Zigenare fsije’-, även sigc’-],

Zigenare fsije’-, även sigc’-], ett från n.v. Indiens bergstrakter stammande vandrarfolk, som flockvis spritt sig till så gott som alla jordens länder, där befolkningen höjt sig till en viss kultur. Bland naturfolken möter man dem icke. Under sina vandringar ha z. rätt avsevärt blandat sig med andra folk, varför någon enhetlig z.-typ numera knappast existerar. Dock förekomma alltjämt in-dida (nordindiska) drag hos Europas z. Z. är den i Europa vanligaste benämningen på detta folk: i tal.singariel.singani,spa.gitanosel.sincalös (sincaloes),rumän,tigani,ry.tsygany, po.cygani,tjeck,cikdtti,serbokroat, och bulg.cigani,ung.ci-gdnyok,nygrck.atsigganoi (athigganoi)och turk.cingeneel.(ingåne.Den tidigt framställda och vida spridda uppfattningen, att z. stammade från Egypten — den understöddes länge ivrigt av dem själva —, har givit dem namn i många länder: eng.gypsies,spa.gitanos,nygrek.gyftoio.s.v. Bland övriga benämningar märkas fra.bohémiens,som tillagts dem, därför alt dc ansetts komma från Böhmen, samt det i11.Tyskland och i de nordiska länderna använda täter(sv.tattare*).Själva kalla sig z. i alla länderrom(eg. “män”) och på de olika ländernas språktravellers, rejsende, resandeo.d.A.Er.

Kategorier: folk, fsije, länder, sigc, själva, zigenare

Nyårsdageninfaller numera

Nyårsdageninfaller numera i alla länder med europeisk kultur, inkl. Japan, den1jan., i enlighet med romersk kalender. Enighet härom har dock först småningom vunnits. Kyrkan satte sig länge mot firandet avVipå gr. av de hedniska festvanor, som då voro gängse, och föredrog att använda juldagen el. andra dagar som n. Ännu på1500-talet var juldagen officiellt n. i Sverige och i flera andra länder, varjämte även andra data i olika länder och på olika tider varit i bruk. Så var Va n. i Rom till 153f.Kr. och i äldre rysk kalender,25/a t.ex. i England ända till1753,Ve i Bysans samt i Ryssland till1700o.s.v. Hös icke kristna folk råder självfallet en ännu större växling. Då en fest- el. märkesdag i regel anses ha betydelse för den kommande tiden, har n. allmänt ansetts betydelsefull för hela det nya året, och man tog då märken för vad som under året skulle ske, sökte få goda “tydor” el. med magiska el. religiösa medel påverka det nya året i fördelaktig riktning. Till hithörande sedvänjor höra nyårsuppvaktningar med välönskningar samt nyårsgåvor, i det en gåva på n. betydde gott för hela året. Dessa gå- vor ha bibehållits t.ex. i Frankrike (där kalladeétrennes)men äro hos oss fästa vid julen. — Ang. judarnas nyårsfest se Judendom, sp.228.v.Sw.

Kategorier: ännu, året, juldagen, kalender, länder, nyårsdageninfaller

Vadhållning

Vadhållning vid tävlingar av olika slag sker dels under statskontroll som spel vid totalisator* och tippning , dels mer cl. mindre okontrollerat, ss. i Storbritannien m.fl. länder, före el. vid tävlingen (vanl. vid häst- och lnmdkapplöpningar samt vid fotbollsmatcher) genom s.k.bookmukers.

Kategorier: bookmukers, häst, länder, lnmdkapplöpningar, tävlingen, vadhållning

Underutvecklade länder, länder, vilka ligga efter

Underutvecklade länder, länder, vilka ligga efter i den ekonomiska utvecklingen genom att huvudnäringen ännu utgör primitivt jordbruk och hantverk, t.ex. Indien, Indonesien, Kina, Främre Asiens arabländer, så gott som hela Afrika och stora delar av Latinamerika. De rika naturtillgångarna i dessa länder bli ännu endast i relativt ringa grad utnyttjade. Befolkningen lever till stor del på svältgränsen och — ehuru alla jämförelser äro ytterst svåra — på en standard, som kanske blott är en tiondedel så hög som den svenska. I stora delar av världen är medellivslängden blott hälften av den svenska, och barnadödlighcten är mångdubbelt större än i Sverige. Fattar man begreppet u. på detta sätt, lever större delen av jordens befolkning i sådana länder, och den snabba folkökningen gör, att levnadsstandarden snarare sjunker än stiger. Så länge dessa länder voro kolonier el. eljest politiskt beroende av Europa och USA, sökte sig kapitalet dit för att göra vinstgivande placeringar. Numera är det västerländska kapitalel långt försiktigare, då man fruktar expropriation el. i varje fall hög beskattning. U. utveckla ofta en ekonomisk nationalism, som ej står i relation till deras behov av utländskt stöd. U. behöva dessutom ej blott modernt jordbruk, industri, bergsbruk och kommunikationer utan även hälsovård, skolväsen o.d. Ofta är införandet av en effektiv administration en förutsättning för framsteg på andra områden. Redan det faktum, att industriländerna utanför Järnridån hämta en rad nödvändiga råvaror från u., göra dem intresserade av att dessas näringsliv utvecklas. Högre levnadsstandard i u. skulle även göra dessa till bättre kunder för industriprodukter. Härtill kommer deras intresse av att motarbeta en mot de vila folken fientlig nationalism samt att hindra att det svåra ekonomiska och sociala läget i u. för dessa till kommunism och därmed under Sovjetunionens inflytande. Sovjetunionen å sin sida har lämnat bidrag till Kinas industrialisering. Alldeles oavsett att frågan om u:s ställning aktualiserats genom dc nuv. politiska motsättningarna, är den på lång sikt mänsklighetens viktigaste ekonomiska och sociala problem. Trots detta är den hjälp, som lämnats flertalet U., ännu av ganska begränsad och under alla förhållanden av helt otillräcklig omfattning.

Kategorier: ännu, ekonomiska, jordbruk, länder, lever, underutvecklade

Udhra

Udhra (arab.’Udhra),arabstam av den sydarabiska Å’».t”o’a-gTuppcn, vid islams uppkomst bosatt i n. Hidjaz. Strax efter Muhammeds död övergick U, till islam och deltog i erövringen av Syrien och Egypten, till vilka länder stora delar av stammen emigrerade. Sin största berömmelse har stammen nått genom sina många goda poeter med kärleksdikten som specialitet (jfr Asra).

Kategorier: berömmelse, egypten, emigrerade, länder, stammen, udhra

Handeln inom

Handeln inom T. mellan Västtyskland och Östtyskland är liten, vilket försvårar försörjningen i bägge områdena. Under den östtyska blockaden 1948—49låg handeln helt nere, steg något1950 men omfattade1952för blott145,7mill. Ostmark varor åt öster och för79,5mill. Östmark åt väster. Östtyskland får järn och stål, medan textilier och något lantbruksprodukter skickas i retur. Östtysklands utrikeshandel1952var av ungefärlig mellan-krigsomfattning för området, men den är numera otillräcklig. Till65°/o sker den med Ryssland-Polen, medan blott20%gå utanför Östblocket. Av Östtysklands västexport på8o,s mill. $ skickas mest till Sverige(18,4mill. $) och Holland(10,5mill. $). Import från väster får ske blott av varor, som äro viktiga men omöjliga att erhålla inom östblockets andra länder. Danmark(16,6mill. $), Holland(13,5mill. $) och Sverige(12,3mill. %) sända det mesta av den till64,8mill. % uppgående västimporten, vilken till mer än hälften består av livsmedel. K o m m11n i k a t i o n e r. Den första järnvägen i T., Niirnberg—Fiirth, öppnades1835och följdes1838av Berlin—Potsdam och1839av Leipzig—Dresden. I vissa stater, ss. Oldcn-burg, Baden och Wurttemberg, infördes från början statsbancsystemet, medan andra, t.ex. Preussen, byggde mest enskilda järnvägar i enlighet med liberalismens ideal. Taxor och tidtabeller uppgjordes gemonsamt för hela T. utom i fråga om Bayern, som intill1919stod utanför. Transportsvårigheter under1:a världskriget nödvändiggjorde, att de olika delstaternas järnvägar samlades under gemensam militär ledning, och1920bildades däravDeutsche Reichsbahn(DR), som ägde bestånd till1945,då nätet delades på de fyra ockupationszonerna. 1 den ryska har signaluren DR behållits, medan västzonernas banor fr.o.m.1949organiserats somDeutsche Bundesbahn(DB).1936omfattade T:s järnvägar totalt68,226km, varav1,871km voro smalspåriga.54,335km voro statsbanor. Antalet järnvägssysselsatta var678,000.Av den rullande materielen, som1936omfattade bl.a.21,500lok,66,200person- och590,100gods- vagnar, funnos i maj1945resp.65%, 40%»och75°/o i användbart skick.1948var Östtysklands bestånd resp.3,000, 5,200och68,000,medan Västtyskland1951hade12,184, 22,172och288,771.Deutsche Bundesbahn hade504,223anställda. Återuppbyggnaden efter22avärldskriget gick dock så snabbt, att redan1948voro i Västtyskland77°/o av de3,500spårkilometer, som förstörts, åter trafikabla. Långsammast har återställandet av dubbelspår gått. 1 Östtyskland, där banlängden1952utgjorde c:a12,000km(1938 14,000km), voro blott5Q0km(1938 6,000km) flerspåriga linjer. De no enskilda banor, som funnos i Östtyskland, förstatligades1949-Det västtyska nätet omfattade1951 30,690km statsbanor, varav12,334km dubbelspår.236enskilda banor förfogade över7,891km men med blott6,311km i drift. Endast Belgien liar tätare järnvägsnät än Västtyskland med151km pr t,000km2landyta (Sverige37).Bortsett från lokaltrafiken kring Hamburg och Berlin, förekommer elektrisk drift blott i s. T. på1,755bankilometer med Miinchen som centrum.1951befordrade Deutsche Bundesbahn1,234mill. resande, varav10% på Hamburgs S-bahn. 1 intet annat land utgör godstrafiken så stor andel av transportarbetet som i Västtyskland. Mot30milliarder personkilometer svarade55milliarder tonkilometer. Till skillnad från svenska förhållanden ägas sov- och restaurangvagnar av ett särskilt företag,Deutsche Speise- und Schlafwagengesell-Schaft(DSG), vilket före1950arbetade under namnet Mitropa. Zougränseu mellan Västtyskland och Östtyskland har bryskt lamslagit stora delar av det tyska järnvägsnätet. Bl.a. har den västtyska förbindelsen med Skandinavien över färjelcden Sassnitz—Trelleborg tidvis varit stängd (jfr Trelleborg—Sassnitz), varför trafiken måst ledas omvägen över Jylland och Själland. En förbättring innebar den1952nyinrättade färjelcden Grossen-brode—Gedser, vilken efter ombyggnad av anslnt-ningslinjen Lubeck—Grossenbrode fr.o.m.1954kommer att få stor betydelse för de genomgående expresstågen. Den öst-västliga trafiken dominerade i T. före1945men är nu helt obetydlig. Ehuru den transporterade godsmängden i Västtyskland var io°/o mindre ännu i början av1953än1936,var antalet tonkilometer större, beroende på Västtysklands långsmala, mot ö. isolerade landområde. De största transportvarorna voro1951stenkol(45mill. t), brunkol(22mill. t), malm(11mill. t), sten(9mill. t), styckegods(9mill. t) och skrot(7mill t).1949—52ökade godstrafiken med blott17%,medan industriproduktionen steg med50°/o, vilket betyder, att landsvägstransporterna tagit en avsevärd del av den ökade godsmängden. Godsvagnsparken är ännu otillräcklig, särsk. om höstarna, då skörden och kollrafiken ha stort vagnbehov. Västtyskland ligger i centrum för den internationella europeiska järnvägstrafiken, och särsk. är transiteringen av godsvagnar stor. För att minska tomvagnsdragningen skapades1951en tysk-fransk godsvagnspool, som1953utvidgades till alla kol- och stålunionens länder jämte Danmark, Schweiz m.fl. länder och omfattar160,000vagnar. 1 Östtyskland har man sökt bota vagnbristen genom att pressa ned omloppstiden.1952var den3,3dagar för varje transport, målet är 3,0dagar.85°/o av Östtyskland-s hela godstrafik gå med järnväg.

Kategorier: banor, deutsche, järnvägar, länder, östtyskland, västtyskland

Den,

Den, som i förordet till den s.k. Bonnförfattning-en framträder som dess stiftare, är det tyska folket i de 11 som länder(Länder)betecknade småstater, som de tre västmakterna under ringa hänsynstagande till T:s tidigare politiska karta nyskapat inom sina resp. ockupationszoner i akt och mening att de, såsom det, om också ej undantagslöst, förklaras i deras författningar, skola utgöra delstater i en tysk republik, näml. Baden, Bayern, Bremen. Hamburg, Hessen, Nicdersachsen, Nordrhein-Westfalcn, Rhein-land-Pfalz, Schleswig-Uolstein, Wurttcmberg-Ba-den och Wurttemberg-TIohenzollern. Det på delta sätt territoriellt avgränsade folket har handlat också för de tyskar, som ej haft möjlighet att medverka, och uppmanar det tyska folket i dess helhet att i fri självverksamhet fullända T:s enhet och frihet. Definitiv kan författningen därför ej vara utan förlorar enl. bestämmelse i sin sista paragraf sin giltighet den dag en författning träder i kraft, vilken beslutas av det tyska folket i full frihet. Det är för att framhäva denna Bonnförfattningens provisoriska karaktär, som man betecknat den somGrundgesets,ett ord, som tydligen ej har samma valör som det svenska “grundlag”, och reserveratVcrfassung,som motsvarar det allmän europeiska konstitution och använts för dc tidigare tyska riks-författningarna av1871och1919,för den författning, som ett suveränt och samlat folk i framtiden ger sig självt. I samma resignationens anda har man betecknat den av de skilda länderparlamenten utsedda församling, som förde författningsvcrket i hamn, som parlamentariskt råd. Beteckningen konstituerande nationalförsamling var f.ö. även ur den synpunkten oegentlig, att författningsprojektet jämlikt ett i lagtexten uppställt krav underställdes sär-parlamentcn för godkännande med minst2/3majoritet av de uppräknade staterna.

Kategorier: betecknat, folket, författning, frihet, länder, tyska

Frekvensen

Frekvensen av tvillingbörder i förh. till hela antalet barnsbörder är ett synnerligen konstant tal. I Sverige ha sedan mitten av 1800-talet tio-årsmedeltalen av frekvenssiffrorna varierat mellan1,41%och1,48%men var under decenniet1931— 40 blott1,86%.Andra länder visa liknande siffror, i vissa länder dock något lägre, ehuru endast undantagsvis under1%. I Sverige kommo under perioden1931—40på916,000födelser12,379tvillingfödslar,92trillingfödslar och1fyrlings-börd. Se vidare Flerbörd. Bland tvillingfödslarna är frekvensen dödfödda väsentligt högre och var1931—40 79%o mot26%o bland enkelfödslarna. Även dödligheten under den första spädbarnstiden är större. Könsfördelningen bland tvillingfödslarna har varit följ.:2gossar32%, 1gosse +1flicka37% och2flickor31%. Eftersom t. av olika kön alltid äro tvåäggs-t., kan man härav sluta sig till att o.V4av tvillingparen äro enäggiga.

Kategorier: frekvensen, könsfördelningen, länder, spädbarnstiden, sverige, tvillingfödslarna

Tussockgräs,Poa flabella’la,

Tussockgräs,Poa flabella’la, P. folio’sa, P. litoro’sam.fl., tuvbildande gräs, karakteristiska för Antarktis och angränsande länder. T. äro där en viktig föda för boskapen och ha genom för starkt får-bete på många håll, t.ex. på Falklandsöarna, nästan utrotats. De odlas någon gång, men blott i länder med kort, fuktig sommar. — Beteckningen t. användes även för antarktiska växtsamhällen, i vilka höga gräs och halvgräs av skilda släkten dominera.

Kategorier: antarktiska, beteckningen, flabellala, gräs, länder, tussockgräs

Turnerbund

Turnerbund (sedan 1919 Arbeitcr Tum- und Sport-bund).1933sammanslo-gos alla Tysklands t.-organisationer till Deutschcr Turnvcrband(1936under Dcutscher Reichsbund f ii r Lcibesubungen). T. spred sig tidigt till andra länder, ss. Frankrike, (Amorös), Schweiz, Österrike, Norge, Nordamerika, Belgien, Holland och Italien, samt ej minst till den slaviska sokol-rörelsen och har fört cn seg kamp huvudsakl. med LingS men även med andra nationella system i olika länder. F.n. har t. i ett flertal länder satt sin prägel på den frivilliga gymnastiken, Lings system på skolgymnastiken. I vissa länder, ss. Finland och Norge, ha båda systemen lagts till grund för nationella system. Ett europeiskt t.-förbund existerar sedan1881(efter i:a världskriget internationellt, FTG; se Gymnastikförbund) med ett40-tal anslutna stater (däribland Sverige genom Svenska gymnastikförb.). T Sverige har man förut tagit avstånd från den tyska redskaps-t., och först på senaste tiden har den s.k. tävlingsgymnastiken i allt större utsträckning upptagit densamma genom att först godtaga räcket och sedan undan för undan övriga t.-redskap (slutgiltigt alla redskapenI954)-— Jfr Sokol. — Litt.: E. Mehl, “Grundriss des deutschen Turnéns”(2Aufl.1930);K. Gaulhofcr & M. Streicher, “Naturliches T.”(1930—31).O.Kgh.

Kategorier: länder, lings, norge, sokol, sverige, system

Nästa sida »

Sök artikel: