Var’ium

Var’ium et muta’bile semper fe’mina (lat.) “ett föränderligt, skiftande väsen kvinnan varit och är”, citat efter Vergilius’ “Aeneiden”,4:569.

Kategorier: aeneiden, citat, kvinnan, varium, väsen, vergilius

Tinayre ftinä’r], Marguerite Suzanne Mar-c e11e,

Tinayre ftinä’r], Marguerite Suzanne Mar-c e11e, f. Chasteau, fransk författarinna(1872— 1948).T., som tillhörde en gammal familj, föddes i Tulle, gifte sig 17år gammal med konstnären Jnlien Tinayre, bosalle sig i Paris, arbetade först för kvinnans emancipation, framträdde som förf. av barnböcker och debuterade1897 som skönlitterär förf. med romanen “Avant l’amour”, där hon anslog huvudtemat i sitt författarskap, kärleken, som den främst uppleves av den moderna frigjorda kvinnan, varvid hennes skildringar gärna få ett socialt inslag. Hon utgav bl.a. romanerna “Helle”(1899),”La maison du pcché(1902;sv. övers. “Syndens näste”,1907),där hon ställde mol varandra den passionerade unga kvinnan och den jansenistiskt strängt uppfostrade mannen och häftigt angrep katolsk uppfostran för dess livs-fientlighet, Tis mest uppmärksammade verk, “La vie amoureusc de Franqois Brabazanges”(1904),som har historisk miljö, “La rebelle”(1905),”L’ombre de l’amour”(1910;sv. övers.1912),”La donceur de vivre”(1911),”La veillée des armes”(1915),som skildrar Paris under mobiliseringen1914,”Perséphone”(1920),”Un drame de famillc”(1925),”L’ennernie intime”(1931),en skildring i mörk ton, och “Gerard et Delphinc”(1936).T:s romaner kännetecknas av fin psykologisk blick, främst för kvinnligt själsliv, och en säker, lätt lyrisk stilkonst. Av T:s övriga skrifter märkas “La vie amoureuse de Mme de Fompadour”(1924;sv. övers.1925)och “Terres étrangcres”(1928),som innehåller reseskildringar bl.a. från Norge och Sverige. T. utövade ett betydande inflytande som journalist, föredragshållare, värdinna för en skattad litterär salong och som medl. av juryn för Prix Fémina.Ii.

Kategorier: gammal, kvinnan, lamour, marguerite, paris, tinayre

Taylor

Taylor [téYla], Robert, amerikansk filmskådespelare (f.1911),studerade först medicin och förtjänade samtidigt sitt uppehälle som sångare. Via radio och amatörteater kom T.1934 till Hollywood, där han snart slog igenom, kanske mera på gr. av sitt utseende än på gr. av talang. Hans första mera uppmärksammade film var “Broadways melodi 1936″,följd av “En läkares samvete”. Sitt stora genombrott fick T.1936som Armand i “Kameliadamen” mot Greta Garbo. Ett uppsluppet komedilynne demonstrerade han1938i “En yankec i Oxford”. Av hans c:a35filmer må vidare nämnas “Kamrater”, “Kvinnan frän tropikerna”, “Efterlyst”, “Dimmornas bro”, “Konvoj över havet”, “Dolda känslor”, “Konspiratör”, “Ivanhoe” och “Vingarna”. — G.1939—52m. filmskädespelerskan Barbara Slanwyck.B.Hgn.

Kategorier: frän, kamrater, kvinnan, oxford, taylor, yankec

Sterilitet

Sterilitet hos människanär ant. frivillig (genom bruket av antikonceptionella medel cl. genom definitivt steriliserande åtgärder) el. ofrivillig. Vanl. avses med s. den ofrivilliga s. i äktenskapet el. annan stadigvarande sexualförbindelsc. S. är ant. primär (befruktning äger alls icke rum) el. sekundär (s. inträder efter tidigare graviditet). Om konception kan ske men graviditeterna avbrytas genom spontana aborter av icke livsdugliga foster, benämnes detta infcrtilitet. Primär s. och infcrtilitet innebära sålunda barnlöshet. Omkr. io°/o av alla äktenskap beräknas vara barnlösa på gr. av ofrivillig primär s. el. infcrtilitet. — Orsakerna till s. äro att söka dels hos mannen (i c:a40%),dels ho.s kvinnan. Hos mannen äro orsakerna dels av funktionell art (impotens*), dels av anatomisk. Genom inflammatoriska åkommor kan ant. spenniebildningen skadas el. helt upphävas (t.ex. vid testikelinflammation efter påssjuka) cl. också spermicrnas ulförsgångar tilltäppas av ärrbildningar (t.ex. vid gonorré, tuberkulos). Hos kvinnan kan genom endokrina rubbningar av olika slag äggbildningen skadas el. helt upphöra. Vanl. föreligga då menstruationsrubbningar intill fullständigt upphörande av regleringarna (amenorrhé). Vidare kan genom medfödda missbildningar, genom tumörer el. på gr. av inflammationer (tuberkulos, gonorré, infektioner vid aborter) el. genom andra sjukdomar (t.ex. endometrios) passagen genom någon del av slidan, livmodern cl. äggledarna försvåras el. helt upphävas. — Undersökningen av ett sterilt äktenskap är tidsödande och komplicerad. Genom analys av spermaprov, olika hormonala analyser av kvinnan och genom röntgenundersökning av dc kvinnliga könsorganen har den allmänna gynekologiska diagnosliken förbättrats så, att det numera är möjligt att i ett mycket stort antal fall exakt fastställa felet. I ett betydande antal av dessa fall kan man numera genom hormonbehandling el. operativa åtgärder häva s. Modern s.-behandling kan redovisa graviditet i mellan 40 och60% av de behandlade fallen.S.GU.

Kategorier: aborter, äktenskap, graviditet, infcrtilitet, kvinnan, skadas

Smegma,

Smegma, den fettrika, med epitelceller bemängda avsöndringen under förhuden hos mannen och från blygdläpparna och clitoris hos kvinnan.

Kategorier: avsöndringen, blygdläpparna, clitoris, kvinnan, mannen, smegma

Sikar

Sikar el. Sy k ar, enl. Joh.4:5—6en stad i Samarien, nära den s.k. Jakobsbrunnen, där Jesus hade sitt samtal med den samaritiska kvinnan, trol. samma plats som nuv. byn Askar.

Kategorier: askar, kvinnan, plats, samaritiska, sikar, trol

Samundervisning,

Samundervisning, för manliga och kvinnliga lärjungar gemensam undervisning. Under skolmässiga former uppträder s. relativt sent i den västerländska kulturen, men ämnet har livligt debatterats. Till en början var s. knappast aktuell av den anledningen, att praktiskt taget endast gossar åtnjöto skolmässig undervisning. Redan termen pedagogik bär vittne härom, då den urspr. hade betydelsen gossefostran. Varken i antikens Grekland el. i Rom brydde man sig nämnvärt om flickornas utbildning, och den försummades i ung. lika hög grad av medeltidens kristna kultur. På det hela taget var det först med renässansen som kvinnan vann erkännande och tillskrevs bildningsbehov. Luther t.ex. ansåg, att flickorna åtm. borde ha cn timmes undervisning pr dag. I Sverige synes den första flickskolan ha inrättats 1632,men s. blev knappast aktuell förrän in på1800-talet och då i samband med den allmänna folkundervisningen. S. var en nödvändig förutsättning för genomförandet av den obligatoriska folkskolan. Om barnen skulle haft s ä r u n d e r-visning (d.v.s. att man delat upp skolorna el. de olika klasserna med hänsyn till könsskillnader), kunde man i1842års stadga icke nöjt sig med att föreskriva, att det i varje socken skulle finnas en skola och en lärare, utan hade fått ta till ung. det dubbla. På så sätt har frågan om s. på primärstadiet automatiskt lösts icke enbart i Sverige utan praktiskt taget överallt. Det dröjde till in på1700-talet, innan det i Sverige blev aktuellt med högre skolbildning för flickor. Det var dock icke fråga om att de skulle vinna inträde i lärov., utan de voro hänvisade till guvernant el. “pension”, som huvudsakl. inriktade sig på att ge salongsmässig bildning. I de nordiska länderna synes man dock mera ha varit böjd för s. än i sydligare länder, och mera i lutherska än i romersk-katolska områden. — Ett synnerligen viktigt initiativ tog K. E. Palmgren med upprättandet av sin skola1876,Palmgrenska samskola n*, där s. f.f.g. förekom i Sverige. S. kom under livlig debatt under det reformpedagogiskt intresserade1880-talet och vann alltmera anklang. S. blev mera av intresse för flick- än för goss- skoloma och omhuldades i dessa. Typiskt är, att de lärare, som voro för s., organiserade sig i Flick- och samskoleföreningen. Numera har s. vunnit insteg på alla skolstadier och har även prövats vid sådana internatskolor, som tidigare varit typiska gosskolor (nu s amin-ter na t). S. på rcalskolestadict infördes1909 med dc kommunala mellanskolorna, sedan1944i flertalet fall ombildade till samrealskolor*. De högre allmänna lärov. voro även enl.1905års läroverksstadga förbehållna manliga elever. Först1923fattade riksdagen beslut, att kvinnliga elever med K. m:ts särskilda medgivande skulle äga tillträde till gymnasium, såvida konstant utrymme för ytterligare elever funnes och åtgärden icke medförde extra kostnader för statsverket. Med1927års läroverksreform öppnades både realskolor och gymnasier i full omfattning även för kvinnliga elever (s a m 1 ä r o v e r k). Numera förekommer särundervisning praktiskt taget endast på större orter med mer än ett högre allmänt lärov. Dessa skolor kunna dock vara så inrättade, att realskolan är tillgänglig enbart för manliga elever, medan gymnasiet även är tillgängligt för kvinnliga (högre gosslärov. med s a m g y ni n a s i u m). Jfr Högre goss- och samskolor. — Att s. numera betraktas som något naturligt, synes sammanhänga med dels en ändrad syn på uppfostran, dels en annan uppfattning om kvinnans värde och ställning i samhället. F.n. anser man skolans mest väsentliga uppgift vara att ge de unga bästa möjliga anpassning till dels den kommande yrkesutbildningen, dels dc vuxnas värld över huvud. Förr var skolan mera inriktad på ett slutgiltigt mål för de ungas fostran, och man trodde, att uppfostringsåtgärderna kunde framkalla resultat, liknande trädgårdmästarens förädlingsförsök. Målet för uppfostran blev enl. denna uppfattning mera en uppfostringsprodukt i och för sig än en naturligt anpassad mänsklig varelse. Med försöken att anpassa de unga till samhällslivet genom skolfostran har också följt uppfattningen av s. som något naturligt och nyttigt. Även samhällsutvecklingen har bidragit härtill, särsk. genom att kvinnan i de flesta avseenden vunnit likaberättigande med mannen. Därtill har den psykologiska forskningen kunnat visa, att de intellektuella könsdiffcrenserna äro obetydliga, även om mannen synes ha övervägande matematiskt-tekniskt och kvinnan mera per.sonligt-socialt sinne. Till denna uppfattning har man emellertid kommit först efter en lång utveckling, under vilken kvinnan till en början betraktades som ett “lägre” väsen, senare som ett medel för mannens höjande. Mot denna bakgrund får man se åsikter sådana som Herbarts, att s. borde förordas, därför att pojkarna kunde ha fördel av att lära känna kvinnans väsen, el. T. Zieglers, att s. borde undvikas, därför att den stimulerade femininismen. Bland argumenten i denna debatt kan man också notera, att s. motiverats som ett led i fredssträvandena, då kvinnliga elever borde dämpa pojkarnas stridslust. — Principiellt sett har mot s. framför allt anförts, att den släpper in erotiken i skolarbetet, att det minskade absoluta talet pojkar och flickor i en klass kan göra det svårare att finna en lämplig “bästa vän” och förtrogen, att olikheterna mellan pojkars och flickors psykiska utveckling äro relativt stora och alt de båda könen ha relativt olika intressesfärer. För s. ha bl.a. anförts ekonomiska skäl (vilka varit avgörande för primärundervisningen), ny tian av att lära känna det andra könet, att tävlan mellan gossar och flickor kan verka stimulerande, att omväxlande manliga och kvinnliga synpunkter på lärostoffet kunna verka berikande och att det gäller cn inpassning i det normala samhällslivet, där könsdifferenlie-ringen i ringa mån gör sig gällande. — Ett lyckligt resultat av s. är emellertid också beroende av en rad andra faktorer, t.ex. ortens storlek (om eleverna kunna finna erotiska partners utanför skolan), om s. införes som något nytt el. har funnits från lärogångens begynnelse, om lärarna förstå att ta hänsyn till de båda könens olika intresseriktning och skilda utvecklingsrytm, om det är övervägande manliga el. kvinnliga lärare och om pojkarna cl. flickorna dominera klassen. — Litt.: B. O. Howard, “The mixed school” (1928) ; E. Huguenin, “La coéducation des sexes” (1929) ; L. B. Pckin (pseud. för R. Snell), “Coéducation in its historical and its theoretical sctting”(1939).E.Bng.

Kategorier: elever, kvinnan, kvinnliga, manliga, sverige, taget

Kvinnan tige

Kvinnan tige i församlingen, bevingat ord efter Bibeln,1Kor.14:34:”Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de ock tiga i edra församlingar”.

Kategorier: edra, församlingar, heligas, kvinnan, tiga, tige

Frågan

Frågan om kvinnliga p. har i nyare tid aktualiserats parallellt med de av kvinnorörelsen resta kraven på samhällelig likställighet mellan man och kvinna. I den mån, som det prästerliga arbetet differentierats, har också behovet att använda kvinnan inom församlingslivet framträtt, och slutl. ha kvinnor i missionärens och diakonissans kall banat väg för tanken på vidgade kyrkliga ämbeten för kvinnan. Dc romersk- och grekisk-katolska kyrkorna resa likväl principiellt motstånd mot själva tanken på kvinnan som p. — Jämte Frälsningsarmén ha hittills vissa frikyrkor i Amerika givit kvinnor tillträde till predikoämbetet. Inom andra kyrkosamfund (där större vikt lägges vid det rituella) ha kvinnor ordinerats till p., i vissa kantoner i Schweiz, inom den lutherska kyrkan i Holland samt på vissa håll i Tyskland. 1 övrigt har man i Tyskland nöjt sig med att anställa kvinnor som p.-assistenter(Vikarin).I England prövar man sig fram med att återuppliva det gammalkyrkliga diakonissämbetet. — I Danmark vigdes de första kvinnliga p.1946.I Norge fastställdes 1938i princip kvinnas behörighet till prästerlig tjänst, dock skall kvinna ej anställas i församlingar, som av principiella grunder uttala sig däremot. För Sveriges vidkommande har ärendet bl.a. behandlats av kungl. kommittéer1923(betänkande och förslag i SOU,1923:22)och1946(“Kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten och tjänster” i SOU,1950:48).— Litt.: G. Landtman, “The origin of priesthood”(1905);A. Horneffer, “Der Priestcr”(2bd,1912);E. Lchmann, “Religionsvetenskapen”,1 (1914);K. H. Rengstorf, “Apostolat und Predigtamt”(1934).[Efr.B.;Y.B.;E.Un]R.Ak;KXkv.

Kategorier: frågan, kvinnan, kvinnor, kyrkliga, tanken, tyskland

Hjärnskålens rymd

Hjärnskålens rymd är större hos mera civiliserade raser än hos lägre; den är ung.150 cm3större hos mannen än hos kvinnan. t _ ,

Kategorier: civiliserade, hjärnskålens, kvinnan, mannen, raser, rymd

Nästa sida »

Sök artikel: