Vallo’ner,

Vallo’ner, fra.wallons(besk medvälsk”), den franskspråkiga befolkningen i Belgien, c:a3,5mill. Hela s.ö. Belgien, ung. upp till Mcnin—Wavre. —Visé—ö. om Malmcdy—v. om Arlon, tillhör det franska språkområdet. Dial. där, vallon ska n, närbesläktad med pikardiska och lothringiska, är behandlad av Ch. Grandgagnagc (“Dictionnaire étymologique dc la langue. wallonne”,2bd,1845—80),M. Wilmotte (“Le wallon — histoire et littérature”,1893),J. Haust (“Le dialecte wallon de Liége”,2bd,1927—33)och M. Valk-hoff (“Philologie et littérature wallonnes”,1938)samt i tidskr. “Les dialectes belgo-romans”(1937 ff.). Société liégeoise de littérature wallonne, grundad 1856,förbereder, bl.a. genom cn “Bulletin”(1906ff.), utgivandet av en stor “Dictionnaire wallon”. Vallonskt färgade äro redan flera medeltida nordfranska texter. Egentlig vallonsk dialektlitteratur finns sedan1600-talet, med bl.a. julsånger (“Noéls”) och1700-talets folkdramatik i Liége. Högfranskan, som är Belgiens riksspråk (numera jämte flamländskan), talas av de bildade samt i och kring städerna, dels inom landets vallonska, dels i viss utsträckning inom dess n. hälft, främst i Bryssel. V. synas vara cn blandning av framför allt alpin ras och medelhavsras samt nordisk ras.

Kategorier: belgien, dictionnaire, liége, littérature, wallon, wallonne

Thomson

Thomson [tånsån'], C é s a r, belgisk violinist(1857—1930- T. var först elev av Dupuis i sin hemstad Liége, därefter av Leonard i Bryssel.1875 besökte han Italien och blev 1879konsertmästare i Bilses orkester i Berlin. Han var prof. i violin,1883—97vid konservatoriet i Liége, från1898i Bryssel, och från1924lärare i USA. Han företog vidsträckta konsertresor och grundade en stråkkvartett. Hans ton var ädel och fyllig och hans teknik glänsande. Han återuppväckte intresset för Corelli, Tartini och Paganini, vilkas verk han mästerligt tolkade. Bland svenska elever av T. må nämnas Hugo Alfvén.S.Mr.

Kategorier: återuppväckte, bryssel, glänsande, intresset, liége, thomson

Sint-Truiden

Sint-Truiden [-trol’-J (flarn.), fra.Saint-Trond,stad i prov. Limburg i Belgien,30 km n.v. om Liége;18,344inv.(1949).Marmorvcrk, socker-och tobaksindustri.

Kategorier: belgien, liége, sint, socker, tobaksindustri, truiden

Franck

Franck [frank], César Augustc, belgisk-fransk tonsättare(1822—90).F\ föddes i Liége och var av fransk-tysk härstamning. Många av hans förfäder hade visat fallenhet och levande intresse för målarkonsten, och av dem ärvde F. sin begåvning för plastisk uttrycksfullhet och en klar, genomskinlig form. Efter musikstudier i Liége blev han 1833 elev i harmoni och kontrapunkt av Rcicha i Paris och studerade1837—42orgelspel och komposition vid Pariskonservatoriet, där han vann en rad pris. F. blev1843lärare och1844organist vid S:t Jean-S:t Frane.ois,1853kapellmästare och1858organist vid S:te Clotilde samt1872prof. i orgelspel vid Paris konservatorium, vilka senare befattningar han uppehöll till sin död. Kring sig samlade han en krets av trogna lärjungar, bl.a.

Kategorier: franck, fransk, komposition, liége, paris, pariskonservatoriet

Liége

Liége [ljä'2], flarn. Luik, ty.Luttich.1)Provins i ö. Belgien;3,951 km2;973,911inv.(1949; 246inv. pr km2), huvudsakl. katolska valloner. I L. ingå de av Tyskland avträdda områdena Eupen, Malmédy och S:t Vith. V. delen, som genom-flytcs av Meuse, är bördigt slättland. S. och

Kategorier: eupen, flytcs, liége, malmédy, slättland, vith

LIÉGE ning består av 15för4år genom direkta, allmänna

LIÉGE ning består av 15för4år genom direkta, allmänna val enligt proportionellt system utsedda ledamöter. Nuv. furste är, sedan Johan II:s bror Frans I(1929—38)abdikerat, Frans Josef II, son till sina båda företrädares äldste kusin. — Ang. L:s flagga se färgpl. vid d.o. — Litt.: F. Krätzl, “Das FuTstentum L.”(1913);H. Hiltbrunncr, “Das Furstentum L.”(1945)-P.;B.

Kategorier: direkta, flagga, frans, kusin, liége, ning

Sök artikel: