguae, thesaurus, verket, vitterhets

Teaterskola, läroanstalt

Teaterskola, läroanstalt för utbildning av sceniska konstnärer. Statliga t. finnas i de flesta kulturländer, ant. fristående el. i förening med statligt konscrvatorium el. statsteater. I USA finnas också skolor för teater och dramatik i anslutning till univ. T Sverige har t. från början varit förknippad med de kungl. teatrarna. Skolor för sång och dans funnos vid Kungl. teatern alltifrån dess invigning 1773.En för sång- och talscen gemensam t. grundlades under det tidigare1780-talet, fick1787 sin första och1806sin slutliga organisation samt upprätthölls, tills de kungl. teatrarna1888utlämnades

Kategorier: dans, kungl, läroanstalt, säng, skolor, teaterskola

Tammeli’n, Berta Karolina Matilda,

Tammeli’n, Berta Karolina Matilda, f. Bock, skådespelerska(1836—1915). ‘8.53—55 elev vid Kungl. teatern,1856—87anställd vid dc kungl. teatrarna, från1879lärarinna vid konservatoriet och 1889—92vid Dramatiska teaterns elevskola, drev till sin död en högt skattad privat lärarverksamhel i talkonst. — T. var från1873g.m. sedermera revisorn i Kammarrätten Filip Tammclin (1834 —1915),vars fyra diktsaml.(1880—1911) utmärkas av naiv idealitet och lättanländlig entusiasm i föga originell form. G.K g.

Kategorier: berta, karolina, kungl, matilda, tammclin, tammelin

Talen,

Talen, B j ö r n, norsk operasångare, tenor(1890—1945).Efter sångstudier i Italien, England och Danmark debuterade T.1914i Oslo, där han 1918—20 tillhörde Opera comique.1921—28var han engagerad vid Staatsoper och1929—32vid Städtische Oper i Berlin. T. gästspelade1917, 1926och1927på Kungl. teatern i Stockholm, varvid han med framgång uppträdde bl.a. som Radames i “Aida” och Cavaradossi i “Tosca”.

Kategorier: berlin, framgång, kungl, oper, stockholm, teatern

Taffeltäckare, befattningshavare

Taffeltäckare, befattningshavare på de kungl. slotten med uppgift att till måltiderna duka de kungl. borden.

Kategorier: befattningshavare, börden, duka, kungl, slotten, taffeltäckare

Nästa sida »

Sök artikel: