Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Waller

Waller [gäll'?], Edmund, engelsk skald(1606 —87),medl. av parlamentet och ryktbar för den vältalighet, varmed han bekämpade omväxlande ro-jalisterna och Cromwell. W. undgick 1643 med nöd att bli hängd och levde sedan under8år landsflyktig i Frankrike, med vars samtida diktare han trädde i kontakt. Han strödde kring sig patriotisk, religiös och erotisk tillfällighetspoesi samt hyllningsdikter till politiska och litterära storheter som Cromwell och Ben Jonson. Berömda äro dikterna om ålderdomen, där hans eleganta, klara men stundom något kyliga stil är minst besmittad av senrenässansens smak för ett uppstyltat bildspråk. “Poelical works” utg. med biogr. av G. Thorn-Drury(1893)-S-c/n.Valleri’, N., målare, se Vallari. Vallerii’t, gråsvart, mjukt mineral med mässings-gult streck; kemisk sammansättning Cu3Fc4S7. Ursprungliga fyndorten är Kaveltorp i Västmanland. Walle’rius, släkt, stammande från kyrkoherden i Högby (Öland) Erik Larsson W. (d.1602).Av dennes sonsöner blev Daniel Larsson W.(1630— 89),biskop i Göteborg1678,stamfar för en ännu fortlevande släktgren, och Nils Larsson W.(1633 —97),kontraktsprost i Högsby (Småland), fariar till W.i) och2).Jfr även Valerius, sp.886. 1) Nils W., filosof(170664),fil. mag.1729,doc.1735,adjunkt i filosofi1737,prof. i logik och metafysik1748,i teologi1756,allt i Uppsala. W. utgav en rad filosofiska arbeten samt ett större apologetiskt verk, “Pracnotiones theologicae”(1756 —65).Såväl i fråga om yttre vetenskaplig form som läroinnehåll följde W. närmast den tyske upplysningsfilosofen Chr. Wolff, för vars filosofi, införd i Uppsala av A. Celsius och S. Klingenstierna, han framstår som den ypperste svenske representanten. — Litt.: Minnestal av T. Bergman i “Ve-tenskapsakad:s handlingar”(1765).N. 2) Johan Gottschalk W., den föreg:s bror, kemist och geolog(1709—85),fil. mag. i UppsalaI73Ladjunkt i medicin i Lund1733,med. dr1735,adjunkt i medicin i Uppsala1741,innehade1750—67den nyinrättade professuren i kemi, metallurgi och farmaci. W. utövade en mycket omfattande verksamhet som lärare och forskare i dc olika ämnen, som ingingo i hans lärarbefatt-ning. Särsk. gjorde han sig bemärkt genom att tillämpa sin vetenskap på det praktiska livet och blev både teoretiskt och praktiskt banbrytare inom lantbrukskemiens område. Bland W:s mineralogiska skrifter märkes “Mineralogia, eller mineralriket, indclt och beskrifvit”(1747).Hans förnämsta arbete är “Agriculturae fundamenta che-mica. Åkerbrukets chemiska grunder”(1761,på sv. och lat.,2sv. uppl.1778),där han behandlar växtnäringens assimilation och gödningsämnenas inverkan samt framhåller de yttre faktorer, som verka gynnsamt på vegetationen. — Litt.: Biogr. av C. E. Bergstrand(1885). K.A.G.

Kategorier: , , , , ,



Sundborn, kommun

Sundborn, kommun i Falu n. tingslag i Dalarne, Kopparbergs län, och pastorat i Falu kontrakt av Västerås stift, ö.n.ö. om Falun;222,0km2, därav 193.10 land;1,921inv.(1953).S. är en storkuperad, sjörik skogstrakt, med huvudbygden kring sjön Toftan(120m ö.h.) och i Sundbornsåns (Svärd-sjöåns) dal. N.n.v. om sjön Logärdcn(240m) når terrängen407m höjd; sjöarna Hyen(170m) och TTinsen(191m) österut ligga delvis utanför S. Åkern utgör8 °/oav landarealen, skogsmarken81%. På Toftans s. strand ligger kyrkbyn Sun d-bornsbyn(242inv.1951) med stort elkraftverk vid Hyttnäs. F.ö. finnas ett tegelbruk, några sågverk och snickerifabriker. St. Kopparbergs bergslags ab. äger vidsträckta arealer, bl.a. innefattande Korsa, som förr var järnbruk, anlagt1836.Åtskilliga kopparhyttor ha funnits i S. Kommunalhuset äger många målningar av Carl Larsson, vars hem står orubbat nära kyrkan. Denna, som är av spånklätt trä i korsform, byggdes1755,klockstapeln1707.Inredningen är delvis från iöoo-talet och hämtad från den föregående träkyrkan från1620,vilken revs1755.Sedan restaureringen1905prydes kyrkorummet med dekorativa målningar av Carl Larsson. — Namnet skrevs flera gånger under1400-talet suniieborg,1545och framgent soiineborcn o.d. Formerna på-borgtorde bero på folketymologi. Senare leden är i stället best. form av ett subst.bor,”bärställe”, en plats, där man på gr. av hinder i cn vattenled måste bära båtarna (jfr Borlänge). Sundborn betyder det södra bärstället (se B. Linden i “Dalarna”,1951,sid.167).P.;Er.

Kategorier: , , , , ,



Flera kända 1800-talsmålarc voro bördiga från

Flera kända 1800-talsmålarc voro bördiga från S., ss. G. W. Palm, P. Wickenberg, J. M. Stack och N. J. O. Blommér. C. F. Hill var från Lund och vistades hela sin sjukdomstid där. Skaparen av ett egentligt skånskt måleri var G. Rydberg, “det skånska landskapets konstnärlige upptäckare”. Skånska konstnärslaget bildades1902;bland dess medlemmar märkas P. Gummeson, A. Larsson, E. Norlind och H. Österlund. Stämningsmåleri är utmärkande för dem. Medan O. Larsson var nai-vist, förebådade A. Trulson modernt färgbyggande måleri; den ledande skulptören i kretsen var Axel Ebbe. Genom gruppen De tolv, som bildades1924 och bl.a. kom att omfatta målarna J. Johansson, S. Bergh, Emil Olsson, Tora Holmström, Pär Sicgård, A. Abbe och Erik Jönsson samt skulptörerna Ivar Johnsson, Nils Möllerberg och Anders Jönsson, tillfördes den skånska konsten nya impulser, och intresset riktades mer mot rent måleriska och förmäla problem. Gruppens framträdande markerar det moderna genombrottet i skånsk konst. En särställning i S:s konstliv intar Gösta Adrian-Nilsson (GAN). Redan före1920målade han rent abstrakt och prövade sig fram i futuristisk och kubistisk riktning. Genom sitt konstteoretiska intresse inspirerade han bl.a. Flalmstad-gruppen. Med säte i Lund har konslfören. Aura (bildad1928)bedrivit utställningsverksamhet. Av dess mer betydande medl. må nämnas M. Emond, A. Kriiger, R. Björklund, I. Jordcll och den unge L. Rcis. I Lund verkar även P. Platz, som anknyter till moderna principer utan att släppa verklighetsunderlaget. En huvudsakl. färgromantiskt inriktad åldersgrupp framträdde med t.ex. Hans Larsson, B. Landelius och Gunnar Jonn. Hit kan även räknas skulptören G. Nordborg.1949utställde sex unga målare i Malmö under titeln “Skånsk avantgardekonst”. Härur framväxte sedan gruppen Imaginistcrna, vars främsta medl. äro M. W. Svanberg, C. O. Hultén och A. Österlin. Dessa vilja tillföra konsten fantasi och associa-tionsrikedom och bryta både med den provinsiella traditionen och konkretismen. Grupp “III” i Hälsingborg är däremot konkretistiskt inriktad. Åtskilliga konstnärer ha verkat som monumentalmålare, ss. P. Siegård, H. Gehlin, M. Emond och Nils Nilsson. Inom konsthantverket har den lundensiske silversmeden Wiwcn Nilsson vunnit internationellt erkännande. [B. W.JÄ. jG.Bhr.

Kategorier: , , , , ,



Saxofon

Saxofon [-å'n], av A. Sax på1840-talet uppfunnet, sedan förbättrat blåsinstrumcnt med vanl. tobakspipformat mässingsrör och klarinettmun-stycke. Överblåsningen sker i oktav. S. gjordes i8storlekar. Den kom snart att användas i de romanska och engelska militärkapellen. T sht fransmän, ss. Th. Bizet och Debussy. ha komponerat för s. men även andra, ss. Vcrdi, Richard Strauss och Lars-Erik Larsson (“Saxofonkonsert”). Inom jazzmusiken har s. fått en ledande ställning, och den har också kommit att användas i den moderna kammarmusiken. Skolor för s. ha skrivits av bl.a. L. Teixeira(1929)och L. Mayeur(1933).D.F.

Kategorier: , , , , ,



Larsson

Larsson i By, Carl Filip, författare(1877— 1948).L. växte upp i By socken, Folkarc härad, i ett bondehem, som hade urgamla traditioner och där ett visst kulturintresse rådde, han började tidigt läsa, vad han kom (iver, fick delta i gårds-arbetet, blev engagerad i nykterhetsrörelsen, genomgick en kurs på Fornby folkhögsk., deltog i den efter sekelskiftet framväxande ungdomsrörelsen, började själv skriva och debuterade 1907 med diktsaml. “By och bonde”, vars grundmotiv, varm kärlek till jorden och lantlivet, ljus idealism och sund livsglädje, varierades i samlingarna “Tionde”(1909)och “Den sista kärven” (1914).L. hade påverkats av nittiotalet, särsk. av Karlfeldt, och vidare av K. E. Forsslund. L. framträdde1913som berättare med romanen “Av jord är du kommen”, där huvudpersonen, bakom vilken L. själv skymtar, var en bondeson, som blev konstnär men återgick till jorden. Sina erfarenheter som nykterhetsman utnyttjade L. i romanen “Logen5455Morgonvind av I. O. G. T.”(1916).Betecknande nog fördjupade sig L. snart i ingående bygdchistoriska studier, som resulterade i det betydande verket “En dalasockens historia”(2bd,1920—39);L. skapade också By sockens hembygdsgård. I samband med hans hembygds-forskning stodo hans berättelser med motiv ur allmogelivet i Dalarne under nyare och äldre tid, “Bergsmanshistorier”(2bd,1915—18),”Lantliga historier”(1925),”Vår i Folkarc”(1927),”Stugornas folk”(1930),”Hemifrån byn” (1931),”Den gamla goda tiden”(1941)och “Erik Andersson och andra bönder”(1944);”Svensk jord och svensk bonde genom tiderna”(1928)är en läsebok för folkhögsk. och högre folkskolor. I romanen “Karl Johan Malkus. En mördares dagbok”(1918)behandlade L. ett psykologiskt-socialt spörsmål och i romanen “Kristi återkomst”(1924)ett religiöst-ctiskr. L. var den förste självlärde förf. i Sverige, som vann ett mera allmänt erkännande. Hans insats som hembygdsvårdarc blev förebildlig. — Litt.: G. Furuland, “Nutida daladiktare”(1938).E. ab. Larsson, L. E., & co., Uppsala, grundat1914,tillverkar alla slag av läderskodon; varumärke “Hästen”. Aktiekapital1,5mkr, omslutning c:a4mkr, årligt tillverkningsvärde c:a4mkr, antalet arbetare c:a240. ab. Larssons, P. A., gjuteri & aduceringsverk, Eskilstuna, tillverkar vanligt och aducerat gjutgods, spec. för lantbruksmaskiner, ewarts- och stålbults-kedjor, kättinghjul och elcvatorskopor. Aktiekapitalet uppgår till232,000kr, tillverkningsvärdet pr år till4mkr och arbetarantalet är o.225.Firman grundades1889av fabrikör P. A. Larsson och dir. C. J. Johansson; aktiebolaget bildades1907.

Kategorier: , , , , ,



Larsson,Egon Malte, skådespelare

Larsson,Egon Malte, skådespelare (f.so/io 1914).Efter elevstudicr vid Kungl. teaterns balett1930—31 fortsatte L. sin utbildning i dans för Sven Tropp. Sitt inträde för sångscenen förberedde han genom studier för Erik Brutsncr. Efter anställning vid Oscarsteatern1933—35har L.1938 —41varit knuten till Stora teatern i Göteborg,1941—42till Hippodromteatern i Malmö och från1943till Södra teatern i Stockholm. Dessutom har han somrarna1936—42deltagit i folkparkernas turnéer. Under dessa år har han framgångsrikt utfört betydande roller i åtskilliga populära operetter, ss. Hans v. Schlick i “Dollarprinsessan”, Sigismund i “Värdshuset Vita hästen”, Buffy i “Blomman från Hawaii”, Josef i “Wicnerblod”, Don Gil i “Röda rosor” och Armand Brissard i “Greven av Luxemburg”. Som revyaktör under de senaste åren vid Södra teatern i Stockholm har L. blivit mycket högt skattad för sina artistiska sketcher och sin koreografiska konst.A.L.

Kategorier: , , , , ,



Larsson,Hans, målare

Larsson,Hans, målare (f.2B/51910),drogs till skillnad från studiekamraten I. Jordeli, vars primitivism gjort intryck på honom, mot det bjärta registret och den lösliga, kylbergska visions-formen. Vid den äldre skåningen P. Sicgårds sida ryckte L. o.1940 upp som expressionistisk målare av bibelgestalter och stilleben. Hans fä-derueärvda religiositet yppades då vackrast i flö-diga akvareller, ss. “Kristushuvud”(1941,Malmö museum), mera brutalt i schematiserade, cv. glas-målningsaktiga dukar. Senare har det om tysken E. Noldc ibland erinrande, extatiska draget mildrats och cn förädlad oljestil utvecklats i Iuckert pastosa, på sistone ljusnandeanslag.H.Ge.

Kategorier: , , , , ,



Larsson,Martha, författarinna

Larsson,Martha, författarinna (f.u/s1908),medarbetare i “Svenska dagbladet”. L. har utg. diktsaml. “I denna cirkel”(1944)och “Vår fjädervikt är oerhörd”(1948)samt novcllsaml. “I drömmen var det så”(1946).L:s författarskap kännetecknas av desillusionerad livsyn, parad med medkänsla för de av livet missgynnade. Formellt har hon lärt närmast av förf. som S. Sivvcrtz och Hj. Söderberg.

Kategorier: , , , , ,



Larsson, Sixten, kommunalexpert

Larsson, Sixten, kommunalexpert och orga- nisationsman (f.8/s1905),avgångsexamen från Socialinst. i Stockholm 1931,kommunalkamrer i Ström1933—34 och i St. Kopparberg1934—40,aktuarie hos Statens livsmedelskommission och sekr. samt bokföringskonsulent hos Svenska landskommunernas förbund1941—42,förbundsdir. och chef för Landskommunernas centralbyrå i Stockholm samt huvudred, för “Landskommunernas tidskr.” sedan sistn. år.

Kategorier: , , , , ,



Larsson, Gösta Lennart Elfver, redaktör

Larsson, Gösta Lennart Elfver, redaktör (f. Vi 1905),kansliexamen1930,sekr. och kassör i Svenska fartygsbefälsföreningcn1928—44,sekr. vid Nordiska fartygsbefälskongresserna1928—34 och1940—45samt i styrelsen för Sjöbefälets pensionskassa sedan1937;red. för Statskalendern sedan1939,notarie i Vctenskapsakad. sedan1944.

Kategorier: , , , , ,



Nästa sida »
Sök artikel: