Thoresen,

Thoresen, av en yngre Gunnel Lindgren, Mariane Orlando, Ellen Rasch, Elsa-Marianne v. Rosen, Gun Skoogberg, Björn Holmgren, Julius Menga-relli och Teddy Rhodin. Utanför Kungl. teatern i Stockholm är det eg. endast Malmö stadsteater, som förfogar över en slagkraftig balettkår, sedan teaterns grundande 1944 ledd av Carl-Gustaf Kruuse af Verchou och med Inga Berggren som premiärdansös. Stora teatern i Göteborg har sporadiskt framfört större balettverk (premiärsolister Nina och Eugen Gabay). En internationellt berömd insats gjorde Svenska baletten* under sina europeiska turnéer på1920-talet. Av den s.k. fria dansriktningen kunna nämnas Jeanna och Gabo Palk och Ronny Johansson av dc äldre, Lalla Cassel, Else Fisher, Lulli Svedin, Birgit Åkesson och Per Arne Quarsebo av de yngre; Birgit Cullberg och Ivo Cramér äro som koreografer de mest kända. Utländska balettrupper och dansartister ha, ehuru sporadiskt, gästspelat i S.’953gästspelade Kungl. teatern med sin balettkår vid de internationella festspelen i Berlin. — Föreningen för dansens främjande (Dansfrämjandet), grundad1944,har betytt åtskilligt för stimulerandet av dans- och balettintresset i Stockholm. Pedagogerna äro sammanslutna i Svenska danspeda-gogf ö r b un d et.[G.Kg]M.Hz;B.Hgti.

Kategorier: birgit, kungl, sporadiskt, svenska, teatern, thoresen

Baletten leder

Baletten leder i viss mån sitt ursprung från hovbaletten under drottning Kristinas tid, men om danskönsten under 1700-talet fram till Gustav III vet man föga mer än att den var flitigt utövad. Gustav III gav den franske dansören och balettmästaren Louis Gallodier i uppdrag att organisera en balettrupp vid den nyinrättade kungl. operascenen. Den franske, sedermera danske dansören och balettmästaren Antoine Bournonvillc, elev av Noverre, var1782—95 premiärdansör i Stockholm. Andra berömda namn voro Louis Deland och Charles Didelot. Filippö Taglioni var periodvis verksam i Stockholm; hans dotter Marie Taglioni gästuppträdde en längre tid i Stockholm1841och introducerade därvid trol. tåspetsdansen i S. Under romantiken dominerade f.f.g. det svenska inslaget i operabaletten, och1833blev Anders Se-linder den förste svenske balcttmästaren. Per Christian Johansson gjorde efter några år vid Kungl. teatern i Stockholm en glänsande karriär i Ryssland. Auguste Bournonville var engagerad i Stockholm under flera perioder från1839,bl.a.1861—64.Svenska och utländska balcttmästare avlöste varandra under1800-talet; av de svenska verkade Sigurd Lund längst under skilda perioder.1908fick S. med Anna Pavlovas och hennes trupps gästspel på Kungl. teatern f.f.g. kontakt med de nya strömningarna i Ryssland. Fokins gästspel i Stockholm1913och1914gav svensk danskonst den avgörande stöten framåt. Begåvade dansartister vid Kungl. teatern voro Gunhild Rosén, Victoria Strandin, Anna, Oscar, Sven och Carl-Fredrik Tropp, Lisa Stcicr, Jenny Hasselquist, Valborg Franchi, Ebon Strandin m.fl. Gunhild Rosén, Sven Tropp och Lisa Steier satte upp flera intressanta baletter. Även utländska balett-mästare engagerades, ss. Heinrich Kröller och Jan Cieplinski. Sedan1931är tyskfödde Julian Algo balellmästare vid Kungl. teatern; förutom egna baletter har han även introducerat verk ur den internationella Djagilev-rcpertoarcn. Gästspel av Harald Länder, Carina Ari (svenskfödd) och Sven Åge Larsen förckommo under1930-talet. Från1940dominerade George Ge repertoaren. Efter hans avgång1948kännetecknades de närmaste åren av en strävan efter förnyelse. Utländska gästkorcografer, bl.a. Antony Tudor och Aurel Milloss, Janine Charrat och Mary Skeaping, ha icke hindrat begåvade svenskar som Birgit Cullbcrg, Teddy Rhodin, Björn Holmgren och Albert Koslowsky att göra sig gällande. I premiärledet märkas av en äldre generation Brita Appel-gren, Elly Holmberg, Teodora Lagerborg, Maj Landfeldt, Cissi Olsson-Åhrberg, Maria Sylvvan-Algo, Carl-Gustaf Kruusc af Vcrchou och Otto

Kategorier: kungl, stockholm, sven, svenska, teatern, utländska

Svensk bok-katalog

Svensk bok-katalog är en sedan 1878 utkommande förteckning över den samlade svenska bok-produktionen. Den ingår som avslutande led i den svenska nationalbibliografien. Till en början var den uppdelad i io-årsvolyrner(1866/75— 1886/95),därefter i5-årsvolymer (därav den gängse benämningen “Fcmårskatalogen”). S., som fr.o.m. vol.1886/95utgivits av Svenska bokförläggareföreningen, har tidigare utarbetats på privat väg, men fr.o.m. vol.1951/55handhas redigeringen av Bibliografiska inst. vid Kungl. bibi. (jfr Svensk bokförteckning). — För perioden närmast före1866föreligger ett motsvarande bibliografiskt hjälpmedel i det av Hjalmar Linnström utg. “Svenskt boklexikon åren1830—1865″. G.Ok.

Kategorier: bibi, bokförteckning, katalog, kungl, svensk, svenska

Sundi’n, Christian Anders,

Sundi’n, Christian Anders, sjömilitär(1816 —86),sekundlöjtnant vid flottan 1836,kommendörkapten1862,kommendör1866,konteramiral1868,viceamiral1874,amiral och avsked1884.S. var1840—43 anställd i engelsk örlogstjänst,1867—68och1875—”8varvschef,1868—72chef för Kungl. flottan och1868—84överkommendant i Karlskrona. Han var led. av ett flertal kommittéer, bl.a. sjöföijsvarskommittccrna1861och1873(ordf.). S. var1876—78och1885—86led. av A.k.E.Bs.

Kategorier: anders, christian, flottan, karlskrona, kungl, sundin

Sundberg, Karl Gustaf, skådespelare

Sundberg, Karl Gustaf, skådespelare och regissör(1817—98).S. var 1827—39 elev och1839 —87anställd vid de kungl. teatrarna,1857—59även som lärare vid elevskolan,1863—68som styresman för Dramatiska teatern,1868—71som intendent vid Stora teatern och1871—79som regissör vid Dramatiska teatern. S:s eleganta och kultiverade framställningar inom såväl skådespel som komedi utmärktes av stil och smak, klokhet och värme. Bland hans roller märkas Max Pic-colomini i “Wallensteins död”, Mortimcr i “Maria Stuart”, Pariscrpojken, Sullivan, René i “Kung Renés dotter”, markis d’Auberive i “Moderna vinglare” och kammarherre Brattsberg i “De ungas förbund”. — G.1851m. Johanna Gustava S., f. Gillberg(1828—1910),premiärdansös vid Kungl. teatern1848—66.G.Kg.

Kategorier: dramatiska, karl, kungl, regissör, sundberg, teatern

Strandberg, släkt, stammande från kopparslagaren Olof Olofsson

Strandberg, släkt, stammande från kopparslagaren Olof Olofsson (Oldbcrg)(1635—o.1690),urspr. i Hudiksvall, senare i Falun, vars son, krono-befallningsmannen i Selebo hd (Södermanland) Olof Olofsson(1688—1730)upptog namnet S. Dennes sonsons son, teol. och fil. dr, kyrkoherden i Hammar (Strängnäs stift) Olof S.(1790—1865),var far till nedannämndc S.i) och till operasångaren Olof (Olle) S.(1816—82),i sina unga dagar den främste tenoren i Otto Lindblads kvartetter i Lund,1842 anställd som premiäraktör vid Kungl. teatern, där han till sin avgång 1867,ehuru utan egentlig dramatisk talang, sjöng alla de förnämsta tenorpartierna. Han var g.m.1) 1846Aurora Vilhelmina Österberg(1826—50), 2) 1851Albertina Joscphina Charlotta Linderoth(1830—1913),båda anställda vid Kungl. teatern. Bland barnen i Olof S:s2:a äktenskap märkas operasångerskan Anna Maria S.(1852—1933),g.1887m. försäkrings-tjänstemannen N. Bergman, samt tenorsångaren och violoncellisten Per Maximilian (M a x) S.(1854—1939), 1892—1922kormäslare vid Operan. Den sistn:s son, operasångaren Olof (Olle) S. (f.28/s1886),var1908—09engagerad vid Kungl. teatern,1909—12vid Oscarsteatern,1912—40ånyo vid Kungl. teatern. Av släktens medl. märkes ytterligare Carl Gustaf S.(1825—74),kusin till S.i),1863byråchef i Justiticdep.,1868justitieråd, förf. till minnessånger, efterbildningar efter Horatius och Anakreon m.m.,1869medl. av Svenska akad.; hans dotter är Hilma Angered-Strandberg”. Till en annan släktgren höra S.2)och S.4).C. 1)Carl Vilhelm August S„ skald(1818—77),student i Uppsala1837men begav sig följ. år till Lund. Där framträdde S. med dikter under sign. Talis Q u a 1 i s (lat., ung. “jag är sådan jag är”), präglade av liberal förtrytelse över tidens reaktionära företeelser och av intensivt men stundom något obestämt frihelspatos.1845utgav han dikt-saml. “Sånger i pansar”, som röjer påverkan av de tyska frihetsskalderna, främst Herwegh. Bland dikter i denna saml. märkas “Ur svenska hjertans djup” samt “Vaticinium” (“Finland! Så jag ville ropa”; uppläst på skandinaviska studentmötet i Lund1845),den sistn. en lidelsefull appell till svenskarna att återerövra Finland. S., som misströstade om sina utsikter på ämbetsmannabanan, sedan han1840i en dikt angripit den konservative Tegnér, lämnade Lund1847efter att endast ha avlagt kansliexamen. Följ. år utgav han “Vilda rosor”, en saml. ofta mästerligt formade sonetter, som inspirerats av frihetsrörelserna i Europa och som agiterar för svensk hjälp åt Danmark i1848års krig. Det strävsamma arbetet som medarbetare i olika stockholmstidn. och besvikelsen över den politiska reaktionens seger medförde under de närmaste åren en avmattning i S:s produktion. Ett storverk var övers, av Byrons dikter(1853 —69).”Dikter”(2bd,1854—60 vittna om mänsklig och konstnärlig fördjupning; den överspända idealiteten har ersatts av innerlig fosterlandskärlek och retoriken av harmonisk realism. Dikter som “Riksskymning” och “Likbrasan” med sin suggestiva historiska stämning förebåda Snoilskys “Svenska bilder”. Bland S:s senare dikter må framhållas “Helgmålsklämtningen” och “Tack för god vakt!”, burna av tacksamhet och harmonisk resignation.1862blev S. medl. av Svenska akad. och1868heders-dr vid Lunds univ. Från1865var han red. för “Post och inrikes tidn.”. “Samlade vitterhetsarbeten”, utg. med biogr. av G. Ljunggren(5bd,1877—78,ny utökad uppl.1917 —20).— Litt.: Minnesteckningar (i “Svenska akad:s handlingar”) av V. Rydberg(1878)och P. Hallström(1912;tr. som särskild bokt951);B. Tarschys, “Talis Qualis”(1949)-NJV. 2) James Viktor S., läkare(1883—1942).med. lie. i Stockholm1909,med. dr där1917,doc. i dermatologi och syfilidologi vid Karolinska inst.1922,tf. prof. i samma ämne1933,ord. prof.1936,samtidigt överläkare vid S:t Görans sjukhus. S. var led. av Armcförvaltningens sjukvårdsstyrelses vetenskapliga råd och av Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd. Förutom dr-avh. (“Beitrag zur Frage der Bedeutung der inneren Sekretion in der Dermatologie”) utgav S. ett stort antal viktiga arbeten, behandlande bl.a. hudtuberkulos, hudens yrkessjukdomar samt syfilis.Å.G. 3) Tore Wilhelm Olof S., jurist, kusins sonson till S.1)(f.uli1896),jur. kand.1918,assessor i Svea hovrätt1927,hovrättsråd1935,sekr. i proccsslagberedningen1932och led. där1935— 42,ordf. i Interneringsnämnden1939—42,justitic-råd1942.S. har tills, med andra utg. “Nya rättegångsbalken”(1949)och är sedan1943medutg. av “Nytt juridiskt arkiv”, avd. T. 4) Olof (Olle) Georg S., son till S.2),författare och journalist (f.V12 1910),fik dr vid Stockholms högsk.1942(“Urban Hiärnes ungdom och diktning”). Efter avslutade litteraturhistoriska studier har S. ägnat sig åt journalistik, främst som medarbetare i “Vccko-journalen”; hans skriftställarskap präglas av en originell, starkt personligt färgad blandning av lärdom och skämtlynne. S. har utg. “Pegas på villovägar”(‘943),en studie över pekoral och pekoralister, “Jorden runt på8timmar”(1949)och “Tigerland och södcrhav”(1952)samt redigerat antologierna “Kalla kårar”(1944), en saml. “sällsamma historier”, och “Berättelser från de sju haven”(1945).E.

Kategorier: dikter, kungl, olof, saml, svenska, teatern

Östermalm

Östermalm är relativt fattigt på historiskt och konstnärligt intressanta byggnader. Vid Nybroplan dominerar Dramatiska teaterns vita marmor-palats i typisk jugendstil (fullbordat 1908 efter ritningar av Fr. 1 .liljekvist) med rik utsmyckning i såväl del inre som det yttre. Kolonnbaser med lekande barn av Milles pryda entrén. Fasaden har en övre fris med reliefer, motiv ur teaterkonstens historia, modellerade av Chr. Eriksson. T det inre ha bl.a. Julius Kronberg och Georg Pauli varit verksamma som dekoratörer. F.n till stil och ändamål egendomlig kontrast till Dramatiska teatern utgör det närbelägna Kronobageriet, anlagt av Johan III och ännu använt för sitt ursprungliga ändamål. Längre åt n.ö. märkes Artillerigården (uppförd1763efter ritningar av C. J. Cronstcdt och senare tillbyggd), inrymmande bl.a. Armémuseum; på gården märkes en stor samling kanoner, till stor del krigsbyten. — Vid Östermalmstorg är den sedan1860-talet kupol-täckta Hedvig Eleonoras kyrka belägen (grundlagd1658av Jean de la Vallée, invigd1737efter omarbetningar av G. J. Adelcrantz). — Östermalms lärov. (fullbordat1910efter ritningar av R. Östberg) och Patent- och registreringsverkets linjerena tegelbyggnad med fasad åt Valhallavägcn (av samme arkitekt, fullbordad1921)höra till S:s arkitektoniskt intressantaste byggnader från modern tid. I Humlegården, anlagd av Gustav II Adolf1619,under Kristina upphöjd till kungl. lustpark och på Adolf Fredriks tid upplåten till folkpark, ligger Kungl. bibLs byggnad (fullbordad1878efter ritningar av F. G. A. Dahl). Ett slottsliknande utseende utmärker Timmermansordens byggnad (fullbordad1923efter ritningar av I. G. Clason) i Eriksbergsområdet, med ståtligt läge i fonden av Tegnérgatan. Längre åt n.v. märkas, nära Jarlaplan, Stockholms borgarskola (fullbordad1931)och n. därom, på djärvt kuperade klippor, Engelbrektskyrkan, vars former väl anpassats efter terrängen. Byggd av L. T. Wahlman191014utgör denna kyrka med sitt kampanilartade torn ett fängslande inslag i stadsbilden (sc bild vid Engelbrekts församling). Den hävdar sig konstnärligt långt starkare än t.ex. Oscars kyrka (byggd1897—1903)i modern gotik, vars interiör1922nyskapats under Wahbnans ledning och som även fåll en praktfull serie glasmålningar, utförda av norrmannen Vigeland. Strax s.ö. om sistn. kyrka ligger Fredrikshov, en vacker men oansenlig byggnad, urspr. uppförd för Fredrik I och tillbyggd1772—76under ledning av C. F. Adelcrantz såsom del av en planerad men aldrig fullbordad slottsanläggning. Snett emot Oscarskyrkan i hörnet av Storgatan framträda det forna Positions-artilleriets kaserner i förnämt enkel Karl Johansstil (fullbordade1811efter ritningar av F. Blom); de inrymma sedan1936Riksantikvarieämbetet, Kungl. Vitterhetsakad. och Statens historiska museum, för vilket sistn. dessutom nyuppförts musei-längor mot Narvavägen och Linnégatan1935— 40(se bild vid Statens historiska museum). I en liten park vid Karlavägens ö. avslutning står Gustaf Adolfskyrkan, f.d. garnisonskyrka. Diplomatstaden slutl. uppvisar åtskilliga exklusiva byggnader, bl.a. ministerbostäder och rikemanshem, utförda av Sveriges förnämsta arkitekter. Engelska kyrkan ligger här i förnäm avskildhet sedan1920,då den flyttades hit från Wallingatan. — Av skulpturverken i denna stadsdel finnas åtskilliga i Humlegården, ss. statyer över Carl v. Linné (F. Kjellberg, avtäckt1885),Carl Wilhelm v. Scheele (J. Börjesson,1892)och Fredrika Bremer (Sigrid Fridman,1927)samt byster över Anders Fryxell (W. Runeberg,1910)och Peter Wieselgren (G. Malmqvist,1910);P. Hasselbergs skulpturgrupp “Farfadern”(1895)står i parkens s.v. hörn. I parken framför Stockholms borgarskola avtäcktes1953Sigrid Fridmans staty över Ellen Key. På n. sidan av Karlaplan har Milles’ effektfulla flygarmonument sin plats, rest1931till minnet av fallna svenska flygare. En äldre motsvarighet är Th. Lundbergs Poltava-monurnent över fallna svenska soldater(1904)på Artillerigården.

Kategorier: byggnad, byggnader, kungl, kyrka, ritningar, utförda

Stjemström, Edvard

Stjemström, Edvard (eg. Karl Blomberg), skådespelare och teaterledare(1816—77).S. var 1833—36 elev vid de kungl. teatrarna och183(5—42anställd där samt1842—50vid Nya (Mindre.) teatern, vars konstnärlige ledare han tillika var, styresman för scenen dec.1842—43och från1845.Han ledde1850—54eget sällskap i Sverige och Finland och1854 —63Mindre teatern, som han från1855ägde och1862sålde till konung Karl XV för de kungl. teatrarnas räkning. S. gästspelade1864—69på Dramatiska teatern och tog initiativet till uppförandet av den1875öppnade Nya (senare Svenska) teatern, som han till sin död ledde och från1876ägde. S:s framställningskonst utmärktes av strålande fantasi, frodig humor, livfull brio och sällsynt mångsidighet. Han var den, som på svensk scen introducerade realismens spelstil, närmast efter franskt mönster(1856).Bland S:s roller märkas Falstaff i “Henrik IV”, narren i “Kung Lear”, Mercutio i “Romeo och Julia”, Orgon i “Tartuffe”, Harpagon i “Den girige”, Argan i “Den inbillade sjuke”, Mascarille i “De löjliga preciöserna”, Figaro i “Figaros bröllop”, von Posert i “Spelaren”, Na-than den vise, Miller i “Kabal och kärlek”, Poi-rier i “Klädeshandlaren och hans måg”, don Ccsar i “Ruy Bias”, Ringaren i Notre-Dame, Don Cesar de Bazano, Rochus Pumpernickel, Darda-nell i “Herr Dardanell och hans upptåg på landet”, Sjövall i “Ett resande teatersällskap” och advokat Bcrent i “Ett handelshus”. — Om S:s båda hustrur, systrarna Jeanette och Louise Granberg, se d.o. G.Kg.

Kategorier: edvard, karl, kungl, miller, stjemström, teatern

Stiftssekreterare, främste tjänstemannen

Stiftssekreterare, främste tjänstemannen vid dom-kapitelcxp. (tidigare konsistorienotarie). S. tillsättes av K.m:t efter förslag av domkapitlet. S. skall ha avlagt sådana kunskapsprov, som fordras för utövande av domarämbete (kungl. instruktion4/i1937för domkapitlen).

Kategorier: fordras, främste, kungl, stiftssekreterare, tjänstemännen, utövande

Steier

Steier [slejj'-], Anna Elisabeth (Lisa), dansös(1888—1928), 1895 balettelev vid Kungl. teatern,1906figurantska,1908sekund- och 1913premiärdansös. Efter studier för Hans Bech, Fokin och Grassi (Milano) var S.1921—24anställd som lärare för Kungl. teaterns elevskola och1926—27som tf. balcttmästare, under vilken tid hon iscensatte Stravinskij-balctterna “Eldfågeln” och “Pul-cinella” samt Sibelius’ “Minnen”. S. var en tekniskt kunnig klassisk dansös av Bournonvilles skola och utförde med framgång solopartier i bl.a. Fokin-baletterna “Sylfiderna”, “Kleopatra” och “Karneval” samt Roséns “Svanorna”.V.Fi.

Kategorier: bournonvilles, dansös, fokin, klassisk, kungl, steier

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: